Varför tätförbud på kommunala skogsbadplaser?

Anläggning med tältning finns ju också t e x invid vindskydd, där det kan finnas både sopkärl, TC och brunn.
Har flera gånger funnit att planerade vidskyddet var ockuperat av 3-4 som inte ens ville låta oss nyttja eldstaden. Så numera åker lätta tältet även med.
 
Bra med detta forum. Därför jag slängde ut frågan. Att badplatser kan vara en anläggning känns som en rimlig anledning till tältförbudet. Är det inte kommunal mark, betalar kommunen årlig avgift till markägaren för intrånget. Tack för era inlägg, gött att lära nytt!
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Precis! Jag skulle nog våga påstå att de ganska sällan är skyltade. Vem har t.ex. sett skyltar i parker, allmänna gräsmattor, idrottsanläggningar etc. om att tältning är förbjuden?
Skyltar behövs ju knappast på nämnda ställen för gemene man fattar ju ändå att det är otillåtet att tälta där. Vad gäller lite undanskymda allmänna/kommunala badplatser kan det ju kännas mer osäkert vad som gäller, men jag för min del tycker det borde vara förbjudet att tälta på allmänna badplatser; risken för kraftig nedskräpning, slitage och förfulning och/eller kostsamma städningar och återställanden synes annars kunna vara överhängande.
Jag gissar att kommunerna normalt sätter upp tältningsförbudsskyltar vid badplatser enbart på förekommen anledning.

Men parker, allmäna gräsmattor och idrottsanläggningar är inte natur i juridisk mening och därmed omfattas de inte av allemansrätten och därmed får man inte självklart tälta där. Så varför skulle man skylta där? Visst kan markägare upplåta tältning utöver allemansrätten, t ex har jag då jag frågat fått tilstnd av markägare att tälta fler än allemansrätten medger då jag varit på tur med scouter eller allemansrätten. Då jag lämnat namn och telefon känner jag extra stort ansvar att lämna platsen snygg och har även städat efter andra som varit på platsen före mig. Annars är jag nog inte väl kommen åter.

/Patrik
 
Men parker, allmäna gräsmattor och idrottsanläggningar är inte natur i juridisk mening och därmed omfattas de inte av allemansrätten och därmed får man inte självklart tälta där. Så varför skulle man skylta där?

Hm, nu kände jag mig lite dum faktiskt.
Men då Naturvårdsverket skriver följande på sin hemsida är jag tydligen inte helt ensam om mina tankegångar:

"De flesta kommuner har bestämmelser om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Det kan handla om förbud att tälta i parker, idrottsområden eller liknande.
Det kan också finnas förbud mot att tälta i friluftsområden.
Du behöver själv ta reda på vad som gäller. Information finns hos kommunen och polisen".

Det är väl så att ordningslagen, ordningsstadgan och lokala ordningsföreskrifter går de före allemansrätten. I de lagrummen definieras väl inte "natur" eller "anläggning"; eller?
 
Nja, lokala ordningsföreskrifter är inte alltid skyltade.
Det handlar om en rimlighetsbedömning, förstås. Jag utgår nämligen från att tältförbud är till för att förebygga tältning, inte för att inkassera böter. Bilden visar en badplats som jag ofta besöker som badande, 15 km från min bostad. Den har enklast tänkbara utrustning, en brygga, frälsarkrans, ett dass, bänk och bord, skräptunna. Ingen regelbunden bemanning, servering e.d. Parkeringsplats vid landsvägen, gångstig därifrån, kanske 600 meter till ingången bakom min rygg (badplatsen är inhägnad, eftersom det går betande kor invid).

Platsen är rätt välbesökt under säsong, och folk tältar, sommartid, ungefär där jag gör på bilden. Ingen risk för konflikt mellan tältande och badande (f ö inga andra gäster denna varma dag, 20/8 2018.!) Så, som sagt, jag gör en bedömning, att tältning är accepterat, t o m välkomnat genom eldringen och dess placering. Jag skulle inte göra samma bedömning på t ex Mårängen (Norrköpings kommun) som under säsong har gratis bad och avgiftsbelagd camping; husbilar och husvagnar på särskilt inhägnat område och tält lite i skymundan, viss försäljning och servering. Oklart om man ens kan gå in på området utom säsong.

En annan plats, även i Norrköpings kommun, är Älgsjön, där jag tältade i maj 2009. Ungefär lika enkelt utrustat som Stavsätter, men dasset var stängt. För mig uteslutet att campa på själva badplatsen (dessutom gott om kottar) men där fanns utrymme i en skogsglänta, alldeles utanför.

 
Precis! Jag skulle nog våga påstå att de ganska sällan är skyltade. Vem har t.ex. sett skyltar i parker, allmänna gräsmattor, idrottsanläggningar etc. om att tältning är förbjuden?
Skyltar behövs ju knappast på nämnda ställen för gemene man fattar ju ändå att det är otillåtet att tälta där. Vad gäller lite undanskymda allmänna/kommunala badplatser kan det ju kännas mer osäkert vad som gäller, men jag för min del tycker det borde vara förbjudet att tälta på allmänna badplatser; risken för kraftig nedskräpning, slitage och förfulning och/eller kostsamma städningar och återställanden synes annars kunna vara överhängande.
Jag gissar att kommunerna normalt sätter upp tältningsförbudsskyltar vid badplatser enbart på förekommen anledning.

Ett exempel kunde vara Kärna mosse i Linköping. Tältningsförbud (liksom förbud mot husvagnar e.d.) framgår av anslagna reservatsregler. Det är förstås praktiskt omöjligt nästan överallt, utom kanske vid en scoutgård och en ficka intill gång- och cykelvägen i områdets utkant. Cykelförbud finns också i själva skogen och mossen och har alltid funnits. Men nyligen har man satt upp skyltar med cykelförbud. Den troliga förklaringen är att man gjort vissa delar, fr a det öppna kalkkärret, tillgängliga (t ex för rörelsehindrade) genom att delvis preparera ett par stigar och lägga ut ett slags bredare spänger. Eftersom marken är tämligen sumpig skulle nog ändå cyklister finna att de gett sig in på återvändsvägar, och på spängerna skulle det lätt bli konflikter mellan gående och cyklister. Så förbudsskyltarna får nog delvis ses som en service till besökarna.
 
Senast ändrad:
Fråga om lov och artighet kommer man långt med. Det värsta svaret man kan få är nej.

go tur
Ja, det finns väl redan trådar här om folk som inte släpper in andra i mån av plats i fjällstugor (eller vad de kallas)?

Jag har lite varit med om det omvända, under vandring anlände vi till ett vindskydd där vi hade tänkt övernatta, men det var två mammor med barn som satt där och grillade. Visst, vi kunde slå oss ner en bit bort och vänta och sen flytta dit när de gick hem. Men precis som du säger, om nån tältar på badplatsen så innebär ju det att andra inte har lika bra tillgång till att bada och sola där (som syftet är).
Svenska fjällstugor är bemannade under säsong och mig veterligt inte öppna annars. Idag krävs väl rentav föranmälan. Raststugor är till för att rasta i, och inget annat, utom kanske i extrema nödsituationer. Vindskydd är explicit konstruerade för övernattning, och antalet platser är relativt enkelt att beräkna: Dividera sovhyllans bredd med 50 och avrunda nedåt.
 
Hm, nu kände jag mig lite dum faktiskt.
Men då Naturvårdsverket skriver följande på sin hemsida är jag tydligen inte helt ensam om mina tankegångar:

"De flesta kommuner har bestämmelser om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Det kan handla om förbud att tälta i parker, idrottsområden eller liknande.
Det kan också finnas förbud mot att tälta i friluftsområden.
Du behöver själv ta reda på vad som gäller. Information finns hos kommunen och polisen".

Det är väl så att ordningslagen, ordningsstadgan och lokala ordningsföreskrifter går de före allemansrätten. I de lagrummen definieras väl inte "natur" eller "anläggning"; eller?

Märklig skrivning från naturvårdsverket om parker och idrottsområden. Däremot friluftsområden är ju mer i gränslandet - kan ju vara naturskyddsområden eller anlagda badplatser, alterntivt natur som omfattas av allemansrätten.
Så vitt jag vet så är det ofta medvetet så att lagar inte är alltför detaljerade utan tillämpning av lagar avgörs i domstol tex av prejudikat (vägledande domar, ofta från en högre domstol, tex hovrätt eller HD eller motsvarande specialdomstolar, miljööverdomstolen).

Här pratar naturvårdsverket om skidspår med konstsnö som anläggning:

/Patrik
 
Märklig skrivning från naturvårdsverket om parker och idrottsområden. Däremot friluftsområden är ju mer i gränslandet - kan ju vara naturskyddsområden eller anlagda badplatser, alterntivt natur som omfattas av allemansrätten.
Så vitt jag vet så är det ofta medvetet så att lagar inte är alltför detaljerade utan tillämpning av lagar avgörs i domstol tex av prejudikat (vägledande domar, ofta från en högre domstol, tex hovrätt eller HD eller motsvarande specialdomstolar, miljööverdomstolen).

Här pratar naturvårdsverket om skidspår med konstsnö som anläggning:

/Patrik
Nu blir det spännande. Vad är en anläggning? Skatteverket har sin definition vad en markanläggning är: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2019.7/329629.html
Kanske kommunerna trots allt inte har full koll på Allemansrätten. Naturvårdsverket har i alla fall kommit fram till att allemansrätten även gäller i naturreservat. ¨Friluftslivsaktiviteter har betydelse som pedagogiskt verktyg i utbildningssammanhang, det är en viktig fritidssysselsättning, bidrar till livskvalitet och hälsa och har stor betydelse som näringsverksamhet i form av naturturism. Det är således viktigt att värdena för friluftslivet och nyttjandet av området enligt allemansrätten beaktas, och att bara de föreskrifter beslutas som behövs för att tillgodose syftet med skyddet. Det finns heller inget stöd i lagstiftningen för att meddela ordningsföreskrifter för att ta tillvara en markägares eventuella intresse av att reglera allemansrätten.¨https://www.google.com/url?sa=t&rct...reservat.pdf&usg=AOvVaw3M7lYnct2rsiMl-toNLZif
 
Rimligen ligger badplatser med anläggningar som dusch och WC inom strandskyddsområden och för en yta har kommunen skaffat sig tillstånd anlägga servicehus, strandcaffe etc, dra dit väg. Enligt kommunen och Länstyrelsen är det en anläggning att underlätta bad. Inom anläggningar av alla slag äger kommunen rätt att utfärda Ordningsföreskrifter. Räcker inte det?
 
Svenska fjällstugor är bemannade under säsong och mig veterligt inte öppna annars.

Jag tänkte på den här tråden.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips