Jag har tydligen svår att skiva kort om detta
@Alla. Tack för uppskattning och att ni postar feadback.
@Achtimus. Artikeln behandlar frågan om mycket låg bromskraft. Tydligen är det mycket svårt att hålla jämn bromskraft över lång glidning i repbromsen. >1/4 glidning mot fallsträckan är nästan alltid verkningslöst. ¼ blir dock jävligt mycket glidning vid ett långt fall, kanske är åttan en bra metod för att nå dit. Det är naturligtvis beroende av repets egenskaper (diameter, yt-finish mm.), handkraft och vinkeln på passiva. I artikeln förordar jag ATC för att man ska kunna variera bromskraften på olika delar av leden genom anpassa säkringstekniken (svårt), eftersom olika delar medger olika lång bromssträcka.
@Mezzner och Lyckegard. Angående friktionen i översta karbinen. Jag gör ett nytt försök att förklara vad som tog mig tid att förstå. All min info kommer från McMillan ”How strong does your climbing gear need to be”, läs den.
När klättraren hänger stilla i repet är det klättrarens vikt på 100 kg som är den maximala/definierande kraften. I ett dynamiskt förlopp kan vi låta bromskraften vara den maximala/definierande kraften. Om bromskraften är 1,75 kN VILL VI ATT REPEN PÅ BÅDA SIDOR ANKARET SKA VARA LIKA BELASTADE dvs noll friktion. Om vi lägger till friktion kommer repet på klättrarens sida belastas med 1,75 kN + friktionen. I ett dynamiskt förlopp blir alltså belastningen på ankaret bromskraften x2 + friktionskraften.
Fortfarande inte fattat? Jag fortsätter och tar det från början.
Tänk så här:
Ju mer statiskt förloppet är ju mer verkar hög friktion i ankarkarbinen till att minska kraften i ankaret. Ju mer dynamiskt förloppet är ju mer verkar låg friktion i ankarkarbinen till att minska kraften i ankaret.
Noll friktion betyder total pulley-effekt. Repen är lika belastade på båda sidor ankarkarbinen.
Total friktion betyder ingen pulley-effekt. Tänk på det som att det sitter ett dubbelt halvslag i ankarkarbinen. Endast ena repet är belastat medan repet på andra sidan ankarkarbinen är helt obelastat.
Det mest statiska förloppet är att klättraren (F1) hänger stilla i repet. Klättraren väger 100 kg.
- Med total friktion kommer ankaret belastas med 100 kg.
- Med noll friktion kommer repet på andra sidan ankarkarbinen (F2) som går till säkraren belastas lika mycket dvs med 100 kg. Belastningen på ankaret blir 200 kg.
- Vi drar ner det till mer rimliga siffror. En ankarkarbin med effektivitet på 50% ger följande belastning på ankaret: (100) + (100 x 0,5) = 150 kg. En Revolverkarbin med effektivitet på 75% ger (100) + (100 x 0,75) = 175 kg
Förloppet är tillräckligt statiskt för att friktion ska verka till vår fördel även då man tar ett fall om repbromsen är helt statisk (fastförankarat rep). Enligt McMillan gäller det oavsett fallfaktor. Jag tror tror inte på det och här kommer vi till ditt påpekande Mezzner. Det måste komma en brytpunkt då fallfaktorn är tillräckligt låg för att effekten av att mer rep är med och bromsar fallet (låg friktion) överväger effekten av minskad pulley-effekt (hög friktion). Jag har ingen aning om när den brytpunkten kommer men den måste finnas.
Orsaken till att jag inte hade med detta i artikeln var att vi ska bortse från repets dämpande egenskaper. Mezzner har rätt i att repet dels verkar som en fjäder och dels verkar med viscoelastisk dämpning. Dock är det fel att kraft-toppen kommer i slutet av repets töjning då man testar rep. De kurvor jag sett har en kraftkurva som är ganska symmetrisk på båda sidor kraft-toppen. Anledningen till att vi ska bortse från repet och koncentrera oss på repbromsen är att bromsen kan åstadkomma en bättre kraftkurva än vad repet kan. En bra kraftkurva är en platt kurva vilket en falldämpare åstadkommer bäst. En platt kraftkurva ser ut som en rektangel medan repets kurva ser ut som Cerro Torre. Så Mezzner släpp repet, låt dess töjande egenskaper bara vara ett plus.
Häng med nu, nu kommer det. När klättraren hänger stilla är det klättrarens vikt på 100 kg som är den maximala/definierande kraften. I ett dynamiskt förlopp kan vi låta bromskraften vara den maximala/definierande kraften. Om bromskraften är 1,75 kN VILL VI ATT REPEN PÅ BÅDA SIDOR ANKARET SKA VARA LIKA BELASTADE dvs noll friktion. Om vi lägger till friktion kommer repet på klättrarens sida belastas med 1,75 kN + friktionen. I ett dynamiskt förlopp blir alltså belastningen på ankaret bromskraften x2 + friktionskraften.
