Tält från Northstar

Nu är väl jag riktig tekniker, även om jag reserverar mig mot potentialen för ganska många alternativa innebörder av detta begrepp.

De ganska många enheterna för tryck utgör hursomhelst inget större problem i sig - och mm vattenpelare tycker jag är en hyfsat åskådlig representant för tryckenheter.

Men till att börja med så är det ju inte vanligt med knän mot tälttaket. Men om man då håller sig till tältgolv istället så innebär ju inte ett knä mot ett tältgolv att man från vare sig ena eller andra sidan av tältduken får ett hydrostatiskt tryck som blir särskilt högt. Kanske får man höga kontaktkrafter på sina ställen - som kan uttryckas i tryck (kraft per ytenhet), men det betyder ju inte att det är vatten som pressas mot duken med detta tryck. (dessutom har man möjligen ett precis lika stort tryck tillbaka från andra hållet!)

Jag skulle nog inte tycka att enheten i sig är problemet men bara det faktum att man måste ha duk som tål x tusen mm vp för att det inte ska regna igenom den säger mig att nåt är fel eller missvisande.
Antingen så har man ingen bra provmetod för att bestämma vad duken tål - uttryckt i mm vp, eller så är det inte alls trycket som är avgörande för när läckage genom duken sker. Kanske är det en tidsfaktor som gör att en tältduk en regnig natt skiljer sig från en provduk i ett lab i ett par minuter, timmar eller vad det nu handlar om (misstänker att det inte går så lätt att testa en duk med ett visst vattentryck i flera timmar och genom detta förfarande komma fram till VILKET tryck som är gränsvärdet, det skulle ju ta veckor om man börjar testa från 0 och höjer trycket i täta intervaller med flera timmar för varje intervall tills läckag uppstår (typ 100 intervaller senare). Kanske är det "lätt" för duken att klara trycket under det att detta byggs upp under en enda cykel? Men svårare att klar regnet i samband med vind eller annan dynamik.

Inte vet jag, men det är i varje fall inte så självklart att ett bra tälttak behöver klara någr tusen mm vp för att vara regntätt.
 
Jag kan inte annat än hålla med, även om det varken gör dig eller mig klokare om hur det ligger till. :)

Gissningsvis är det väldigt mycket empiri i kunskapen om vad som är vattentätt på riktigt eller inte, och gissningsvis är det väldigt många faktorer som påverkar, även om själva provningen av vattenpelare nog sker enligt tydliga normer.

Så något - om än inte allt - måste väl mm Vp säga som jämförtal mellan två vävar?
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.
Jo... det är ju inte otänkbart.

Kanske är det t o m en mycket bra mätare. Eller så kan en två vävar med "samma vp" ha helt olika egenskaper i praktiken.

Fast det betyder ju inte att tälten i den här tråden skulle behöva gynnas - det enda som uppges är ju hur många mm vp dukarna tål. Om det är annat som har betydelse så vet vi i alla fall inget om hur det är bevänt med dessa egenskaper.
 
En rimlig jämförelse med "knä mot bottenväv" kanske kan vara "knä i byxa mot marken". Där är det ju ganska klart att olika vävar ger olika resultat: ibland blir man blöt om knät, ibland inte. Mina jeans blöter igenom direkt, mina vindbyxor ganska snart, mina regnbyxor klarar sig ytterligare ett tag och hade jag haft galonisar hade jag kunnat stå kvar tills knäskålarna trillade av. Samma bör ju gälla för olika tältvävar.

Sedan är det ju så att det är svårt att designa tester som på ett bra sätt mäter detta, men borde inte "mm vattenpelare" ändå kunna ses som en rimlig approximation?
 
Ingen aning, men man testar ju de facto nåt annat än vad man är ute efter på det sättet.

En bra sak vore väl om det gjordes tester av dukar med olika (OCH lika!) vp-resultat på något sätt som mer efterliknar det man är ute efter. Då skulle man ju få fram en korrelation och se hur stor den är.
 
Även görtäta vävar med PU och annan plast på måste sys ihop i hörnen, där kan det läcka och då gör det det, vid normalväder. Att jämföra jeans och galonbyxor är väl att gå lite långt... vi talade ju om tältbottnar.
Men uppenbart är att normerna är olika och att förhoppningsvis en ensning kan komma till stånd så att det blir meningsfullt att diskutera dem med och mot varandra.
Sannorlikt är väl att ett utprovat tält har tätt golv, även om man kryper på knäna i det, utan underlag både under som över golvet.
Det bör vara vida lättare för att motivera byte!
 
försökte reda ut vad de olika begreppen betydde och fann följande på http://www.andersj.se/material1.htm:

Denier
Förutom att ange en vävs vikt i gram/m2 kan den även anges i Denier, vilket är viktmåttet i gram för 9000 meter tråd. Vanliga mått är t ex 300 D, 500 D (ca 250 g/m2) och 1000 D (ca 370g/m2). Till mindre väskor och små ryggsäckar osv kan en 300 och 500 D-väv användas, medan det till större och kraftigare ryggsäckar ofta används 1000 D-väv. Denier används till nylon- och polyestervävar.

känns väl enligt detta inte riktigt som att deniervärdet borde ha någon som helst inverkan på vattentätheten, om det nu bara är detta som menas med denier.

