Kärt återseende av Urho Kekkonens nationalpark.

I alla fall så lät jag tanken gro under ett par dagars tid, tidigare hade jag varit i kontakt med min käre kompanjon Tomas och han hade sagt att han kunde vara eventuellt intresserad av att göra en vandring. Tomas och jag har vandrat ett par gånger tillsammans och vi har ofta väldigt kul ihop, skillnaden mellan oss är att jag föredrar att gå i oledad terräng och han gillar mera att gå efter led.  Efter att låtit tankarna sätta sig  så bestämde jag mig för att ringa ett spontant samtal till Tomas och han var genast på! Han sa tidigt in i samtalet att även Rasmus, en bekant till honom, gärna ville hänga på. Efter att ha pratat ett par minuters tid så bestämde vi oss genast för att ha ett möte under dom kommande veckorna där vi skulle lägga upp eventuellt vilken national park samt rutt vi skulle gå.