Varning för Överlevnadsguiden

Lägg över eran avföring rejält det är det viktigaste och där kan ju kanske pappret få hamna också.....för jakthundar som springer i skogen har en tendens att rulla sig i människobajs........inte roligt när man klappar om sin jaktkamrat när den varit på en sökrunda....

I går kväll såg jag delar av en dokumentär om andra världskrigets strider i östafrika.
Tyskarna och deras lokalt rekryterade soldater satte sig bara på marken och lämnade högen. De hade stora problem med magsjuka.
Britterna hade stenhårda bestämmelser. De skulle gräva en så djup grup de kunde en bit ifrån lägret. Ställa en tom amunitionslåda över gropen, såga sittringshål i den och spika fast säckväv på ena sidan. När ingen satt på lådan skulle säckväven ligga som lock över sitthålet. När gropen började bli full skulle den täckas över ordentligt. Britterna hade inte alls samma magproblem.

Jag har läst flera böcker av Chris Ryan, Andy McNab och flera andra SAS-veteraner och alla beskriver rutinen med att bajsa i en hundbajspåse trädd över en ståltrådsring med tre ben. Sedan bär de med sig påsarna i ryggsäckarna. Kissar i bensindunk som när den är full töms i en djup grop och täcks över. Där är visserligen det största syftet att inte lämna spår som fienden kan spåra dem med eller identifiera dem med (Analys av bajset visar kostvanor och kan peka ut nationalitet). Men även civila frilufsare bör färdas spårlöst.
Är det eldningsbart kan man elda upp det, är det kompsterbart kan man gräva ner det ordentligt. Annars tar man med sig skräpet till lämplig soptunna. Orkar man bära ut det orkar man bära hem det.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Alltså... Den här tråden handlar i stora delar om skithuspapper. Om man nu skulle (vilket 2013 i Sverige är ganska osannolikt) skulle hamna i en överlevnadssituation, så är det faktiskt så att vad man gör med sitt toalettpapper, om man nu fullständigt mot förmodan ens ha papper, är fullständigt irrelevant. Utifrån ett rent hygientekniskt perspektiv speciellt. Visst, om man skulle bli strandad på ett och samma ställe kan det ju vara viktigt, men det är ju en fråga om att gräva ner skiten, inte vad man torkar sig med.
 
Lägg över eran avföring rejält det är det viktigaste och där kan ju kanske pappret få hamna också.....för jakthundar som springer i skogen har en tendens att rulla sig i människobajs........inte roligt när man klappar om sin jaktkamrat när den varit på en sökrunda....
Djuren som skiter i skogen, då?
 
Deras skit luktar inte så illa, och de som luktar illa förekommer dels i mycket mindre mängder och är dessutom ointressant för hundar...
 
I går kväll såg jag delar av en dokumentär om andra världskrigets strider i östafrika.
Tyskarna och deras lokalt rekryterade soldater satte sig bara på marken och lämnade högen. De hade stora problem med magsjuka.
Britterna hade stenhårda bestämmelser. De skulle gräva en så djup grup de kunde en bit ifrån lägret. Ställa en tom amunitionslåda över gropen, såga sittringshål i den och spika fast säckväv på ena sidan. När ingen satt på lådan skulle säckväven ligga som lock över sitthålet. När gropen började bli full skulle den täckas över ordentligt. Britterna hade inte alls samma magproblem.

Jag har läst flera böcker av Chris Ryan, Andy McNab och flera andra SAS-veteraner och alla beskriver rutinen med att bajsa i en hundbajspåse trädd över en ståltrådsring med tre ben. Sedan bär de med sig påsarna i ryggsäckarna. Kissar i bensindunk som när den är full töms i en djup grop och täcks över. Där är visserligen det största syftet att inte lämna spår som fienden kan spåra dem med eller identifiera dem med (Analys av bajset visar kostvanor och kan peka ut nationalitet). Men även civila frilufsare bör färdas spårlöst.
Är det eldningsbart kan man elda upp det, är det kompsterbart kan man gräva ner det ordentligt. Annars tar man med sig skräpet till lämplig soptunna. Orkar man bära ut det orkar man bära hem det.

Man ska iaf täcka varje skithög vid när man står stilla och när man är några.

Ligger korven o flashar öppet så drar det åt sig flugor o så , sen när dom mumsat lite där så vips sitter den på nåns matbit i lägret några sekunder och så vidare.

Sen

Amerikanska elitsoldater under Vietnam kriget var ganska trötta på o käka ris och fisk...
Gjorde dom det kunde dom skita fritt - skiten lukta som fiendens.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips