Hej! Annonser är vår inkomstkälla för att kunna driva Utsidan.
Om du inte vill slå av annonsblockering kan du istället stödja oss genom att
teckna ett Plusmedlemskap -
då kan du dölja alla annonser och slipper denna text!
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Äger nog inget som aldrig använts förutom nödutrustning. Något plåstet har tagits ur förstahjälpenpaketet, osv. Annars beror det ofta på projekt vad som åker med. Fällspade på vintern ersätts med liten spade på sommaren. Kajaken åker inte med på pulkaturen på fjället. Kikaren tas bara med vid rekognosering av bergstoppar eller ren rekreation. För mer konkreta tips kan man titta på utrustningslistor.
Vad som är nödvändigt för livhanken vet väl de flesta. Eller? Försöker ägna tanke åt är den psykologiska aspekten. T.ex. väljer jag mitt 60 år gamla bensinkök över andra möjligtvis mer praktiska kök eftersom jag är så road av det. Varje matlagningstillfälle är som julafton. Liten "världsradio" gör regnsittande nästan roligt. Ett ex. av typ Hemmets Veckotidning får en att nästan återuppleva barndomnens inregnade somrar i stugan i tältet (Till slut har man läst samma partier och serierna så många gånger att man inte har något annat val än att också ge sig på den där jävla tantnovellen och den tårdrypande snyftisen om hon/han som övervann livets motgångar)
Stannar hemma mer och mer, definitivt mer än som får följa med ut.
Endast brukade ting följer med en gång till.
D v s steg för steg mot en nästan tom ryggsäck, några steg kvar ännu, men volymen har krympt rejält sedan 100 l kunde fyllas med lätthet.
Redan när jag var yngre älskade jag att vara ute. Jag visste inte särskilt mycket om ryggsäckar eller passform. Jag stoppade bara ner min utrustning ...
Vi åkte till Fulufjällets nationalpark med ett tydligt mål: att uppleva fjäll på riktigt, men på ett sätt som fungerade även med barn. Fulufjället är ...
Från Bruksvallarna fortsatte vi i fortsatt kallt högtrycksväder. Den befarade spårlabyrinten upp och förbi Ramundberget visade sig vara tämligen ...
3 kommentarer
Det började med en känsla av att tiden hade gått utan att jag riktigt märkt det. Utrustning i garderoben, kartor i hyllan och ett liv som blivit mer ...
I år är det sextio år sedan jag vandrade i Sarek för första gången, och de närmaste dagarna kommer min nya bok ut: Sarek – en biografi. Det är en ...
4 kommentarer