Vattenpelare (Water pillar, WP)
Hur vattentät en väv är anges i måttet vattenpelare. I stort sätt går provet till på så sätt att 10 kvadratcentimeter väv spänns fast under ett lika stort rör. Sedan fylls röret med vatten och när vattnet regelbundet börjar droppa genom väven mäter man hur hög vattenpelaren är i röret. Nu finns det ingen enhetlig internationell standard men en vattenpelare på 1500 mm anses vara undre gränsen för att en väv skall anses vara vattentät. En väv med membran kan ha en vattenpelare på 20 meter och däröver.

vet inte vad man ska säga. Är det bara lite vattentätt då lr?
 
Att jämföra jeans och galonbyxor är väl att gå lite långt... vi talade ju om tältbottnar.

Jag tyckte det var klokt.
Att jämföra knästående i ett par belagda nylonbyxor eller knästående på ett belagt nylongolv är inte att gå särskilt långt alls. Och många membranplagg har ju rikligt tilltagen vattentäthet (över 20 000 mmVP) för att just hålla tätt när man sitter i en pöl.

känns väl enligt detta inte riktigt som att deniervärdet borde ha någon som helst inverkan på vattentätheten, om det nu bara är detta som menas med denier.

En tjockare väv är troligtvis tätare än en tunnare, om alla andra variabler är samma.
Men frågan var snarare varför man väljer en den kraftigaste golvväven men samtidigt väljer den klenaste beläggningen. Några gram spar man väl inte, och jag undrar om man spar särskilt många kronor.
 
Tror inte heller att det kan skilja mycket i pris mellan vävarna om det bara är beläggningen som skiljer - även om det förstås kanske är "på vp-värdet man säljer" och därmed kan prissätta.

Kanske är det dock andra variabler än vp-värdet som ibland är viktigare. Har ju läst om de som haft märkliga problem med otäta vävar trots att vp-värdet är högt. Slutsatsen brukar då bli att man tydligen behöver ännu högre värde. Kanske är det fel.

Det som talar för det är väl också de tester som gjorts med de tält som tråden handlar om. Jag har förstått att de inte är en skrivbordprodukt, utan att de är testade under fältmässiga förhållanden.

Så frågan är då om jag ska ha ett lätt tunneltält som komplement, eller om det borde bli ett lätt fristående kupoltält... Trivs ju förvisso bra med ("tungt") tunneltält sen tidigare.

PS. Just ja, jag har ett gammalt Keron där PUbeläggningen släppt i stora sjok från golvet. Så var det i ett par år, tills jag nu fått ett nytt golv. Nu har jag i och för sig inte slagit upp tältet i vattenpölar eller mitt på en myr, men faktum är att jag under åren med det bristfälliga golvet inte haft läckage. Jag bytte golv av "kosmetiska" skäl, samt för att jag utgick ifrån att jag förr eller senare skulle få fuktproblem. Men jag fick aldrig problemen egentligen. Det var ett tjockt PA-golv. Jag har även vintertältat med det "dåliga" golvet.
 
Senast ändrad:
Ok, efter att upprepade gånger bekräftat att 1 500 mm vp är det som finns i tältgolven och orerat flitigt om att det är fullt tillräckligt har man nu plötsligt ändrat spec:en på hemsidan till 2 000 mm vp.

Jag säger bara: ???
 
Ok, efter att upprepade gånger bekräftat att 1 500 mm vp är det som finns i tältgolven och orerat flitigt om att det är fullt tillräckligt har man nu plötsligt ändrat spec:en på hemsidan till 2 000 mm vp.

Jag säger bara: ???

Ja, lite irrigt är det.
Men bortsett från det tycker jag att det är väldigt spännande att det finns nya svenskkonstruerade tunneltält på marknaden. Inte för att jag själv skulle köpa ett så tungt tält i första taget, men ändå ;)
Och jag är väldigt nyfiken på om man har klarat fotutrymmet bättre än konkurrenterna från Hilleberg, Bergans och Fjällräven, vilka jag tycker är för korta för folk över 190 cm och 45 i skor.

Bifogar bilder från www.northstar.se:

wbt2tent.jpg

wbt3tent.jpg
 
Jag vet inte om jag missar detta, men det framgår ingenstans vilket antal säsonger tältet rekas för?
Annars är detta mycket spännande!
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips