Om att förbereda och träna upp mig till tidigare goda fysik & mentalitet. Läsåret 09/10 pluggar jag Fjällsäkerhet och ledarskap vid Älvdalens utbildningscenter

Varit naturintresserad sedan barnsben. Nu flitig arrangör av egna turer och mycket aktiv filuftsare. Bästa vän och trogen följeslagare är blandrashunden Kaspar. Erfarenhet från svenska/norska fjällen sommar och vinter. Talar norska.
ny profilbild från 080825.

Användarnamn: POA9

Intressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Navigering, Paddling, Foto, Segling, Utförsåkning, Aktiv fotograf.

Mer på profilsidan


Ur Kaspars perspektiv

Så blev det ännu en rekognoseringstur på en liten bit av skåneleden hemmavid. Denna gång tillsammans med Magnus. 2008-06-23.


                                    Canon 350D, vidvinkel. Foto: Magnus B Andersson
Här ställer vi upp för porträttfotografering. Kaspar missförstår syftet lite men ändå.


                                                                                               Canon IXUS 970 IS
Ur mitt pespektiv. Observera Kaspar på bilden.


                                                                                             Canon IXUS 970 IS
Efter att ha "slängt iväg" den första bilden, (ovan), började jag tänka om lite.
-Hur ser egentligen Kaspar på tillvaron?
Jo, ur hundperspektiv.

Kaspar måste ha undrat vad vi människor höll på med. Två naturfotografer som kröp runt på alla fyra och fotograferade. Himla kul var det och kanske inte så tokigt resultat heller.

Rekognosering på hemmaplan

eller när lusten faller på...

Jobbade bara en dryg timme idag, (fördelen med att vara egenföretagare). Körde direkt från jobbet vid halv tvåtiden till Ljungbyhed för att gratulera Magnus på födelsedagen. Efter tårtan (färdiglagad och upptagen ur frysen en stund innan) blev det en liten promenad med Kaspar. Det var så kvavt att vi blev alldeles matta, och en ihållande vind blåste från sidan och skvallrade om en kommande lågtrycksfront. Nu blir det snart regn och åska sade vi båda två, och styrde stegen hemmåt. Mycket riktigt började det regna samtidigt som vi svängde in på Magnus gata och kom inomhus. Åskan uteblev men vi kände alla av lågtrycket. Kaspar flämtade och var orolig medan Magnus och jag däckade på varsin soffa.
                                   Nikon D300. Hård svartvit framkallning. Tvärformat.

Strax kom samtalet igång om kommande äventyr.

- Det skulle vara roligt att komma ut och vandra igen.

- Men vi är rätt otränade.

- Vi får börja så nätt.

Och på den vägen var det. Vi smidde planer om korta turer hemmavid.

                     Nikon D300. Normal svartvit framkallning. Panoramaformat.

Väl hemma hos mig själv igen hamnade jag framför TVn och såg RoboCop3. Tänk att jag hade missat den när den kom. Eller har jag bara glömt vad den handlade om. Vad handlade den om nu igen? Jag har redan glömt det. I alla fall hade den där tryckande tröttheten försvunnit och ersatts med en väldig lust att komma ut en sväng. Kvickt som ögat raffsade jag ihop några kartor över närområdet, lastade Kaspar och kameran och körde ut på en rekognoseringstur.

                                                                             Nikon D300. Kvadratformat.

Skåneleden går tvärs igenom Örkelljunga kommun och vår plan är naturligtvis att avverka hela leden inom kommunen som uppvärmning. Jag nollstälde trippmätaren på bilen och körde tills jag korsade leden. Endast 7 kilometer från hemmet via småvägar kan vi ansluta på skåneleden för att få en lagom runda. Tänk att kunna gå rakt ut genom dörren och vandra i flera dagar och sedan komma tillbaka från andra hållet. Kortaste vägen till leden hemmifrån är bara 2,5 kilometer. Nu är det nära...

Arbete pågår och en utflykt!

Vi har börjat se oss om efter ett nytt tält, Kaspar och jag. Det är inte helt lätt att bedömma ett tält efter en bild eller att "se" hur stort utrymmet i absiden är utan att prova. Lösningen var helt enkelt att överföra siffror i centimeter från tältinformationen till verkliga mått på vardagsrumsgolvet. Rött är absiden i Hillebergs kupoltält Allak och blått från tunneltältet Nallo. Kaspar var länge osäker på vilken roll han hade i samanhanget men han underkände benlängden i kupoltältet.


                                                                  Canon IXUS 970 08-06-13 kl 21.10

När nu den sega vintern väl är över har det blivit dåligt med ork över för några träningsrundor. Det är mycket annat som konkurerar om tiden men träning blir det ibland ändå. Som när jag hjälpte pappa att lägga om taket. Många "träningsrundor" blev det upp och ner för stegen. När så pappa säger, - det skulle vara roligt att snart komma ut och vandra Skåneleden och tälta, höll jag på att ramla av taket. Och tälta! upprepade jag, med illa dold överraskning. Du har ju inte tältat på tio år...

                                                                   Canon IXUS 970 08-06-15 kl 10.53

Redan samma kväll gjorde vi en utflykt till ett av Örkelljungas kulturminne. (Vi har haft hus i Åsljunga i över 20 år men aldrig tidigare besökt denna plats). En bra mjukstart på våra kommande aktiviteter. Jag har fått en ny tältkamrat.

Slaget vid Fantehåla

                                                                  Canon IXUS 970 08-06-15 kl 18.36

I början på 1500-talet var Örkelljungatrakten en skådeplats för riksviktiga händelser. Den 27 augusti 1510 möttes svenskar och danskar på nytt i en blodig kamp där Kungsvägen skär gränsen mellan Örkelljunga och Rya socken. Under ledning av Sveriges förnämsta fältherrar fd riksrådet Åke Hansson Tott, även kallad "Danmarks gissel", och riddaren Ture Svensson, drog en svensk rytteriavdelning om 700 man in i det danska Skåne mot Helsingborg. Länsmannen Tyge Krabbe på Helsingborgs slott underrättades om det förestående anfallet. Då Totts trupp nådde Fantehåla på morgonen överrumplades han av Krabbes styrka. Svenskarna led ett fullständigt nederlag. Tott stupade för ett lanshugg, men hedrades med en ridderlig begravning i Helsingborg i Svartbrödrakyrkans kloster. (text från kommunsidan Örkelljunga)


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.