Lista senaste kommentarer från alla
|
Artikel/Blogg: Platsen som ligger längst bort – om Sveriges otillgänglighetspol |
2022-03-27 20:00
från
enils
: Hej har du tänkt rätt nu? Det är väl bara dom två närmaste punkterna som är av betydelse, var väg tre o fyra går spelar ingen roll så länge dom är längre bort. Mvh enils |
|
|
Artikel/Blogg: Platsen som ligger längst bort – om Sveriges otillgänglighetspol |
2022-03-27 13:10
från
Thomas Lummi
: Tack! Intressant. 2018 var vi ganska nära denna punkt, då vi gick på norra sidan av Álájávrre och rundade Nuortap Rissávárre på väg in i Sarek. Det är oerhört vackert i dessa trakter. Jag har skrivit om denna vandring, https://www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=783 |
|
|
Artikel/Blogg: Platsen som ligger längst bort – om Sveriges otillgänglighetspol |
2022-03-26 10:10
från
OBD
: Kul och intressant att läsa. Härligt att det finns "nördar". :-) Sveriges "Otillgänglighetspol" blev jag sugen att besöka när jag först läste om den i Clas Grundstens bok "Vandra Kungsleden 2" tryckår 1991. Tyvärr blev det aldrig så att jag kom dit och nu är platsen "....alltför avlägsen och svår att nå fram till." Tack ska du(ni) ha! |
|
|
Artikel/Blogg: Platsen som ligger längst bort – om Sveriges otillgänglighetspol |
2022-03-25 22:05
från
xyz007
: Fantastiskt! Tack så mycket. Otillgänglighetspolen har stått på min att göra-lista en tid. Tack vare ert gedigna arbete slipper jag gå fel när det väl blir dags. |
|
|
Artikel/Blogg: Platsen som ligger längst bort – om Sveriges otillgänglighetspol |
2022-03-25 18:16
från
gittane
: Lika jäkla intressant som Hambergsrapporten! Och så sista meningen; genial! |
|
|
Artikel/Blogg: Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek |
2022-03-17 09:44
från
gittane
: Nyfikenhet och vetgirighet - två ledord för den som vill hålla sig levande! Och om man inte längre kan ta sig ut på fjället, får man läsa o vandra på kartan. Tack för din intressanta rapport! |
|
|
Artikel/Blogg: Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek |
2022-03-16 11:12
från
Bandersson
: Sähkokmeteorografen var prototypen även för meteorografen på Bårddetjåhkå och en vetenskaplig triumf för Axel Hamberg. Så här skriver han i Ymer 1903: Från juli 1902 har Sähkokmeteorografen nästan oafbrutet varit i gång. Fast ännu åtskilliga förbättringar äro önskvärda, kan likväl genom de vunna resultaten problemet att konstruera en under ett helt år utan tillsyn funktionerande meteorograf anses vara löst, ehuru åtskilliga vetenskapsmän såväl här som i utlandet förklarade detsamma hart när omöjligt att lösa. Hambergs fortsatta arbeten i Sarek påverkades i högsta grad av denna framgång och ledde bland annat till omfattande anslag från riksdagen. 1902 byggdes Hotell Säkokjokk. Här står du Hans för en annan triumf – att synliggöra det (nästan) bortglömda och ge en fördjupad mening åt vad det innebär att ”gå i historiens fotspår”. |
|
|
Artikel/Blogg: Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek |
2022-03-16 10:49
från
Anders Hermansson
: Spännande läsning som gör vandringen mycket mer intressant. fortsätt i samma stil. |
|
|
Artikel/Blogg: Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek |
2022-03-16 08:09
från
Håkan Friberg
: Så intressant och spännande! Och vilket inspirerande samarbete! Tack för att du delar med dig. Skräp? Knappast! |
|
|
Artikel/Blogg: Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek |
2022-03-15 22:15
från
OBD
: Tack ska du ha för väldigt intressant information. Gillar dina tankar om skräp som så småningom blir fornminne. Och du har ju så rätt i att "det man inte känner till letar man inte efter." Men ibland händer det att man bara "ramlar över" något intressant som man inte tidigare känt till. Sådana "aha" upplevelser är trevliga. Så kom det då ytterligare en liten cliff hanger. ;-) |
|
|
Artikel/Blogg: Att söka efter något (nästan) bortglömt i Sarek |
2022-03-15 22:00
från
kjpil
: Wow vilken häftig grej att hitta detta! Jag har under många år ansett mycket mänskligt som skräp. Men senare år har jag ändrat uppfattning. Tycker Axel hamberg är fascinerande, och även andra tidiga fjällfarare. Men precis som du skriver så finns en gräns nånstans och jag tycker fortsatt magnesitbrottet och flygplansresterna är fult, gränsen är nog olika för oss alla 😅 Inspirerande att du letat upp detta, och att ni haft sånt samarbete kring det! |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-06 09:13
från
kjpil
: Jo varje rutt har sin charm :) inte jag som uppfunnit "lös skräck", såg en kompis beskriva när de kom off route på en klätterrutt, och tycker det var ett bra uttryck som koncist kan beskriva viss typ av terräng :) |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-05 07:36
från
kjpil
: Alltid kul att läsa dina tripreports, tack att du delar med dig av turerna! Jag var också i Jiegnavagge i somras. Fantastiskt ställe! |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-05 07:34
från
Håkan Friberg
: Det är något speciellt med gråväder i kombination med ödslighet. Du väljer dessutom nästan alltid färdvägar bortom de gängse. Din tänkta väg upp till observatoriet hade jag inplanerad för ett antal år sedan men stoppades av låg molnhöjd. Har inte blivit av senare heller. Ser verkligen fram emot kommande avsnitt. |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-05 00:27
från
Plan
: Tack för trevlig läsning. Baksidan är den längtan till fjällvärlden som väcks. Röset på fotot besökte jag 2019. Kan ditt nästa mål ha med flödande vatten att göra? 🤔 |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-04 11:36
från
Bandersson
: Men OJ! Så röset syns på långt, långt håll. Ni var väl vid Gasskagårsåjågåsj när du tog fotot? Tror du att det skulle vara möjligt att gå ”raka vägen” mot röset från där du stod? Vet du om Sähkokjåhkå går att vada bekvämt här? https://minkarta.lantmateriet.se/?e=616545&n=7444889.25&z=13&profile=bergodal&background=3&boundaries=false&name=S%C3%A4hkokj%C3%A5hk%C3%A5&category=Vadbar%3F Björn |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-03 21:19
från
Elvah
: Den här berättelsen kom perfekt som en vind av verklighet, mitt i det dystra nyhetsflödet. Tack för det! Det var flera dagar sedan jag tänkte på fjällvandring nu och det var välbehövligt. Fina trakter där kring Kvikkjokk, inspirerande. Det steniga, karga och dystra har sin charm på ett sätt som inte solsken har - som blues och pop. Din cliffhanger är betydligt trevligare än den om vad som ska hända i Ukraina. Perfekt. Jag håller mig här tror jag. Ser fram emot fortsättningen! :) |
|
|
Artikel/Blogg: En utflykt till Jiegŋavágge i Sarek |
2022-03-03 19:27
från
OBD
: För mig som inte kan vandra längre är det här underbar läsning. Jag tar fram kartan och kollar mina egna vandringar i området. Jiegnavagge har jag bara varit i en gång. det var 2013. Röset på Sähkok har jag aldrig sett. Med den "cliff hangern" du lagt in ser jag verkligen fram mot fortsättningen. |
|
|
Artikel/Blogg: När jag vände ryggen till smet minusgraderna förbi |
2022-02-28 16:01
från
Anders Hermansson
: Trevlig berättelse, och intressant att koppla ihop med dagsaktuella nyheter som Ukraina. Imponerad att du tältade i minus 21. |
|
|
Artikel/Blogg: När jag vände ryggen till smet minusgraderna förbi |
2022-02-28 10:12
från
hansnydahl
: Kanske "egendomligt" att trappa ner, men något säger mig att du inte kommer att vara sysslolös. Du har säkert en och annan bok oskriven ännu. När jag blev pensionär ökade antalet fjällvandringar per år från en till mellan två och fyra. |
|
|
Artikel/Blogg: När jag vände ryggen till smet minusgraderna förbi |
2022-02-27 17:21
från
hansnydahl
: Jag känner igen det med åldern förändrade reflektionsmönstret. Är nog ett hälsotecken. Efter ett helt liv i arbetslivets skaklar är det väl befriande att låta grimman falla. I Mälardalen skulle en häger vara en hägring ett bra tag till. |
|
|
Artikel/Blogg: När jag vände ryggen till smet minusgraderna förbi |
2022-02-26 22:32
från
OBD
: Vad trevligt med litet vårhälsningar. Ser ut som avståndet till ägretthägrarna var ganska stort. Visst är det väl ibland skönt att bara slappna av, njuta av naturen och låta tankarna fara iväg utan tyglar. Här är det "förvår". Litet snö som krymper av dagsmejan och fryser till under nätterna. |
|
|
Artikel/Blogg: Ett januaribesök hos sälarna |
2021-04-25 21:42
från
hansnydahl
: Så var det ju - dåtidens Östersjö dränerades genom Vänerområdet och ner mot Göteborg, och inte genom dagens Öresund och Stora Bält som inte hade tryckts ner av isen lika mycket som Svealand. Landhöjningen var större i Svealand vilket ledde till att vattnet så småningom i stället bröt igenom vid Öresundstrakten. Engelska kanalen ska ha bildats på ett liknande sätt för mellan 200 000 och 450 000 år sedan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska_kanalen |
|
|
