Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Jag skulle inte gå ner i Gorsavagge igen längst österut utan istället hålla höjd rakt över Slåttatjåkkas topp och även avsluta med linbanan.
Anledning 1: Nerfarten är ganska risig/stenig och björkskogen tråkig.
Anledning 2: Utsikten från Slåtta är magnifik för att inte tala om att sitta vänd åt "rätt" håll under nerfarten.
Kom ihåg att räkna med snöläget. Guoblavággi var så sent som förra helgen fortfarande helt snö- och istäckt, liksom övergången mot sjön nordost om Biran. Här är en bild från den 16/7 (fotoriktning söderut):
Övre delarna av Latnjavággi hade vid samma tidpunkt ett flertal stora snöfält och längs leden från/över Måndalen rådde full vinter. Det kan därmed bli fråga om att söka en del efter bra tältplatser just där som både är snöfria och torra, då bådadera förändras fort nu.
Överlag har dock snön i området varit bra att gå på så långt i sommar, med kompakt kärna och mjuk yta med bra fäste, men även detta kommer väl upphöra förr eller senare.
Övre delarna av Latnjavággi hade vid samma tidpunkt ett flertal stora snöfält och längs leden från/över Måndalen rådde full vinter. Det kan därmed bli fråga om att söka en del efter bra tältplatser just där som både är snöfria och torra, då bådadera förändras fort nu.
Överlag har dock snön i området varit bra att gå på så långt i sommar, med kompakt kärna och mjuk yta med bra fäste, men även detta kommer väl upphöra förr eller senare.
Tillbaka från en utmärkt tur! Stort tack för hjälpen alla. Här kommer en rapport om hur det blev.
Vi gick enligt kartan ovan. Grönt för tältplats. Orange för lunch.
Starten blev i Björkliden, eftersom vi på nattåget fick reda på att linbanan enbart kör vissa dagar numera. Jaha, men hade ändå bokat biljetter till Riksgränsen, så det gjorde inget.
Vägen upp från Björkliden var trevlig, men många höjdmeter mer än vi räknat med, så att komma fram till harpasset var inte aktuellt. Tältade istället söder om sjön vid Kåppatjokka. Superfin tältplats!
Måndalen var stenig och bitvis gick vi över snö. Kul landskap att ha sett, men inte så omväxlande kanske. Lunch vid harpasset, där vi träffade stugvärden i Kårsavaggestugan.
Därefter gick vi upp på hög höjd norr om Goublacorru. Ganska brant. Jobbigt men kul! Väldigt mycket snö stundtals runt den stora sjön där uppe.
Nedstigningen längst in i Kårsavagge var inga större problem, och väldigt vacker med mycket vattenfall. Vi siktade in oss på en gräsplatå under Birans topp och korsade vattnet tidigt för att trots allt gå på västsidan. Tältplatsen på gräset högst upp och längst in i Kårsavagge var mycket dramatisk och fin! Eftersom vi började i Björkliden och låg efter schemat så var någon topptur till Biran inte aktuell. Men det gick att klättra upp riktigt högt ovanför vår tältplats också.
Nästa dag blev det lunch vid Kårsavaggestugan. Mycket folk i fjällen i år har man hört. Vid stugan var det 1 person, och vi hade inte sett någon annan de senaste 24 timmarna heller tror jag ...
Otroligt soligt och varmt, så det blev bad vid stugan och i vattenfallet på väg upp ur Kårsavagge. Uppstigning var ansträngande i värmen, men inga större problem. Därefter gick vi österut mot Frippes fall. Vandringen mot fallet bjöd på lite mer höjdmeter än vad jag räknat med (både upp och ned), men miljön är väldigt fin och lättgången. När vi kom fram var vi väldigt varma och trötta så det blev omedelbar dusch i fallet. Väldigt trevlig plats, och fallet är onekligen perfekt att duscha i! Det må se litet ut på bild, men är häftigare än väntat måste jag säga. Väldigt mycket mygg dock.
Sista dagen höll vi höjd och gick som rekommenderat över toppen på Slåtta. Bra tipps! Därefter linbanan ned.
Oj, vad långt det blev. Tack och hej
Vi gick enligt kartan ovan. Grönt för tältplats. Orange för lunch.
Starten blev i Björkliden, eftersom vi på nattåget fick reda på att linbanan enbart kör vissa dagar numera. Jaha, men hade ändå bokat biljetter till Riksgränsen, så det gjorde inget.
Vägen upp från Björkliden var trevlig, men många höjdmeter mer än vi räknat med, så att komma fram till harpasset var inte aktuellt. Tältade istället söder om sjön vid Kåppatjokka. Superfin tältplats!
Måndalen var stenig och bitvis gick vi över snö. Kul landskap att ha sett, men inte så omväxlande kanske. Lunch vid harpasset, där vi träffade stugvärden i Kårsavaggestugan.
Därefter gick vi upp på hög höjd norr om Goublacorru. Ganska brant. Jobbigt men kul! Väldigt mycket snö stundtals runt den stora sjön där uppe.
Nedstigningen längst in i Kårsavagge var inga större problem, och väldigt vacker med mycket vattenfall. Vi siktade in oss på en gräsplatå under Birans topp och korsade vattnet tidigt för att trots allt gå på västsidan. Tältplatsen på gräset högst upp och längst in i Kårsavagge var mycket dramatisk och fin! Eftersom vi började i Björkliden och låg efter schemat så var någon topptur till Biran inte aktuell. Men det gick att klättra upp riktigt högt ovanför vår tältplats också.
Nästa dag blev det lunch vid Kårsavaggestugan. Mycket folk i fjällen i år har man hört. Vid stugan var det 1 person, och vi hade inte sett någon annan de senaste 24 timmarna heller tror jag ...
Otroligt soligt och varmt, så det blev bad vid stugan och i vattenfallet på väg upp ur Kårsavagge. Uppstigning var ansträngande i värmen, men inga större problem. Därefter gick vi österut mot Frippes fall. Vandringen mot fallet bjöd på lite mer höjdmeter än vad jag räknat med (både upp och ned), men miljön är väldigt fin och lättgången. När vi kom fram var vi väldigt varma och trötta så det blev omedelbar dusch i fallet. Väldigt trevlig plats, och fallet är onekligen perfekt att duscha i! Det må se litet ut på bild, men är häftigare än väntat måste jag säga. Väldigt mycket mygg dock.
Sista dagen höll vi höjd och gick som rekommenderat över toppen på Slåtta. Bra tipps! Därefter linbanan ned.
Oj, vad långt det blev. Tack och hej
