Hej, jag och tre personer till ska vandra från Nikkaluokta till Kebnekaise och vandra den västra leden upp på sydtoppen. Vi ska göra detta i början av juni (4e-10e). Jag har läst en del på olika forum och även kontaktat fjällstationen och STF för rådfrågning. Vi räknar med att det kommer vara en del snö och smältvatten, men har ändå fått rådet att inte ta skidor eller snöskor. Ett par ordentliga kängor och vandringsstavar ska vara fullgott. Jag skulle vilja fråga folk med erfarenhet om vilka de största misstagen vi kan göra är, samt vad vi behöver tänka på rent allmänt den här årstiden. Tack.
nikkaluokta/kebnekaise 4-10 juni
- Trådstartare kalle_cowboy
- Start datum
Hej! Jag vet inte hur snöläget är där nu, men va upp för 2 år sedan samma tid som ni ska dit. Fjällstationen är(var) inte öppen då. Vi kom inte upp på toppen då pga dåligt väder, blåst och snöfall.. Fick vända på vägen upp på vierramvare då. Tror faktiskt, utan att ha sett speciellt långt pga den dåliga sikten att vi inte tagit oss upp då jag misstänker att det var mycket snö.. Men jag gissar bara. Så det kan ju vara något att tänka på när ni kommer dit om det skulle visa sig vara mycket snö som dessutom inte bär så skulle jag nog fundera på att vända om i tid.
Sen hade vi lite problem med att följa leden då det var svårt att se exakt vart den gick... Vet inte om snön sliter bort färg ? Döljer gör den ju iaf där snön ligger kvar..Men nu har jag varit upp 2 gånger med olika bekanta!
Nu lät det ovan kanske lite negativt haha.. Men åk upp så ser ni ju hur det ser ut, vilket väder det är osv! Ta de försiktigt och vänd i tid vid dåligt väder eller andra "dåliga" omständigheter! Ni måste inte upp om vädret inte vill och dessutom av datumen att dömma så har ni ju någon dag i reserv för toppturen om vädret skulle vara dåligt!
Förhoppningsvis får ni kanonväder, och en fin tur!
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Du har ju alltid webkameran att ha lite koll med.
http://www.webbkameror.se/webbkameror/kebnekaise/index.php
http://www.webbkameror.se/webbkameror/kebnekaise/index.php
Rutten snö och snöbäckar...
Hejsan,
Förutom att vara för envis och fortsätta oavsett yttre förhållanden finns det väl inte sådär väldigt många stora misstag man kan göra
Däremot finns det väl främst två saker som kan ställa till det förutom dåligt väder såhär tidigt på säsongen:
1: Rutten snö. Är precis som det låter. Snön har ofta en övergångsfas från att vara "vintersnö" till den fast fina "sommarsnön". Under den övergångsfasen kan det inträffa att snön omvandlas till vattenfylld issörja helt utan bärighet. Har själv sjunkit ner till midjan vid tillfällen och då kan man hålla sig för skratt. Vid sådana tillfällen får man vara glad om man tar sig fram en km per timme och man blir givetvis helt genomblöt. Enda lilla tipset jag har är att söka sig till sluttningar där vattnet rinner undan, men det kan ju vara lättare sagt än gjort.
2: Bäckar som rinner ovanpå snön. Grundanledningen är för det mesta att bäckfåran är helt fylld med is och snö så vattnet tvingas uppåt. Om bäcken i fråga är bredare än man enkelt kan kliva över finns det inget annat att göra än att följa den uppströms eller nedströms till man hittar en plats där det går att ta sig över....om det nu finns en sådan!
/ Stefan
Hejsan,
Förutom att vara för envis och fortsätta oavsett yttre förhållanden finns det väl inte sådär väldigt många stora misstag man kan göra
Däremot finns det väl främst två saker som kan ställa till det förutom dåligt väder såhär tidigt på säsongen:
1: Rutten snö. Är precis som det låter. Snön har ofta en övergångsfas från att vara "vintersnö" till den fast fina "sommarsnön". Under den övergångsfasen kan det inträffa att snön omvandlas till vattenfylld issörja helt utan bärighet. Har själv sjunkit ner till midjan vid tillfällen och då kan man hålla sig för skratt. Vid sådana tillfällen får man vara glad om man tar sig fram en km per timme och man blir givetvis helt genomblöt. Enda lilla tipset jag har är att söka sig till sluttningar där vattnet rinner undan, men det kan ju vara lättare sagt än gjort.
2: Bäckar som rinner ovanpå snön. Grundanledningen är för det mesta att bäckfåran är helt fylld med is och snö så vattnet tvingas uppåt. Om bäcken i fråga är bredare än man enkelt kan kliva över finns det inget annat att göra än att följa den uppströms eller nedströms till man hittar en plats där det går att ta sig över....om det nu finns en sådan!
/ Stefan
tack
Hej, tack för konstruktiva svar. Förstår att det kan finnas flera svårigheter för oss som ställer till det så att vi inte kommer till toppen. Vi får hoppas på det bästa. Vi lär ju slippa köbildning längs leden i alla fall. =)
Hur tror ni vandringen mellan Nikkaluokta och Fjällstationen vid Kebnekaise ser ut? Är det barmark eller snötäckt? Även fast fjällstationen inte är öppen är det väl mest troligt att vi slår läger där i närheten.
Hej, tack för konstruktiva svar. Förstår att det kan finnas flera svårigheter för oss som ställer till det så att vi inte kommer till toppen. Vi får hoppas på det bästa. Vi lär ju slippa köbildning längs leden i alla fall. =)
Hur tror ni vandringen mellan Nikkaluokta och Fjällstationen vid Kebnekaise ser ut? Är det barmark eller snötäckt? Även fast fjällstationen inte är öppen är det väl mest troligt att vi slår läger där i närheten.
Jag vet inte exakt hur snöläget är nu, men jag vet några som vandrade den sträckan ungefär den tiden på året.... Gick inte så bra, det var blött överallt och det kunde komma slasklaviner ned för sluttningarna. Det var överhuvudtaget mycket svårt att ta sig framåt. Någon erbjöd skjuts på skoter som avböjdes, istället tog de sig upp på Cheuralako på något vis och sedan tillbaka till Nikkaluokta.
Jag skulle säga att det inte är värt att åka upp den tiden på året om det är såna förhållanden...Du kan ju alltid ringa/mejla någon på Nikkaluokta Sarri AB.
Lite negativ inställning.
Hejsan.
Nu är det naturligtvis sant som det är sagt att det är mer utmanande med en tur i början av Juni än senare på sommaren. Men att det skulle vara så illa som axehog och creamwolf vill få det till håller jag definitivt inte med om. Visst får man offra lite bekvämlighet, men å andra sidan - det gör man ju minuten man lämnar hemmets trygga vrå. Det finns väl t.o.m viss fog i att påstå att det är en del av tjusningen
Tvärtom tycker jag att början av Juni är en fascinerande tid att vara uppe i fjällen. Naturen vaknar efter den långa vintern, renkalvarna föds, massor av flyttfåglar i vårbestyr och varje dag förändras naturen. Magiskt helt enkelt!
Var uppe just den veckan på min andra tur, dvs nästan helt grön. Som tur var kompenserades den bristande rutinen av ungdomlig energi och entusiasm. Kom fram till Kvikjokk den 28:e Maj (om jag minns rätt) 1987. Det hade precis som i år varit en snörik vinter och kall vår. Första dagen gick vi genom 5-7 dm tokrutten snö nere i granskogen. Tog oss typ 8-9 km på lika många timmar och ingen av oss hade torra fötter en enda minut på resten av turen. Men när vi väl kom upp mot fjällbjörkskogen och kalfjället blev det betydlig bättre och så mycket vi fick se!! Coolaste var nog då vi tog oss upp på högfjället i en bäckravin precis vid Sommarlappa. Följde tre helt färska björnspår upp genom ravinen och de små björnungarna hade roat sig kungligt genom att springa upp på sidorna för att sen åka "kälke" utförs. Bara vi och björnarna och en och annan vilsen renkalv....såg inte en människa på hela veckan. Kort sagt en underbar tur.
/ Stefan
Hejsan.
Nu är det naturligtvis sant som det är sagt att det är mer utmanande med en tur i början av Juni än senare på sommaren. Men att det skulle vara så illa som axehog och creamwolf vill få det till håller jag definitivt inte med om. Visst får man offra lite bekvämlighet, men å andra sidan - det gör man ju minuten man lämnar hemmets trygga vrå. Det finns väl t.o.m viss fog i att påstå att det är en del av tjusningen
Tvärtom tycker jag att början av Juni är en fascinerande tid att vara uppe i fjällen. Naturen vaknar efter den långa vintern, renkalvarna föds, massor av flyttfåglar i vårbestyr och varje dag förändras naturen. Magiskt helt enkelt!
Var uppe just den veckan på min andra tur, dvs nästan helt grön. Som tur var kompenserades den bristande rutinen av ungdomlig energi och entusiasm. Kom fram till Kvikjokk den 28:e Maj (om jag minns rätt) 1987. Det hade precis som i år varit en snörik vinter och kall vår. Första dagen gick vi genom 5-7 dm tokrutten snö nere i granskogen. Tog oss typ 8-9 km på lika många timmar och ingen av oss hade torra fötter en enda minut på resten av turen. Men när vi väl kom upp mot fjällbjörkskogen och kalfjället blev det betydlig bättre och så mycket vi fick se!! Coolaste var nog då vi tog oss upp på högfjället i en bäckravin precis vid Sommarlappa. Följde tre helt färska björnspår upp genom ravinen och de små björnungarna hade roat sig kungligt genom att springa upp på sidorna för att sen åka "kälke" utförs. Bara vi och björnarna och en och annan vilsen renkalv....såg inte en människa på hela veckan. Kort sagt en underbar tur.
/ Stefan
avslutad210712
Gäst
Jag sover ta mig f*n bättre i tältet på min uppblåsbara madrass än jag gör hemma i sängen så jag byter UPP mig när jag åker till fjälls
Stavar åker med. Beroende på hur vi bedömer chanserna att komma till toppen så väljer vi sträckor att gå. Kitteldalen kanske inte ens blir aktuellt =) Tack för tipset, vi ska inte ta några onödiga risker.
Hejsan.
Nu är det naturligtvis sant som det är sagt att det är mer utmanande med en tur i början av Juni än senare på sommaren. Men att det skulle vara så illa som axehog och creamwolf vill få det till håller jag definitivt inte med om. Visst får man offra lite bekvämlighet, men å andra sidan - det gör man ju minuten man lämnar hemmets trygga vrå. Det finns väl t.o.m viss fog i att påstå att det är en del av tjusningen
Tvärtom tycker jag att början av Juni är en fascinerande tid att vara uppe i fjällen. Naturen vaknar efter den långa vintern, renkalvarna föds, massor av flyttfåglar i vårbestyr och varje dag förändras naturen. Magiskt helt enkelt!
Var uppe just den veckan på min andra tur, dvs nästan helt grön. Som tur var kompenserades den bristande rutinen av ungdomlig energi och entusiasm. Kom fram till Kvikjokk den 28:e Maj (om jag minns rätt) 1987. Det hade precis som i år varit en snörik vinter och kall vår. Första dagen gick vi genom 5-7 dm tokrutten snö nere i granskogen. Tog oss typ 8-9 km på lika många timmar och ingen av oss hade torra fötter en enda minut på resten av turen. Men när vi väl kom upp mot fjällbjörkskogen och kalfjället blev det betydlig bättre och så mycket vi fick se!! Coolaste var nog då vi tog oss upp på högfjället i en bäckravin precis vid Sommarlappa. Följde tre helt färska björnspår upp genom ravinen och de små björnungarna hade roat sig kungligt genom att springa upp på sidorna för att sen åka "kälke" utförs. Bara vi och björnarna och en och annan vilsen renkalv....såg inte en människa på hela veckan. Kort sagt en underbar tur.
/ Stefan
Själv tycker jag att snön ofta döljer terrängens vackra texturer. I augusti eller september är landskapet måleriskt, särskilt då puderaktig nysnö, som framhäver formerna, har kommit. Anledningen att gå väldigt tidigt är väl om man är ytterst intresserad av fågellivet. Sannolikheten att få se något rovdjur är ändå minimal.