Artikel/Blogg: Ett januaribesök hos sälarna |
2021-04-25 14:05
från
Anders Hermansson
: Tänk att några sälar som gonar sig i sanden kan locka så många besökare. |
|
|
Artikel/Blogg: Ett januaribesök hos sälarna |
2021-04-24 20:44
från
hansnydahl
: Intressant betraktelse av fauna och geografi. Gissar att Falsterbonäset är en produkt av istidens avsmältningsskede? |
|
|
Artikel/Blogg: Berguven på bo! |
2021-03-31 10:35
från
ulindh
: Vad trevligt att få se berguven i Lund, hoppas att häckningen blir lyckad! De är så vackra och har så vacker färg på ögonen. De var inte ute och flög något när du var där? |
|
|
Artikel/Blogg: Berguven på bo! |
2021-03-29 14:15
från
Bandersson
: Spännande och vilken fantastisk fågel! Läste om ”Berguvar i Lund” där det skrivs att berguvar häckade i stenbrottet 2004 och återkom fram till 2014. Efter det slutar beskrivningen på webbsidan. Hannen kallades Bergakungen. Kan det vara samma par som du ser idag? |
|
|
Artikel/Blogg: Vandring på Rapadalens norra sida – några synpunkter och råd |
2021-03-24 11:13
från
Stignötaren
: Hej. Tack för bra tips om vägval. Jag vandrade delar av Rapadalen i augusti 2018. Jag följde då vanliga stigen från Nammasj upp till Alep Vássjájågåsj. Där vände jag och gick tillbaka till Aktse över höjderna och kom ned bakom Skierffe. Det jag kan rekommendera om man vill gå över höjderna är att följa huvudstigen i Rapadalen till Lulep Vássjájågåsj. Där går det att hitta hyfsat tydliga stigar på östra sidan om vattendraget som gör att man vinner höjd enkelt utan att behöva söka sin väg genom vegetationen. Det är bara nedre delen närmast Rapastigen som är snårig och det är då bäst att hålla sig ett par hundra meter ifrån strandvidet vid Lulep Vassjajåkkå. Därefter är det bara att följa nära jokkravinen tills det är dags att börja skråa runt nordsluttningen av höjdpunkten 1112 och undvika sidoravinen från Rådnik. Fördelen med detta vägval är att undvika problem med vadning över endera Alep Vássjájågåsj eller Lulep Vássjájågåsj som ju bägge har raviner en bra bit upp på kalfjället vilket kan göra vadning riskabel eller kräva mycket omvägar vid högt vattenstånd. I normalfallet är bägge jokkarna relativt lättvadade där huvudstigen genom dalen passerar. Lulep Vássjájågåsj är ökänd för att stiga snabbt vid regn men vattennivån sjunker å andra sidan också snabbt när det torkar upp. Ett råd är att alltid lägga till ett par dagar extra vid planering av Sarekvandring för att kunna vänta ut dåligt väder och lägre vattenstånd. Vandringen på huvudstigen sträckan Alep Vássjájågåsj - Lulep Vássjájågåsj är synnerligen lätt genom mestadels gles björkskog. Undvik att avvika från huvudstigen nära Lulep Vássjájågåsj om du kommer uppifrån dalen. Där är skogen synnerligen tät och snårig med insprängda sankpartier samt dessutom småkuperad och villsam terräng. Jag gick där på dagtur vilket var fin naturupplevelse men avråder starkt från att gå där med full packning. Från sidoravinen mellan Rådnik och höjdpunkten 1112 vandrade jag till Aktse genom att följa grön sträckning enligt karta ovan. Det är rejält stenigt i grytan i Nammasjjåkkås övre lopp men hyfsat lättvandrat ändå. Jokkravinen är lätt att passera men östra ravinsidan är ganska brant och med löst material vilket kräver viss försiktighet, speciellt vid regn, då det är lätt att halka. Stigningen upp till passet mellan Suorkisjnjurtte och höjdpunkten 1342 på Gierdogiesjtjåhkkås är sedan enkel. Nedstigningen på andra sidan passet upplevde jag som inledningsvis lätt via snöfält men i nedre delen ansträngande brant (belastning på knäna) med mycket skrågång och sökande för att hitta bra vandringslinje mellan stenarna. När man sedan kommer ned där dalravinen når flackare mark går det att hitta bra tältplatser och är sedan lätt vandring bort till Skierffe och stigen ned till Aktse. |
|
|
Artikel/Blogg: Väster om de stora sjöarna (4) |
2021-02-22 17:17
från
hansnydahl
: Hans: Vandringar på en vecka till 8 dagar började jag med 1979, men först år 2000 blev det långa vandringar på 14 till 17 dagar - ett resultat av att jag började gå genom västra Padjelanta, något man inte gjorde på en vecka med den tidens tunga packningar. Numera nöjer jag mig med 12 till 14 dagars vandring för att ryggsäcken inte ska bli för tung. |
|
|
Artikel/Blogg: Väster om de stora sjöarna (4) |
2021-02-22 17:08
från
hansnydahl
: Man får hoppas att deras äktenskap ska klara sig undan helikopterhämtningar :-) |
|
