Nödsändare, bra eller dåligt?

Tack Joanna för att du faktiskt förstår och svarar på de frågor jag försöker få fram.

Men jag tror mig ha observerat en skillnad i beteende bland vandrare som kanske är direkt kopplat till den nya tillgängligheten för satellitkommuniktion: Antalet ensamvandrare.

Jag har inga andra data än mina egna iakttagelser, men min känsla är att ensamvandring i oledad fjällterräng på tio år gått från att vara något väldigt nishat till något helt normalt.
I somras mötte jag nästan lika många ensamvandrare som sällskap. Och alla "solister" hade en inreach i bäletet eller på axelremmen.
Jättefint att fler vågar sig ut på ensamvandringar tack vare tekniken!
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Det skulle var intressant med statistik med hur många fjällräddningar det görs i Sverige per år där läget bedöms som allvarligt eller livshotande/dödligt.
Statistiken borde finnas på antal räddningar i alla fall. Svårare med bedömningen då jag inte tror detta läggs in i statistiken av samma instans. Någonstans borde antalet räddningar finnas, och jag tror inte räddningspersonalen lämnar en person i ”dåligt skick” för att de tycker att personen inte är tillräckligt dåligt. När är läget akut egentligen?
Tror det kan bli svårt med statistiken på din fråga @Stordrulen .
 
Statistiken borde finnas på antal räddningar i alla fall. Svårare med bedömningen då jag inte tror detta läggs in i statistiken av samma instans. Någonstans borde antalet räddningar finnas, och jag tror inte räddningspersonalen lämnar en person i ”dåligt skick” för att de tycker att personen inte är tillräckligt dåligt. När är läget akut egentligen?
Tror det kan bli svårt med statistiken på din fråga @Stordrulen .

Nej, det finns förmodligen inte tillgängligt med klassning av allvarlighetsgrad.

Det som är intressant är om det sett över tid blev en peak med fler utryckningar när mobiltelefon kom med i bilden.
(och om det eveuntuellt blir en ökning om gemene man på fjälltur skaffar nödsändare)
 
Nej, det finns förmodligen inte tillgängligt med klassning av allvarlighetsgrad.

Det som är intressant är om det sett över tid blev en peak med fler utryckningar när mobiltelefon kom med i bilden.
(och om det eveuntuellt blir en ökning om gemene man på fjälltur skaffar nödsändare)
Tror det blir fler räddningar pga olika typer av sätt att kommunicera...det låter logiskt. Fler "latmaskar" som "räddas" också tyvärr...hoppas de får slanta för utryckningen.
 
Tror det blir fler räddningar pga olika typer av sätt att kommunicera...det låter logiskt. Fler "latmaskar" som "räddas" också tyvärr...hoppas de får slanta för utryckningen.

Om det då blev/blir fler räddningar kommer ju osökt följdfrågan hur alla människor klarade sig innan den teknik möjligheten fanns ?

Var folk försiktigare ?
Var folk bättre förberedda ?
Valde folk turer som inte tog dem vatten över huvudet ?
Var folk mindre ängsliga/känsliga och hade högre förmåga att bita ihop vid mindre blesyrer ?
 
Om det då blev/blir fler räddningar kommer ju osökt följdfrågan hur alla människor klarade sig innan den teknik möjligheten fanns ?

Var folk försiktigare ?
Var folk bättre förberedda ?
Valde folk turer som inte tog dem vatten över huvudet ?
Var folk mindre ängsliga/känsliga och bet ihop vid mindre blesyrer ?
Ska vi gå in på risktagande igen?

Jag tror att det larmas mer för att man kan det med modern teknik. Har tyvärr inte statistik för det. En murvel kan säkert gräva fram det.
 
Ska vi gå in på risktagande igen?

Jag tror att det larmas mer för att man kan det med modern teknik. Har tyvärr inte statistik för det. En murvel kan säkert gräva fram det.
Nja, det var väl kanske inte risktagande jag tänkte på i första hand.

Det man funderar över är om elektroniken med dess enkelhet att påkalla hjälp flyttat gränsen för vad som anses som ett nödläge ?

Om inte, hur klarade folk situationer i fjällenvärlden innan mobiler och nödsändare ?
 
Eftersom det kan gå så fort utför med en magsjuka så skulle man kunna säga att alla som får magsjuka i svenska fjällen kan och borde larma direkt ifall dom märker att dom är magsjuk? Din vän trodde att han kunde klara det, så man ska kanske inte tro att man klarar det utan det är bättre att larma direkt och bli upphämtad än att förvärra situationen för både dig själv och fjällräddningen?
Du inser naturligtvis själv att det inte finns några svartvita ja/nej-svar på dina frågor. Det är en glidande skala. Man får använda sitt omdöme i varje enskilt fall, utan garanti att alltid välja "rätt". Men allt professionellt räddningsfolk som jag hört/sett uttala sig föredrar glasklart att folk hellre larmar tio gånger i onödan, än en gång för lite.

Jag råkar själv ha en plåtmage, men i och med att jag periodvis bott, jobbat och vandrat i varma länder utanför i-landsbubblan, så har jag sett det mesta, lärt mig att ta "magsjuka" på allvar, men också lärt mig av dem som lever sina liv där, hur enkla hygienrutiner kan kapa de flesta riskerna även under primitiva förhållanden. Men det har hänt att jag suttit och matat magsjuka barn med en tesked sockersaltlösning var femte minut, i hopp om att den inte genast skulle åka ut igen. Och att barnet ska överleva.

Den grova tumregel som dessa erfarenheter och råd från proffsen utmynnar i för min del, är att gränsen för larm går vid ett läge när du inte på flera timmar kan ersätta en fortskridande vätskeförlust med något oralt intag. Tidigare för barn, senare för friska vuxna.

Men fortfarande utan garanti att det blir "rätt" i det enskilda fallet. En vuxen tål oftast något halvt dygns dehydrering utan försök till ersättning, så kräkreflexen hinner lugna sig. Eller så är det någon så elak bacillusk, att det ändå går för fort utför trots tidigt larm.

Var glad för att vi lever i den del av världen där ambulansen eller helikoptern faktiskt kommer, sätter dropp och tar dig till sjukhuset. Jag betalar hemskt gärna skatt för de tillfällen den kommer "i onödan".
 
Om inte, hur klarade folk situationer i fjällenvärlden innan mobiler och nödsändare ?
Alla klarade det inte. Andra fick nog ett helvete både för sig själva och andra. Men det är klart att många klarade sig utan alltför stora problem också och det är väl din poäng antar jag. Bra gick det i alla fall inte alltid.

Kom på att jag har varit med om en olycka med dåligt utfall ute i naturen. Vi "löste" det genom att en sprang och larmade och vi andra fick söka runt och försöka göra det vi kunde innan det tillslut kom en helikopter.

Vet inte om det är så mycket mer att säga när vi har någon data att prata om så det blir mest spekulationer.
 

HasseQ

Temp. avstängd
Om det då blev/blir fler räddningar kommer ju osökt följdfrågan hur alla människor klarade sig innan den teknik möjligheten fanns ?

Var folk försiktigare ?
Var folk bättre förberedda ?
Valde folk turer som inte tog dem vatten över huvudet ?
Var folk mindre ängsliga/känsliga och hade högre förmåga att bita ihop vid mindre blesyrer ?

Tänk tanken att ge sig ut på en längre ensamvandring utan nödsändare. Då behövs nog ett Ja på 1 och 3 iallafall. Kanske 2 oxå, i den mening att man gjort en del turer innan, och vet vad man ger sig in på.
 
Det går väl ändå inte att komma ifrån att det i sig är ett ökat risktagande att ge sig ut på ensamvandring utanför markerade leder. Alltså ökat för de som inte skulle göra det annars.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips