Priset är nog en bit ner på priolistan för passar inte skorna så.....Välvårdade skor håller länge.
go tur
go tur
Vilket skodon passar fjällen?
- Trådstartare friluftaren
- Start datum
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Rätt svar är varken stövlar eller kängor utan amfibieskor:
http://www.sportamore.se/produkt/26533-salomon-techamphibian-3-m-svart
Med neoprenstrumpor funkar amfibieskor perfekt, det är bara att gå rakt igenom även djupa vad och även om man blir lite kall så är det bara att gå vidare och så är man varm inom någon minut.
KjellF
http://www.sportamore.se/produkt/26533-salomon-techamphibian-3-m-svart
Med neoprenstrumpor funkar amfibieskor perfekt, det är bara att gå rakt igenom även djupa vad och även om man blir lite kall så är det bara att gå vidare och så är man varm inom någon minut.
KjellF
Dom är ju väldigt låga måste komma in vatten direkt nästan eller? Hur torkar du dom på tältturer på ett effektivt sätt?
Som jag tror att alla skriver - fast uttryckt med andra ord: det beror på dina fötter, vilken typ av terräng man ska gå i, temperatur och hur blött det är. Och vilket fäste du vill ha...
Har provat lundhagens skalkängor, och flera varianter av låga vandringsskor.
Om jag ska gå när det är varmt och torrt, så "vinner" en enklare och luftigare gympadojja.
Men om man är ute och det är strax över nollan, och 5-10 cm vatten... Som det var i årets vandring i jämtland ... Frös hund pga kalla och blöta fötter.. Köpte ett par nya lundhages skalkängor på vägen hem.... Om jag fettar in ordentligt har jag aldrig haft problem med läckage.
Fästet är en annan parameter. Testade icebugs vattantäta sko, och har även deras vinterkänga. Ojämförligt bra grepp på alla underlag. Men lågskon var vattentät bara i en vecka, så när jag kom till fjällen kom det in vatten överallt....
Gillar inte att traska omkring med blöta fötter, så skalkängan är nog min bästa kompromiss. Men bara för att det är rätt för mig, så är det ju inte det för alla!
//Peter
Har provat lundhagens skalkängor, och flera varianter av låga vandringsskor.
Om jag ska gå när det är varmt och torrt, så "vinner" en enklare och luftigare gympadojja.
Men om man är ute och det är strax över nollan, och 5-10 cm vatten... Som det var i årets vandring i jämtland ... Frös hund pga kalla och blöta fötter.. Köpte ett par nya lundhages skalkängor på vägen hem.... Om jag fettar in ordentligt har jag aldrig haft problem med läckage.
Fästet är en annan parameter. Testade icebugs vattantäta sko, och har även deras vinterkänga. Ojämförligt bra grepp på alla underlag. Men lågskon var vattentät bara i en vecka, så när jag kom till fjällen kom det in vatten överallt....
Gillar inte att traska omkring med blöta fötter, så skalkängan är nog min bästa kompromiss. Men bara för att det är rätt för mig, så är det ju inte det för alla!
//Peter
Inte helt självklart detta. Kängor är egentligen ett rätt tungt alternativ att lyfta ett antal tusen gånger om dagen på en tur. Då är det skönare med en enklare sko. MEN mitt problem är att jag verkligen avskyr att vara våt om fötterna, oavsett om jag fryser eller ej.
Om det finns risk för fukt på promenaden, så åker mina Lundhags Scout på. Jag upplever inte att de är styva på ett obehagligt sätt, men så är de också 10+ år och väl ingångna. Mina fötter är torra även efter en hel dags vandrande och plaskande i ösregn. Möjligen kan kängorna vara lite fuktiga på insidan av avdunstande svett. Jag kan korsa bäckar under skafthöjd utan att stressa och utan läckage. Men så gillar jag också att efter varje tur ha lite mys med dem i tvättstugan där de rengörs, varefter de får torka några dagar innan de får en rejäl omgång infettning. Här tar ju så klart lättskötta gummistövlar poäng. Men jag gillar verkligen mina kängor, så det gör mig ingenting att sköta om dem, det blir lite som en förlängning av turen.
Skor och kängor med membran har jag testat för vardagsbruk i flera olika kombinationer men har med tiden fått läckage i samtliga! Jag vet inte varför, det borde inte vara så komplicerat att göra en torr membransko, men jag verkar ha haft en kopiös otur. Har man flax med andasmaterial, kan säkert sådana kängor vara ett alternativ.
Om det finns risk för fukt på promenaden, så åker mina Lundhags Scout på. Jag upplever inte att de är styva på ett obehagligt sätt, men så är de också 10+ år och väl ingångna. Mina fötter är torra även efter en hel dags vandrande och plaskande i ösregn. Möjligen kan kängorna vara lite fuktiga på insidan av avdunstande svett. Jag kan korsa bäckar under skafthöjd utan att stressa och utan läckage. Men så gillar jag också att efter varje tur ha lite mys med dem i tvättstugan där de rengörs, varefter de får torka några dagar innan de får en rejäl omgång infettning. Här tar ju så klart lättskötta gummistövlar poäng. Men jag gillar verkligen mina kängor, så det gör mig ingenting att sköta om dem, det blir lite som en förlängning av turen.
Skor och kängor med membran har jag testat för vardagsbruk i flera olika kombinationer men har med tiden fått läckage i samtliga! Jag vet inte varför, det borde inte vara så komplicerat att göra en torr membransko, men jag verkar ha haft en kopiös otur. Har man flax med andasmaterial, kan säkert sådana kängor vara ett alternativ.
När jag skulle vandra i Jotunheimen 1994 (jag flydde från min 50-årsdag) var det första gången utanför Alperna. Jag läste på i en tysk bok som radade upp för- och nackdelar med stövlar och kängor. Efter avsevärd tvekan valde jag att fortsätta med kängor som jag var van. Det visade sig att ingen jag mötte använde stövlar! Med tiden har jag gått över till lätta kängor, viktsklass sådär
1.1 kg - det finns flera modeller. När mitt sista par pajade i Schweiz för två år sen gick jag till en sportaffär i Splügen och där fanns bara relativt tunga kängor. Då bestämde jag mig för att pröva låga skor, i detta fall av märket Salomon, 9 hg (hälften mot Meindl Dovre Extrem). Sådana skor har jag nu haft i Alperna, Pyreneerna och fjällen (två turer där, sammanlagt 16 dar) och kan inte tänka mig annat. Och då är jag alltså 69 år, med relativt sladdriga fotleder och dålig balans.
1.1 kg - det finns flera modeller. När mitt sista par pajade i Schweiz för två år sen gick jag till en sportaffär i Splügen och där fanns bara relativt tunga kängor. Då bestämde jag mig för att pröva låga skor, i detta fall av märket Salomon, 9 hg (hälften mot Meindl Dovre Extrem). Sådana skor har jag nu haft i Alperna, Pyreneerna och fjällen (två turer där, sammanlagt 16 dar) och kan inte tänka mig annat. Och då är jag alltså 69 år, med relativt sladdriga fotleder och dålig balans.
Ja det går ju och gå med låga skor speciellt om man man byggt upp muskulaturen runt foten och är lite medveten om resultatet att trampa snett.
Med bra damasker kan man få lite kängfunktion.
Å andra sidan trampa snett med hög känga kan skada knäleden istället.
Med bra damasker kan man få lite kängfunktion.
Å andra sidan trampa snett med hög känga kan skada knäleden istället.
Går med syncro tillsammans med damasker och det känns lite som att forsa fram med stridsfordon 90 över sten och mindre vad. Har svårt att förstå vitsen med att ha bra kontakt med underlaget när man har tung packning på ryggen. Tycker det är obehagligt att gå utan stöd för fotlederna i stenig terräng även utan ryggsäck.
Största fördelen med damasker är att man inte skitar ner byxorna och drar in allt i tältet när man slår läger. De skyddar iofs även mot att vatten ska tränga in över kängkanten.
När jag testade kängorna som nya så tog de in lite vatten men efter många rikliga infettningar så är de täta. Var faktisk och bäckmetade i dag med vatten konstant över cellgummit under lägre tid och de höll fötterna torra.
Gummistövlar har jag liggandes i bilens bagage för att rädda lågskorna och kostymbrallorna vid akuta skogsutryckningar.
Det är knappast en tillfällighet att de flesta har övergått till kängor. Men va fan det gick att fjällvandra även på min fotografidol Borg Meschs tid (Syns ej på bilden men jag antar att gummistövlar inte fanns då)
Största fördelen med damasker är att man inte skitar ner byxorna och drar in allt i tältet när man slår läger. De skyddar iofs även mot att vatten ska tränga in över kängkanten.
När jag testade kängorna som nya så tog de in lite vatten men efter många rikliga infettningar så är de täta. Var faktisk och bäckmetade i dag med vatten konstant över cellgummit under lägre tid och de höll fötterna torra.
Gummistövlar har jag liggandes i bilens bagage för att rädda lågskorna och kostymbrallorna vid akuta skogsutryckningar.
Det är knappast en tillfällighet att de flesta har övergått till kängor. Men va fan det gick att fjällvandra även på min fotografidol Borg Meschs tid (Syns ej på bilden men jag antar att gummistövlar inte fanns då)
Bilagor
Hej,
på vandring (jag går mest över 1000 m höjd i stenig terräng) så föredrar jag mina Crispi Besseggen kombinerat med damasker i Gore Tex.
Måste jag vada så byter jag till sandaler eller simskor och då blir det dessutom utan byxor.
Mina Syncro High tycker jag duger bäst till kortare turer i jaktmarken.
på vandring (jag går mest över 1000 m höjd i stenig terräng) så föredrar jag mina Crispi Besseggen kombinerat med damasker i Gore Tex.
Måste jag vada så byter jag till sandaler eller simskor och då blir det dessutom utan byxor.
Mina Syncro High tycker jag duger bäst till kortare turer i jaktmarken.
