Vandra med 2-3 månaders bebis

[sanwhe]

Hej,

I början av maj har vi en liten knodd beräknad och redan nu längtar jag till nästa vandring vi kommer göra. Förra sommaren gjorde jag och sambon en del vandringar, vissa längre och vissa kortare.
Jag hoppas på att få vandra till sommaren igen då tillsammans med vår lilla knodd. Så klart förstår jag att det kanske inte är så smart att göra längre vandringar med tält utan tänkte kanske mer dagsvandringar eller vandringar med en stuga som bas.
Jag ser framför mig att redan så fort som möjligt efter förlossningen så ska jag försöka komma igång med promenader så gott som dagligen beroende på hur allt går och fungerar.
Nu är jag nyfiken på hur ni andra har gjort med vandring och små bebisar. Tar ni dem i sjal/sele eller använder ni en chariot vagn med vandringssetet på?
Vad är i så fall bäst av sjal och sele? Och vad är det för annat man bör tänka på.. Kom gärna med tips, idéer och förslag på allt ni kan.
Min sambo menar på att det inte kommer kunna gå att vandra till sommaren mer än vanliga promenader. Men jag har så gott som bestämt mig att det visst går..

Tråden gäller väl egentligen all typ av vandringar och inte enbart fjällvandring, men kändes som att det passade bäst att skriva här..

Tack så länge

 

[TOJ]

Lyssna på din sambo!

Tror inte du inser att livet blir väldigt annorlunda det första året med en liten knatte.
Visst kan man vandra med barn, men en så liten som 2-3 månader kommer inte ge annat än oro för den som ska stå för amningen. När mina barn var så små kretsade världen kring att få sova, frugans mjölkstockning,barnets sömn, tillräcklig viktuppgång, blöjbyten. Sorry att jag är realist med lyssna på din sambo och planera en kortare tvådagars nästa sommar istället.

 

[fjellinden]

Klart det går!

Bara du inte har för stora ambitioner så att du ställer till det för dig så. T ex en bekväm fjällstation (typ Storulvån eller Grövelsjön om det inte är för långt bort) med lugna dagsvandringar kan funka, men bara om du kan tänka dig att vandra trots ingen sömn och bajsbomber jämt och ständigt. Har inga barn så har ingen erfarenhet men om du tror att du kommer att orka gå trots värsta tänkbara spädbarnstid så kör på. Sen kanske ni har tur och er unge sover relativt lugnt, då orkar ni ju mer. Iallafall, du kan ju avvakta med att boka något tills bäbisen har kommit, då vet du säkert då ifall du palllar eller inte

 

[icz]

Tjena!

Bra frågor!

Jag fick mitt första barn här i december och vi har planerat att vandra i sommar. Vi har provat lite med sele men insätt ganska snabbt att det kommer inte fungera med ryggsäckar och flera timmars vandring.
Vi har istället tänkt prova hur det är att vara ute med en bäbis i flera dagar och ska istället gå med joggingvagn i sommar.

Håller själv på att kolla om det finns några trevliga turer man kan ta, annars får vi väl skojja till med att gå efter göta-kanal eller öland runt

 

[fafner]

vandring

Det klart det funkar, dagsturer är ju inga problem.

vi vandrade ganska mycket med sjal, här var Birk knappt fyra månader. På sommaren kan det bli lite varmt inne i schalen när man vandrar.


När han var ett år gick vi på första flerdagsvandringen med tält, körde med bärstol.

Körde med tygblöjor och det är ju klart att det blir lite mer krångel än man är van vid;-)

 

[joanna]

(...) du kan ju avvakta med att boka något tills bäbisen har kommit, då vet du säkert då ifall du palllar eller inte

Klokt råd - barn är väldigt olika, redan inne i magen . Av mina två tjejer var en som skapt till "vandringsbebis" -sov obrutet på nätterna och var otroligt bra på att kommunicera sina behov på ett glasklart begripligt sätt på dagarna. Den andra var betydligt mer knepig med sömnen och svårtolkad med de signaler hon sände.

Efter ca 3 månader är den känsligaste nyföddhetsperioden över, och ni har lärt känna varandra så pass, att du själv kan avgöra, vad som är realistiskt för just det barnet (och fr a skönt för bägge parter).

Det finns också fördelar med att vandra med ett riktigt litet barn: det sover mycket (i bästa fall ), är fortfarande lätt att bära, den egna viljan är ännu inte helt omutlig, minnet av oförätterna kort, och barnmaten färdiglagad, lagom varm och sterilförpackad

Du kan kanske få lite mer inspiration i denna och denna tråd.

 

[Sewen]

Alltså, vi flängde rätt ordentligt runt i landet första sommaren när vi fått vår son. Han är född i början av juni och redan till midsommarn var det ut i skärgården utan rinnande vatten, el osv.
Vi fjällvandrade visserligen inte men tror att det för barnets del inte är nån större skillnad. Om du väljer att amma har hen ju allt som behövs och kör man dagsturer är det ju bara att packa med några blöjor.
Vår son sov som bäst skumpandes i en ergobaby på min eller min frus mage..

 

[Karolina P]

Våga prova! Men känn efter hur du själv mår innan...ordentligt alltså, inte några tappra mamma-miner. Grabben var vaken större delen av nätterna när han var 2-3mån och vaknade typ en gång i timmen (men somnade om lätt) tills han var typ 8mån. Vissa perioder var jag heeelt slut. Och på dagarna var det bärsele (baby B) som gällde när han skulle somna tills han var 4mån, när han väl hade somnat kunde jag lägga ner honom i vagnen. När han sen kunde somna i vagnen så skulle den rulla om han skulle sova. Så jag har gått många timmar med vagn med honom, sett delar av stan jag aldrig varit i tidigare. Vi hann också med många mysiga höstskogsvandringar när han sov gott i bärselen innanför jackan (sambons var tillräckligt stor för oss båda). Han gick inte heller upp tillräckligt i vikt när jag ammade, så det fick bli tillägg. Och sen kinkade han med maten. Osv osv. Med honom hade jag nog inte haft en tanke på att ge mig ut i tält...

...men det hade funkat perfekt med tjejen! Hon sov bra på nätterna, kunde somna i stillastående vagn (eller varför inte liggandes på hallgolvets varma klinkerplattor...), åt bra och så. Inte kinkig, tyckte om att bara få vara med. Hon hade älskat att bli buren och få upptäcka fjällen.

Vi har varit uppe och vandrat med grabben varje sommar (1-2-3år). Inte bott i tält utan haft basläger i stuga. Har varit jättebra! Han har nöjt suttit i bärstol eller vandrat på egna ben (finns en del bilder i mitt fotoalbum). På grund av livspusslet har tjejen inte hunnit med någon fjällvandring, förhoppningen är att det blir av i sommar! Men vi har sovit i tält på tomten - o vad spännande när man är liten!

Summa sumarum - alla är vi olika. Det är enkelt när man ammar (om det funkar bra), barnet sover och vädret är fint. Det jag lärt mig när jag vandrat med barn är att målet inte är målet, det är vandringen som är målet. Planerade dagsturer måste snabbt planeras om när man blir fast vid första jokken hela förmiddagen

 

[undvall]

Sjal är kanonbra

Hejsan,

Precis som fafner med familj kör vi med sjal (om vi beger sig bort från vägarna) med vår lilla grabb som snart är 6 veckor gammal. Han sover som en stock i sjalen i typ 1.5-2 timmar och sen är det dags för mat, så man hinner med ganska långa promenader medans han sover.

Även vi har tänkt att fjällvandra i sommar i lugnt och behagligt tempo. Tanken är dock att ta med tält så man lätt kan komma undan från vädret och även anpassa turens längd efter hur humöret är. Ser inga problem med att sova i tält för lilla Jonatans del om det inte blir allt för varmt ute, han sover klart bättre då det är svalt. Däremot kommer det givetvis bli en hel del packning, så vi räknar inte med att göra några toklånga dagsetapper direkt.

Det som jag personligen tycker känns svårast att skydda sig mot är mygg och knott, är det varmt ute blir det ju som fafner skriver väldigt varmt i sjal så man vill ju helst inte ha heltäckande klädsel på den lille. Så vi har som grundplan att vandra ganska tidigt innan den stora mygganstormningen har kommit igång, men jag kan mycket väl tänka mig att en tur i September även kan vara aktuell. Mitt i Juli känns dock som man kanske gör klokt i att undvika...

/ Stefan

 

[moon rider]

Nära är bra

För att enkelt kunna prova hur det går kan jag rekommendera naturreservat. Det finns ofta fina i närområdet och man kan prova hur det fungerar med utomhusliv en dag när väder och ork finns utan att behöva resa långt och boka boende, för att upptäcka att det var en helg när vi inte orkade och ändå känna sig tvungen att åka. Fungerar inte tältet, är det nära hem.

Prova och var lyhörd på hur ni alla tycker det fungerar. Det är aldrig för sent att sno. Bättre att vända itid och diskutera vad man kan ändra på till nästa gång än att tjurigt genomföra planen. Det är även klokt att prova hur utrustningen fungerar hemma när det tex regnar. Då slipper man otrevliga överraskningar.


Jag provade att vintertälta gravid i åttonde månaden.... Det var inte min mest briljanta ide, så det var bara att avbryta och inse att där gick gränsen. Men vi fick en fin kväll med snö och fullmåne, som vi inte glömmer på länge.

 

[kjpil]

Vi vandrade i oviksfjällen med 3-4mån bebis i somras. Bara två halvdagar och en tältnatt. Gick bra med ergobaby där han sov då vi gick. bsbybjörn funka inte för oss. En hel del packning, blöjbyten mer komplicerade om det är kallt osv. Tycker oviksfjällen va bra då det inte var folk och en kunde va rätt nära bilen men ändå på högfjäll. Gick typ 5km eller liknande och slog upp tältet.

 

[joanna]

(...) Tanken är dock att ta med tält så man lätt kan komma undan från vädret och även anpassa turens längd efter hur humöret är. (...)

Jag tog alltid med ett litet tält till turer med barn - oddsen för oplanerade tvärstopp är ju så mycket större. Med tält i packningen slapp vi pressen att "komma fram" någonstans varje dag, och det gav ro i själen åt alla inblandade.

Det som jag personligen tycker känns svårast att skydda sig mot är mygg och knott, är det varmt ute blir det ju som fafner skriver väldigt varmt i sjal så man vill ju helst inte ha heltäckande klädsel på den lille. Så vi har som grundplan att vandra ganska tidigt innan den stora mygganstormningen har kommit igång, men jag kan mycket väl tänka mig att en tur i September även kan vara aktuell. Mitt i Juli känns dock som man kanske gör klokt i att undvika...
/ Stefan

Detta var det enda problem jag gick bet på, och det blev inte enklare av att den yngsta var atopiker med väldigt känslig hud. Det var bara att välja mellan starka överkänslighetsreaktioner (jättebulor) efter varenda myggbett, eller svettprickar/eksem av för varm/tät klädsel.
Lösningen blev faktiskt att under flera år välja bort fjällen till förmån för Alperna och Karpaterna.

Jag håller med undvall. Vänta till efter första frostnatten, eller välj torrare berg mål än fjällen...