Utsjöskeppare
- Trådstartare ctve8n
- Start datum
Re: Det där med längd
Med kustskepparen får man framföra fritidsfartyg.
En oljetanker blir aldrig registrerad som ett fritidsfartyg.
Det finns altså någon sorts storleksgräns. När man kommer över den så kan man inte registrera fartyget som fritidsfartyg och måste alltså ha högre behörighet för att få framföra det.
Utsjöskepparen utökar det område där man kan (och får) framföra fritidsfartyg.
Cumulonimbus; sa:
Med kustskepparen får man framföra fritidsfartyg.
En oljetanker blir aldrig registrerad som ett fritidsfartyg.
Det finns altså någon sorts storleksgräns. När man kommer över den så kan man inte registrera fartyget som fritidsfartyg och måste alltså ha högre behörighet för att få framföra det.
Utsjöskepparen utökar det område där man kan (och får) framföra fritidsfartyg.
Lästips
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Yrkes och fritidsbehörigheter
Som det antyds i många inlägg redan så finns det alltså två olika typer av behörigheter till sjöss.
Fritidsbehörigheterna som idag kallas kustskeppare, utsjöskeppare m.m.. Dessa kan man skaffa genom att enbart gå kurser. Med fritidsbehörighet får man aldrig ha betalande passagerare.
Av fritidsbehörigheterna är det bara Kustskepparen som har någon "juridisk" funktion i Sverige då den är ett krav för att få framföra fritidsskepp på över 12x4m. Övriga fritidsbåtsutbildningar medför endast ökad och nyttig kunskap, samt eventuellt lägre försäkringspremier. Hur det är utomlands vet jag inte.
Yrkesbehörigheterna kallas idag Fartygsbefäl klass I, II osv ner till VIII. Dessa skaffar man sig på någon av sjöfartshögskolorna. I alla dessa krävs det mycket praktik innan man får behörigheten. Klass VIII (dvs den lägsta behörigheten) får dock användas i begränsad omfattning utan praktik. Med dessa behörigheter får man köra med passagerare. Det är också ett krav för att få framföra fartyg över 6m yrkesmässigt, oavsett passagerare eller ej. Gäller alltså även exempelvis en snickare som använder en 7 m snurrebåt vid ett kajbygge.
Skeppare B bör väl motsvara ungefär Fartygsbefäl klass VII i det nya systemet, enligt det Bengt skriver. Alltså en yrkesbehörighet.
Kustskepparen och fartygsbefäl klass VIII har mycket gemensamt när det gäller navigation, men klass VIII innehåller mycket mer lagar samt passagerarhantering, säkerhet, VHF, radar m.m. Inte ett uns tidvatten dock då man inte kommer utanför svensk inre fart med en klass VIII.
Angående supertankern så finns det ingen generell övre gräns för hur stort ett fritidsskepp får vara, men har det en bruttodräktighet över 100 (ett ganska stort fartyg alltså) krävs det fartcertifikat där fartygets sjövärdighet bedöms och det regleras hur fartyget ska bemannas osv.
För den som vill veta mer så finns det en massa information på sjöfartsverkets respektive nämden för båtlivsutbildnings hemsidor.
/Per
Nyligen genomtragglande allt detta för en klass VIII-examen...
Som det antyds i många inlägg redan så finns det alltså två olika typer av behörigheter till sjöss.
Fritidsbehörigheterna som idag kallas kustskeppare, utsjöskeppare m.m.. Dessa kan man skaffa genom att enbart gå kurser. Med fritidsbehörighet får man aldrig ha betalande passagerare.
Av fritidsbehörigheterna är det bara Kustskepparen som har någon "juridisk" funktion i Sverige då den är ett krav för att få framföra fritidsskepp på över 12x4m. Övriga fritidsbåtsutbildningar medför endast ökad och nyttig kunskap, samt eventuellt lägre försäkringspremier. Hur det är utomlands vet jag inte.
Yrkesbehörigheterna kallas idag Fartygsbefäl klass I, II osv ner till VIII. Dessa skaffar man sig på någon av sjöfartshögskolorna. I alla dessa krävs det mycket praktik innan man får behörigheten. Klass VIII (dvs den lägsta behörigheten) får dock användas i begränsad omfattning utan praktik. Med dessa behörigheter får man köra med passagerare. Det är också ett krav för att få framföra fartyg över 6m yrkesmässigt, oavsett passagerare eller ej. Gäller alltså även exempelvis en snickare som använder en 7 m snurrebåt vid ett kajbygge.
Skeppare B bör väl motsvara ungefär Fartygsbefäl klass VII i det nya systemet, enligt det Bengt skriver. Alltså en yrkesbehörighet.
Kustskepparen och fartygsbefäl klass VIII har mycket gemensamt när det gäller navigation, men klass VIII innehåller mycket mer lagar samt passagerarhantering, säkerhet, VHF, radar m.m. Inte ett uns tidvatten dock då man inte kommer utanför svensk inre fart med en klass VIII.
Angående supertankern så finns det ingen generell övre gräns för hur stort ett fritidsskepp får vara, men har det en bruttodräktighet över 100 (ett ganska stort fartyg alltså) krävs det fartcertifikat där fartygets sjövärdighet bedöms och det regleras hur fartyget ska bemannas osv.
För den som vill veta mer så finns det en massa information på sjöfartsverkets respektive nämden för båtlivsutbildnings hemsidor.
/Per
Nyligen genomtragglande allt detta för en klass VIII-examen...
Färjan Petrolia
I bland får lagstiftningen det lite märkliga konsekvenser. Till Färjan Petrolia (flotte med en utombordmotor), men som tar > 12 betalande passagerare och kör en sträcka på 125 m i insjö krävs det en sjökapten. 180 högskolepoäng +några års praktik till sjöss verkar för de flesta jag känner vara väl höga krav.
Hur det gick med dispensansökan hos Sjöfartsverket såg jag aldrig i den lokala tidningen.
Per Brune
I bland får lagstiftningen det lite märkliga konsekvenser. Till Färjan Petrolia (flotte med en utombordmotor), men som tar > 12 betalande passagerare och kör en sträcka på 125 m i insjö krävs det en sjökapten. 180 högskolepoäng +några års praktik till sjöss verkar för de flesta jag känner vara väl höga krav.
Hur det gick med dispensansökan hos Sjöfartsverket såg jag aldrig i den lokala tidningen.
Per Brune
Var ju för flera år sedan som sjöhistoriska museet tillsammans med någon båtkonstruktör tagit fram två roddbåtar som man kunde hyra med roddare på Djurgårdsbrunnsviken. Det var meningen att dessa skulle bemannas med ungdomar som skulle ro med två passagerare. Dock så visade det bilder i tidningen där ungdommarna satt på bryggan och båtarna låg förtöjda. Roddbåtaran var optimal konstruderade o var nämligen 6½ meter långa o då krävdes det papper på att framföra farkosten. (Givetvis gav vårt sjöfartsverk ingen dispans, precis som man i år ej ger Blidösund dispens från att åka i ytterskärgården(
Finns ju ”massor” med exempel där föreningar kör passagerare flottar. Kan tyckas larvigt att det ska utövas regler för sånt hära men en flotte tex. är inte alls så slutstabil om den överlastas…
Jag påpekade för en förening att dom körde olagligt men att dom kunde lösa det genom flotten på tvären så att dom understeg 6 m, vilket dom gör nu!
Finns ju ”massor” med exempel där föreningar kör passagerare flottar. Kan tyckas larvigt att det ska utövas regler för sånt hära men en flotte tex. är inte alls så slutstabil om den överlastas…
Jag påpekade för en förening att dom körde olagligt men att dom kunde lösa det genom flotten på tvären så att dom understeg 6 m, vilket dom gör nu!
Re: Färjan Petrolia
Förmodligen räcker det med examen klass VIII.
(Dvs lägsta och utan praktik. Sjökapten är klass I.)
Enligt ett ryckte jag hört beror en del av detta trassel på EUs bestämmelser. De antogs innan Sverige, Finland och Grekland kom med i EU. Enligt rycktet antogs bestämmelserna alltså utan hänsyn till insjöar och skärgård. (Ursprungliga EU har varken insjöar eller skärgård.)
Brune; sa:I bland får lagstiftningen det lite märkliga konsekvenser. Till Färjan Petrolia (flotte med en utombordmotor), men som tar > 12 betalande passagerare och kör en sträcka på 125 m i insjö krävs det en sjökapten. 180 högskolepoäng +några års praktik till sjöss verkar för de flesta jag känner vara väl höga krav.
Hur det gick med dispensansökan hos Sjöfartsverket såg jag aldrig i den lokala tidningen.
Per Brune
Förmodligen räcker det med examen klass VIII.
(Dvs lägsta och utan praktik. Sjökapten är klass I.)
Enligt ett ryckte jag hört beror en del av detta trassel på EUs bestämmelser. De antogs innan Sverige, Finland och Grekland kom med i EU. Enligt rycktet antogs bestämmelserna alltså utan hänsyn till insjöar och skärgård. (Ursprungliga EU har varken insjöar eller skärgård.)
