Användarnamn: äbba
Intressen: Klättring, Turskidåkning, Paddling, Foto, Löpning, Resor
Rödgölens naturreservat
När jag vaknar ligger Ågelsjön spegelblank och solen tittar fram mellan träden. Det är vår, det har redan hunnit bli maj och naturen exploderar av ljud, färger och dofter. När koltrasten sätter igång fylls jag av så mycket känslor att jag inte vet vad jag ska ta vägen och det är nära på att tårarna väller fram. Det är det här som jag väntat på hela långa snöfria vintern och det är så fruktansvärt vackert!
Stensdalen tur & retur
Vi säger klockan 9, absolut senast 9.30. Strax efter 10-tiden kommer vi iväg och det är med bilen genom Åre och vidare mot Undersåker vi åker. Bilen har vi packat med turskidor och termosar med varmvatten, färdigskalade apelsiner och lite annat smått och gott. I Undersåker svänger vi av åt höger och över Indalsälven vidare mot Vålådalen. När vi kliver ur är det krispigt, kylan riktigt biter i kinderna. I värsta fall kan vi alltid vända om tänker jag och så ger vi oss iväg.
Vi skidar vinterleden mot Stensdalen, solen står lågt men den skiner. Det är svårt att avgöra om den är på väg upp fortfarande, eller om den redan är på väg ner, men ljuset fäller långa skuggor och färgar landskapen vackert. Det är kallt, men alla är vid gott mod och vi skidar på. Ibland är det bra före, emellanåt lite sparsmakat med snö och så plötsligt står den där stugan.
Fyra nyanser av sommar. Del 4 - den första snön
Högsäsongen lugnar ner sig, det blir glesare med folk på fjället och färgerna börjar sakta övergå i höst. 
Temperaturen sjunker en aning, vädret växlar men det behöver inte vara strålande sol för att det ska vara fint där ute. Många turer görs i närområdet och det känns som att fjället hämtar andan.
Fyra nyanser av sommar. Del 3 - sommar!
Mitten av juli har redan hunnit passera och varmare vindar smeker äntligen våra kinder. En dag efter jobbet packar jag och min kompis våra ryggsäckar och ger oss av. Vi tar höjd innan vi njuter av utförsbackarna. Vi har fått koordinater och tillslut ser vi tältet på avstånd. En kort regnskur sköljer över oss, men när vi når fram till sällskapet så är det uppehåll. Det är en gemensam vän med sin kompanjon som slagit upp sitt tält, tillsynes ute i ingenstans. Men ingenstans blir verkligen någonstans när vi på avstånd med blotta ögat kan se fjällrävarna springa omkring på kullen framför oss.
Fyra nyanser av sommar. Del 2 - försommaren
Jag ger mig av strax efter dagens arbetspass. Det är den lätta ryggsäcken som sitter på ryggen och löparskorna är knutna. Ner för den första lilla sluttningen, via spängerna och strax innan Gamla Sylen tar jag höger och oledat tar jag mig bort mot Långtjärnen. Eftermiddagssolen skiner, luften är skön och snön uppe på östra Endalshöjden glittrar. När uppför övergår till utför flyger jag fram över snöfälten och ner till Storforsen. 
De späda och ljusgröna fjällbjörksbladen vajar försiktigt i vinden. Jag fortsätter bort mot Gåsån och vattenståndet är bra mycket högre än vanligt, både solen och tidpunkten på dagen har nog gjort sitt.
Sista kilometern fram till Gåsens fjällstuga är marken snötäckt. Ibland trampar jag igenom, ibland går det rätt så bra. Väl framme välkomnas jag med varma hjärtan av stugvärdsparet Håkan och Ingrid. Jag få av mig mina blöta skor och sjunker ner i en stol i deras kök. Det var ett år sedan vi sågs sist och det är med glädje vi sitter och samtalar i någon timme. 
Jag får sova i gamla stugan, den med hundrum, trevåningssängar och kamin. Precis som förra gången och gångerna dessförinnan. Håkan har redan antagit att jag gärna vill sova där och tänt i kaminen. Jag petar in ett vedträ, tittar ut och fylls av ensamhet. En nyttig och ytterst närvarande ensamhet. Jag sätter mig framför kaminen och känner på lugnet, känner på ledigheten.
