Snart slut på årtiondet - vilka var de största svenska alpina prestationerna?

Nu är det snart slut på årtiondet och börjar komma allsköns krönikor som sammanfattar årtiondet. Jag saknar dock ett försök att lista de största svenska alpina klätterprestationerna mellan 2000-2010. Jag vill ta Utsidan till hjälp för att göra ett försök innan året är slut.

Jag föreslår följande bedömningskriterier (åtminstone, fyll gärna på)
* Ambitiöst mål och bestigning
* Internationell och svensk bedrift, d.v.s. lyckats med en bestigning som få andra har lyckats med (t.ex., om 30 andra klättrare kom upp samma väg samma år så tar det ner betyget, nytur är ett klart plus)
* God stil (bärare, fasta rep, etc tar ned betyget)

Fyll på med dina förslag, inkluderande vem, var, när och en kort motivering som kommenterar på kriterierna ovan.

Gott nytt år,

Anders
 

Aktuellt

”Allt började i Sarek”: Möt vår nya bloggare Claes Grundsten

Sveriges kanske mest kände naturfotograf berättar om sina drivkrafter, hur det är att arbeta som fotograf i dag och om kärleken till Sarek.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Vinn bästsäljande Caldera 8 från Brooks!

Ta chansen att vinna höstens nya löparskor – lika perfekta för dagliga terrängpass som för ultramaraton.

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!
Lagvatten marken

Det ar lattare att enas om att Pompe statt for artiondets kanske svensk klatterhistorias storsta och pinsammaste "insatts".

God 2a ar val Fredrik Strang ocksa han med Shisha pa sitt CV utan att ha natt toppen.

Ska man se pa saker ur tradskaparens perspektiv sa ar val Big Wall klattrarna de enda som gjort intressanta saker.

Krister Jonsson ar val den alpinist som kan namnas.


Summan ar val tyvarr att pinsamheterna vida overskuggar alla fina prestationer.
 
Vid värdering av alpina prestationer räknar jag från början bort allt som gjorts på höjder över femtusen meter. För den tunna luften gör det omöjligt att prestera något intressant. De omtalade skandalerna och pinsamheterna blir då ointressanta från första början. Att släpa sig upp på någon av de enkla och lägre topparna på åttatusen meter tror jag t.o.m jag skulle haft chans att klara av trots mina 66 fyllda.

Ska kanske nämna att jag en gång och utan föregående acklimatisation blev höjdsjuk på fyratusen meter på Mt Blanc ... och sedan blev avogt inställd till höghöjdsalpinism.
 
Jag fortsätter spåna från mitt korttidsminne,

* Petter Restorp och Stefan Wulf för fri bestigning av Golden Gate (5.13-) på El Cap (2008). Leden har i och för sig kanske ett 10-tal fribestigningar? Så duger kanske inte.

* Krister Jonsson för Eigers nordvägg solo (2007). Låter rätt imponerande för mig, men jag har egentligen ingen aning. Rätt långt efter Ueli Stecks tid va?
 
Nu var det ju egentligen frågan om alpina prestationer under 2000 tom 2009 - men eftersom det redan svängt över på stora väggar, så konstaterar jag att Pierre Olsson & Thomas Kempe gjorde enda svenska bestigningen av Trollväggen under perioden ifråga.
 
På vilket sätt är inte El Cap, Trolltind, Eiger eller Nalumasortoq fjäll? Det måste inte vara snö eller is på fjäll för att de skall räknas som fjäll!
 
Så är det kanske. Personligen har jag lite svårt att hålla isär (eller ihop?) detta med alper, alpin stil resp alpinism. Föreslår att vi släpper det i den här tråden.
 
Som Dollanfreak så tycker jag David Fälts klättring av Fisken på Marmolada kan räknas som den främsta alpina klippklätterturen även om jag inte har koll på allt. Massih på Grönland är också imponerande, kanske egentligen ännu större än Fisken.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips