Sveriges svåraste fjälltoppar

[Weranda]

I
Som du märker blir listan rätt lång, att Sverige bara skulle ha en "handfull" toppar som kräver någon klättring är enligt min mening en seglivad myt. Det är nog snarare bortemot en 40-50 stycken som kräver nån lätt klättring minst.

Sedan jag läste Dag Hammarskjöld anteckningar i dagboken till Konsul Perssons stuga vid Sårjåsjaure, har det varit något magiskt över hela Sulitelmamassivet. Det räknades en gång som Sveriges högsta fjäll på grund av sin avlägsna belägenhet. "tassemark" har ju redan påpekat att högtoppen på den svenska sidan inte kräver någon större ansträngning, men de "tinnar och torn" som finns på sidorna är föga utforskade. Glaciärerna runtom utgör också barriärer, och jag väntar med spänning på att "tassemark" skall ge sig i kast med detta hemlighetsfulla fjällområde.

 

[Weranda]

Några högst subjektiva kriterier:
2. Det ska också vara 50 meters primärfaktor, dvs en sekundärtopp resa sig minst 50 meter i höjdled från "foten" där nästa högre topp möter. /Tobbe

Bergsklättring är den mest förädlade formen av fjällvandring. Vandringen kan egentligen bara bli komplett om man bestiger fjället på det allra svåraste stället.

Jag upptäcker till min förfäran, att jag yttrar mig på ett sådant sätt att inlägget egentligen hör hemma på "Forum - Klättring"!

 

[oskarlin]

Tänkte försöka starta en diskussion här och hoppas på många intressanta och erfarenhetsbaserade svar. Målet är att så småningom få till en slags topplista över de fjälltoppar i landet som är svårast att bestiga.

Några högst subjektiva kriterier:

1. Det ska vara "riktiga" fjälltoppar, jag sätter en nedre gräns vid 1000 meter. Alltså ska t ex inga Gotländska raukar räknas, även om de kan vara nog så besvärliga att komma upp på.

2. Det ska också vara 50 meters primärfaktor, dvs en sekundärtopp resa sig minst 50 meter i höjdled från "foten" där nästa högre topp möter.

3. Har också tänkt att det ska vara den lättaste vägen (eller normalvägen) upp som ska gälla, annars blir sammanställningen mest en förteckning över olika klätterleder på svåra fjällväggar runt om i landet. Om den lättaste vägen däremot innebär att några komplicerade hinder måste forceras tar jag med dessa i beräkningen. Hit räknas t ex ovanligt branta partier, branta eller farliga glaciärer och smala kammar med hopp på något ställe.

Med dessa tre kriterier som utgångspunkt gör jag följande sammanställning av svåra toppar (de är dock inte rangordnade):

Kebnekaiseområdet:

Stora Höktoppen
Kaskasapakte
Koupertjåkko
Knivkammen
Pyramiden

Sarek:

Saitaris
Kaskastjåkka
Lullihatjåkko
Palkatpakte?
Lill-palkat
Pierikpakte
Sarekpakte (huvudtoppen)
Bucht-toppen

Övriga landet:

Inga som kan mäta sig med topparna ovan, men Nedalsstöten i Helags är brant runt om och besvärlig att bestiga. Pältsan ser spetsig ut, men är den så svår?

Detta är bara en trevande början. Antagligen finns det fler toppar som kan platsa, framför allt i Kebnekaiseområdet. Hoppas att andra läser detta och ger synpunkter!

/Tobbe

Tusen år senare men jag undrar, Tobbe, var du fick nan,et Nedalsstöten ifrån? Namnet finns ju inte i några officiella kartkällor men i vissa äldre fotografier heter Predikstolen Nedalsstöten och själva Prediksstolen är utlöparen.

 

[el_duderino]

Jag vet inte om Tobbe är kvar i ett annat konto men TS är senast sedd i början av 2001 iaf. Men jag noterade samma som du att Nedalsstöten verkar vara ett vedertaget namn i början av 1900-talet och att predikstolen var den bekanta utlöparen.
Det beskrivs som Nedalsstöten med "Predikstolen". I STF:s årsskrift från 1906 skrivs så här "... alldeles öfver oss står Helagsfjällets sydvästra utpost Nedalsstöten, med sin roliga, om förstäfven på ett fartyg erinrande näsa, Predikstolen" . Se STF årsskrift sida 259 och 260.
Ett annat exempel är från ett fotografi (1900-1920) av E. Peterson-Berger där motivet benämns som Nedalsstöten med "Predikstolen".
På Generalsstabskartan från 1909 så står der Predikstolen vid de två topparna men den kan lika gärna syfta på den lägre toppen på 1475m, dvs utlöparen.

Om jag skulle spekulera så skulle jag säga att den höga toppen ursprungligen hetat Nedalsstöten för dem som bott och vistats i området och den lägre toppen eller kanske snarare sadeln har omnämts Predikstolen. Troligen har det under årens gång skiftats till att den höga toppen också omnämnts som Predikstolen (kanske pga kartor där Predikstolen nämns och inte den höga toppens namn?) och det är så det ser ut i Lantmäteriets karta idag. Men helt klart omnämns det fortfarande av vissa som Nedalsstöten tydligen.
Vore kul att fråga äldre folk i området vad de skulle namnge den som. Men det är rätt så off-topic.