Vandrarkängor vad tål de idag

Har ett par Alfa Juvass nylon/polyuretan material.
Under tiden jag gick in dem eller om felet var från början är oklart,det blir små bubblor i tån och nedsjunkning i ovan tår in mot där snörningen börjar.
I dag var jag hos en erkänt duktig skomakare som sa att det berodde på att plastinsatsen i tå partiet mellan yttermaterialet och Gore-Tex membranet endast tål 30-40 gr värme och sedan bubblar den sig.
Jag har endast gått ca 10 mil med dom och torkat dem ute och sedan ställt i ett skåp med ett inbyggt vattenelement med dörrarna på glänt.
Med mkt stor säkerhet så har jag inte utsatt kängorna för en temperatur mer än på 20-25 gr C.
Alfa har betalat tillbaka pengarna för köpet men vill ej tala om orsaken till felet som gjorde att jag fick ta mina gamla Garmont Dakota med lite hård sula men gick bra även denna gång då det bara var någon vecka tills avfärd på turen.

Så nu får man kräva en sprängskiss på hur tillverkarna har byggt upp kängorna/skorna och undvika plast över allt.
Kängor/skor som är byggda så klarar ju inte tex de varmaste dagarna i Europa iaf inte att gå på asfalt fram till ev start för vandringen,slut med att sitta vid elden och värma sig eller laga mat.

Ska gå att värma kängorna och lästa ut dem med bubblorna men ej fått svar om går att fixa även på höjden men troligt kostnad ca 500 skr
Men hur länge kommer det att fungera/hålla innan de sjunker och bubblar sig igen?Kanske är de kassa fast ser utv ut dom nya.

På min Garmont Dakota kan de inte vara någon liknande plast för de krympte av misstag ca 1/2 storlek i värmerummet/torkrum på DNT i Norge fast de stod minst 20 cm från elementet som var ett kamrör men ovan på en gallerhylla.
Hade jag haft Alfa där hade det blivit sista dagen på turen(det fanns bilväg pga kraftledningsdammar och elnät)
 
Jo jag får erkänna att jag starkt misstänker att mycket av moderna designförändringar, eller vad man nu vill kalla dom, till mycket stor del drivs av kostnadsbesparingar. Bara till för att företaget ska tjäna mer pengar.

Trevligt nog går det ju fortfarande att köpa klassiska kängor som till exempel https://skomakerireboot.se/shop/sommarkangan-m96-jornkangan-0#attr=4279. Har tillverkats på samma sätt med samma material i en herrans massa år. Går garanterat att torka både i torkrum och framför en eld om behovet skulle uppstå.

Och ironiskt nog upplever jag dessutom att jag generellt sett håller mig torrare om fötterna i mina Jörnkängor än i de TexMex kängor jag provat. Kängor med membran blir helt enkelt för täta.

/ Stefan
 
Men, kängor i värmen? Varför inte lätta skor i stället eller sandaler? Behöver du stegjärn eller liknande?
I somras var det 35 grader i skuggan på kalfjället. man skulle få värmeslag i kängor., tom i mina tunna tygskor var det för varmt och jag fick kliva in i bäckar för att överleva.
 
Där jag har gått får man vara glad om man inte fryser hela dygnet,troligen var det under en extrem värmebölja som du gick jag upplevde sista dagarna av de ,men i Breeheimen kändes det lagom varmt på kalfjället och jag fick några timmar i en dal med värme och mygg.
Kängorna är ju till för snö och stegjärn eller kraftiga broddar men även i steniga områden och i Norge är det i stora områden som är som runt Keb i Sv och då skulle man både vricka fötterna och få kontaktskador.
Jag slant ner mellan stenar vid ett vad och mitt på skenbenet ovan mina Garmont Dakota fick jag en svullnad stor som 2 golfbollar men hade jag haft typ Haglöfs Alaska eller deras efterföljare skulle jag fått mindre problem.
Jag har ju provat fram till vad jag behöver på fötterna och inget som ej har väldigt styv sula fungerar.

Gå med "gympaskor"är ju som att vada barfota illa nog med mina Crocs men då är ju iaf tårna skyddade.
Jag väger nog nästan dubbelt som dig samt har nog ifh till kroppsvikt större packning,all belastning kommer ju på fötterna som jag vill skydda och vid vad under kanten på kängorna fungerar det bra då det även är färre broar i Norge och om de finns får man klättra upp ned på smala spångar ofta utan räcken eller vajrar byggda av Dugnadslag dvs av ev byggnadsfolk på fritiden ofta med i DNT eller personer med privata hytta i närheten.
 
…är det i stora områden som är som runt Keb i Sv och då skulle man både vricka fötterna och få kontaktskador.
Håller inte med. Att man vrider foten eller får skador är enbart myt. Ju bättre kontakt med marken desto mindre risk för obalans. Och ju lättare skor desto mindre trötthet. Skor behöver vara formade som foten så de inte klämmer ihop tårna och foten har möjlighet att röra sig fritt. Sulan bör ge bra grepp och vara följsam.
Jag har gått flera turer i Sarek och även i västra Padjelanta i mina barfotaskor med 6 mm sulan, man behöver grova sulor enbart på lavasten då dessa är vassa och skär genom gummi. I Sv fjällen finns inte sådant underlag.
 
Jag har alltid försökt hålla mig till det som var bra förr. Läderkänger, väl insmorda med vikingfett, med tunn och kraftigare ullsocka, då håller jag mig torr, det funkade även i Costa Ricas regnskogar, 35 grader och hög luftfuktighet. Men sedan kommer man ju till områden där väder och mark tillåter och gör det bekvämt med att gå i joggingskor elr dylikt.
 

Aktuellt

Äventyraren Tim Marklowski – stora bedrifter och liten miljöpåverkan

Tim Marklowski vill utmana bilden av de stora outdoor-äventyren. Under 2025 gjorde han flera extrema turer – med minimala CO2-utsläpp.

Vinn två par handskar från Hestra!

Vi tävlar ut två härliga vinstpaket med två par handskar vardera: ett i juniorstorlek och ett par av Hestras populäraste skidhandske i vuxenstorlek.

Grattis Utsidan – en av Sveriges äldsta webbplatser har fyllt 30!

2025 fyllde Utsidan 30 år. I årets sista intervju pratar vi med grundaren Christer Lindh om hur sidan kom till, dess historia – och framtid. 9 kommentarer
Anledningen till att jag slutade gå terränglöpningsskor var pga den mycket begränsade livslängden på dessa skor. Jag kunde inte få ett par att räcka hela sommarhalvåret. Jag gillar inte slit och släng och att behöva köpa två par skor om året tar emot mycket.
 
Låt oss återgå till ämnet innan det här blir ytterligare en tråd om kängor vs lågskor.

Jag personligen försöker att undvika skor som är uppbyggda med fler lager än nödvändigt, även om det inte alltid är helt lätt. I nuläget är jag inne på mitt andra par Lundhags forest II och har hittils inte haft några problem med dem. Mitt första par (som står undanställda till jag har bestämt om de är värda att laga) hade från första början problem med att sömmarna i den högra kängan inte höll och har blivit lagade ett par gånger innan sömmen mellan över- och nederdelen gav upp under en period då jag behövde kängorna i mitt arbete så jag var tvungen att köpa nya. De tålde ändå mycket stryk innan de gav upp helt, i jämförelse med kängorna jag hade innan (Salomon quest 4) där sulan sprack redan första dagen. Jag kan tillägga att jag hade två par salomonkängor tidigare utan större problem dock höll de inte mycket mer än ett år innan de var utslitna.

Även de sågskyddskängor jag har använt har haft varierande hållbarhet, det första paret gick jag med tills han kunde stoppa in fingret i hålfoten och komma ut i hälkappan men det var rent slitage från mekanisk nötning och fyra månader efter att de fått återgå i tjänst efter att lädret spruckit i hälkappan på mitt andra par. Nu är jag inne på mitt tredje par av samma modell och hittills inga problem.

Mina kollegor har använt sågskyddskängor från Meindl och de håller oftast strax över ett år. Även de dock haft problem med måndagsexemplar som har gett upp efter någon månad.

Man bör ha i åtanke att alla kängorna har använts i mitt arbete som skogsvårdare och därmed har utsatts för daglig misshandel och jag har svårt att komma på något som är elakare mot kängor än skogsplantering på småländska grusåsar.
 
Håller inte med. Att man vrider foten eller får skador är enbart myt. Ju bättre kontakt med marken desto mindre risk för obalans. Och ju lättare skor desto mindre trötthet. Skor behöver vara formade som foten så de inte klämmer ihop tårna och foten har möjlighet att röra sig fritt. Sulan bör ge bra grepp och vara följsam.
Jag har gått flera turer i Sarek och även i västra Padjelanta i mina barfotaskor med 6 mm sulan, man behöver grova sulor enbart på lavasten då dessa är vassa och skär genom gummi. I Sv fjällen finns inte sådant underlag.
Jag har sett en som gått i de skor du tycker om på några hundra jag sett och pratat med under åren.
Men åter till varför man inte vet något idag om vad man köper när det gäller nya typer och märken som tidigare haft bra rykte,nu är jag ju i fortsatt skeptisk till Alfa som många tycker är bäst.
Jag har ännu inte anv mina Crispi valdres så mkt att jag kan säga att de är bra men vid jfr med Garmont Dakota jag valde förra året var de ju väl klena.
Mjukt skinn som kändes som att foten kunde röra sig i sidled fast rätt storlek och normalt snörad och troligen även så tunt skinn att det skulle gå hål efter några dagar med mkt stenkontakt.

Jag anser mig gå försiktigt och inte stöta emot stenar speciellt ofta men ändå så blev det mkt skav märken av stenar förra turen och minst 1 mm in i det 2.5 mm tjocka skinnet.

Jag provade Garmont gpx tower 2.0 för 3 turer sedan på tur från Finse till Haukeli och redan efter 2-3 d började gummiförstärkningen nederst runt hela kängan lossa och efter ca 5 d blev det hål mellan under och överdel på utsidan av ankelknölen så jag fick in 2-3 fingrar,och jag träffade en Norrman som hade exakt samma känga som gått endast ca 15 mil sedan ny hans kunde man stoppa ner ett stort vred till roster rotation på en Jotul kamin dvs alla fingrar ner till handflatan gick in på samma ställe som min.

Vist går det bra att att gå med sina Crocs några mil om det ej är för mkt klättring och snö.
Som tid nämnt så finns ett par Garmont dragontile skor i gaderoben men vädret har än så länge inte gett tillfälle till att testa dessa dock så kommer det ju regna rakt in från benen och droppa från regnbyxor så bra skor kanske till hytte tur med torkrum.

De bästa Solomon ankelhöga kängor har jag provat de dög inte änns att gå på loftgången på huset vid en lätt täst på några bultar till profil som höll upp bjälklaget till nästa våning jfr bart med några små stenar på en stig på en led som då skulle kännas igenom sula direkt.

Jag förstår ju hur mkt energi som går åt till att lyfta fötterna med mina tunga kängor och att kanske några kilo mindre mat kunde minskas i packningen men om fötterna värker och blöder varje kväll så provar inte jag något mer.(jag har ju inget fel på varken fötter eller anklar efter tusentals mil löpning men då på stigar och vägar med bara korta partier som liknar en led i fjällen)

Jag har kanske de bästa kängorrna som jag kan ha redan men letade allså efter lättare och mindre men har hitils inte lyckats.

Min orsak till TS var ju att varna andra från dessa expriment som även välkända varumärken håller på med för att minska vikt och produktionskostnaderna i tillverkningen.
Jag hade ju ringt upp till Alfa i Norge och kollat hur de testat det nya materialet istf för läder och de framhöll ju att det skulle klara påfrestningarna och deras sponsrade referens personer hade ju anv kängorna mellan Juvasshytta och Galdöpiggen som turledare.(hur mkt sten det är på den leden vet jag ej men upp till Glittertind är det ca 90% sten och bara snö upp sista 100 höjdmeterna)
 
Som jag sagt tidigare gillar jag inte alla dessa typ tex/mex membran, elr vad de nu heter.
Riktigt läder ska de va.
Sedan beror det ju på hur man snörar på sina kängor, behöver du stöd i främre delen elr vid ankeln?
Detta är avgörande för att man ska få en bra känsla, beroende på vandringens art.
Vandring i stenig/blockterränmg etc kräver en annan snörning, än att gå på plan mark.
 
Senast ändrad:
Jag har sett en som gått i de skor du tycker om på några hundra jag sett och pratat med under åren.
Men åter till varför man inte vet något idag om vad man köper när det gäller nya typer och märken som tidigare haft bra rykte,nu är jag ju i fortsatt skeptisk till Alfa som många tycker är bäst.
Jag har ännu inte anv mina Crispi valdres så mkt att jag kan säga att de är bra men vid jfr med Garmont Dakota jag valde förra året var de ju väl klena.
Mjukt skinn som kändes som att foten kunde röra sig i sidled fast rätt storlek och normalt snörad och troligen även så tunt skinn att det skulle gå hål efter några dagar med mkt stenkontakt.

Jag anser mig gå försiktigt och inte stöta emot stenar speciellt ofta men ändå så blev det mkt skav märken av stenar förra turen och minst 1 mm in i det 2.5 mm tjocka skinnet.

Jag provade Garmont gpx tower 2.0 för 3 turer sedan på tur från Finse till Haukeli och redan efter 2-3 d började gummiförstärkningen nederst runt hela kängan lossa och efter ca 5 d blev det hål mellan under och överdel på utsidan av ankelknölen så jag fick in 2-3 fingrar,och jag träffade en Norrman som hade exakt samma känga som gått endast ca 15 mil sedan ny hans kunde man stoppa ner ett stort vred till roster rotation på en Jotul kamin dvs alla fingrar ner till handflatan gick in på samma ställe som min.

Vist går det bra att att gå med sina Crocs några mil om det ej är för mkt klättring och snö.
Som tid nämnt så finns ett par Garmont dragontile skor i gaderoben men vädret har än så länge inte gett tillfälle till att testa dessa dock så kommer det ju regna rakt in från benen och droppa från regnbyxor så bra skor kanske till hytte tur med torkrum.

De bästa Solomon ankelhöga kängor har jag provat de dög inte änns att gå på loftgången på huset vid en lätt täst på några bultar till profil som höll upp bjälklaget till nästa våning jfr bart med några små stenar på en stig på en led som då skulle kännas igenom sula direkt.

Jag förstår ju hur mkt energi som går åt till att lyfta fötterna med mina tunga kängor och att kanske några kilo mindre mat kunde minskas i packningen men om fötterna värker och blöder varje kväll så provar inte jag något mer.(jag har ju inget fel på varken fötter eller anklar efter tusentals mil löpning men då på stigar och vägar med bara korta partier som liknar en led i fjällen)

Jag har kanske de bästa kängorrna som jag kan ha redan men letade allså efter lättare och mindre men har hitils inte lyckats.

Min orsak till TS var ju att varna andra från dessa expriment som även välkända varumärken håller på med för att minska vikt och produktionskostnaderna i tillverkningen.
Jag hade ju ringt upp till Alfa i Norge och kollat hur de testat det nya materialet istf för läder och de framhöll ju att det skulle klara påfrestningarna och deras sponsrade referens personer hade ju anv kängorna mellan Juvasshytta och Galdöpiggen som turledare.(hur mkt sten det är på den leden vet jag ej men upp till Glittertind är det ca 90% sten och bara snö upp sista 100 höjdmeterna)
Kolla på de i stället
 
Tack för tipset men jag behöver smala skor så man kan få in kängorna i bergskrevor på leder där man måste klättra och dra sig upp.
Jag har ju kollat runt varför leden går där det är så svårt att ta sig upp och svaret är att det är omöjligt att gå någon annan stans eller för farligt speciellt i dålig sikt som dimma och regn.
Men där jag såg en man som hade liknande kängor var ju på delar av Hardangervidda där det var ganska platt med bara något pass ned mot Haukeli v7.
Det är ju mountinerings kängor jag använder.Ofta måste man sparka in foten på en hylla för att rensa bort lösa stenar och så att foten nästan fastnar.
Lederna är markerade som krävande och extra krävande,annars blir det både långtråkigt och utan upplevelser.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips