Utfällning i kaffepanna (Trangia)?

[Kroppefjäll]

Hej, Vi använder flitigt vår aluminiumkaffepanna (Trangia 27) vid vandringar, och idag - första dagsturen för året - slängde vi in den i elden igen för att koka kaffevatten. När det puttrat en stund var vattnet ganska grumligt. Detta har jag inte sett eller tänkt på innan.

Den låg i elden och vattnet fick koka en stund, men detta skall väl normalt inte vara något bekymmer? Att det skulle vara rök som kommit in och grumlat vattnet är uteslutet, då det ju råder övertryck inne i pannan. Den var även ren innan användning.

Kan det vara aluminium som fällt ut i vattnet? Känns olustigt att bruka pannan mer i så fall.

Någon med kunskap om det här?

Tack.

/Kroppefjäll

 

[seobserver]

Kalk och järn brukar vara vanligaste vattenföroreningarna, finns ofta i kran eller brunnsvattnet.
Relartivt harmlöst men när det lossnar och grumlar vattnet ser det läskigt ut. Skölj med utspädning och ev svarvull för att skura pannan ren. Hur diskar ni den?

 

[KLAGER]

Mangan kan fall ut när det värms, det behöver inte vara mycket alls, men det kan se ut att vara mycket.

 

[tango]

Egentligen är väl inte trangias kastruller och kaffepannor avsedda för brasa utan för just trangia-kök. Vet inte hur mitt i brasan du hade den och om det möjligen blev varmare än Tspritslågan och att något då hände...
Å andra sidan skulle ju samma kunna hända om man kör bensin eller gasbrännare i sitt trangiakök och vattnet/kaffet inuti borde kyla men...

/Patrik, som kör Trangia duosall-kastruller med både gas- och bensinbrännare i trangiahållaren men de har blivit lite krylliga på något ställe

 

[seobserver]

Sålänge du har vatten i dem lär det ju inte bli mer än 100° men torrkokar de så smälter de lätt.

 

[xxargs]

Med största sannolikhet ämnen i vattnet - både kalk, järn och magan kan bli synlig som fällning eller grummel när man kokar ur luften (och framförallt koldioxiden löst i vattnet) ur vattnet. kan också vara biologisk material som koagulerar och bli synligt.

att koka vatten var ju ett klassisk sätt att delvis avhärda hårt vatten.

 

[Kroppefjäll]

Härligt många svar! Tack. Vi diskar den som regel aldrig eftersom vi bara kokar vatten i den, den har egentligen bara sköljts ur med varmvatten vid varje hemkomst. Just denna vandring hade vi lämnat katadyn-pumpen hemma och hade kommunalt kranvatten på PET-flaska, och det är redan ett mjukt vatten - så där bör inte ha blivit några missfärgningar av detta heller.

Var också inne lite grand på att det helt enkelt kanske är för varmt inne i lägerelden. Vatten kan ju som sagt inte bli varmare än 100 grader... men ångan bör ju öka mer och mer i temp ju högre trycket blir inne i kokkärlet?

I vilket fall, tror det är onödigt att ha den längre än nödvändigt i elden. Bäst är nog att koka upp den när det är dags för kaffet, och därefter ta den direkt ur elden.

/Kroppefjäll

 

[xxargs]

Det skulle behövas en hel del tryck för att ångtemperaturen från kokande vattnet skall stiga mer en delar av en grad C över 100 grader - det behövs 50 mBar atmosfärstryck ( standard atmosfärstryck = 1013.25 mBar) för att gå upp till 101 grader C och det trycket motsvarar en vattenpelare på en halvmeter och du hade förmodligen behövt båda händerna för att hålla locket kvar på pannan om den var tätad med O-ringar och om pipen var igenpluggad.

Däremot kan ångan i sig värmas varmare av plåtytorna som inte kyls av vattnet och är hetare, dock är det inte detta som orsakar grumlet.

Tror mera på att du hade beläggningar sedan tidigare efter otal kokande och nu kanske lossnade för att det var hetare än vanligt på ställen som normalt inte har varit så heta eller att vattnet hade annan Ph som fick beläggningarn att lossna från ytan.

Det här med aluminiumrisken ser jag som överdriven då aluminium och dess olika föreningar är väldigt vanlig i damm, (tex olika leror och skiffer) och finns i massor av saker vi äter och inte har sin ursprung från aluminiumgrytor. Deoranter mm. använder aluminumföreningar (tex alun) för att det har sammandragande verkan på svettkörtlar etc. och huden är en stor yta som kan ta upp ämnen via sina porer.

när man är ute och campa så använder man sina aluminiumkärl relativt liten del av tiden av året och det är nog viktigare vad man använder hemmavid i daglig bruk om man är orolig för detta.

idag så finns både belagda hårdanodiserade grytor där man inte skaver bort speciellt mycket aluminium och belagda med teflon (om man tror att dessa är nyttigare)

Aluminium i olika föreningar är den vanligaste 'metallen' näst efter kisel i mark och jord - mycket, mycket vanligare än tex. järn.