Jag har inte heller betraktat den som svår. Men vid regn eller stor avsmältning så kan ju nästan vilken jokk som helst bli besvärlig.
Närmaste vägen Änonjalmme - Alkajaure
- Trådstartare edcson
- Start datum
-
- Taggar
- låvdavarasj sarek vadställe
Jag är väldigt tacksam för alla svar jag fått av er alla, mycket uppskattat! Jag har tidigare gått från Änonjalmme till treparksmötet, fortsatt mer eller mindre rakt söderut, och ifrån lite höjd sneddat ned i Guohpervagge och gått den österut tills dalen bildar en spets mot Alggavagge. Vidare genom Alggavagge västerut, besökt kapellet för en stunds reflektion och även använt båtarna för vidare marsch söderut till vackra Njåtsosvagge. På den turen såg jag dock bara Låvdajaravasj på avstånd, därav min fråga.
Lite off topic, men jag fick ju bl.a. en fråga om vad målet med min vandring är och eftersom fjällvandring är ett av mina stora intressen kan jag inte låta bli att köra på i den här tråden. Känns också som att jag har hamnat på ett forum med många likasinnade och mycket samlad erfarenhet
Ett mål jag har med alla mina vandringar är att besöka något nytt område, eller åtminstone en ny dal. För höstens vandring är Nasasvagge (vilket av svaren jag fått låter som ett vettigare alternativ än vadet jag hoppades på), Jiegnavagge och Luohttolahko nya bekantskaper för min del. Att snedda upp från Sarvesvagge till platån kan säkert vara praktiskt men jag skulle gärna göra ett kortare studiebesök vid Svenonius glaciär, och då känns Jiegnavagge som det naturliga valet (förutsatt att roddbåtarna kan användas)
Jag hoppas få möjlighet att ta mig upp på Nåite, och därefter hade jag först planerat att ta mig ner till Njåtsosvagge via "1240-platån". Den varianten finns ju beskriven här har jag sett. Men ett alternativ som för tillfället lockar lite mer är att istället korsa Luohttolahko ganska rakt österut och via höjden 1544 ta mig till Lullihavagge, runda Pårtemassivet och ta mig ner till Pårek. Därefter följa den naturliga vägen söderut via Kungsleden till Kvikkjokk.
Lite off topic, men jag fick ju bl.a. en fråga om vad målet med min vandring är och eftersom fjällvandring är ett av mina stora intressen kan jag inte låta bli att köra på i den här tråden. Känns också som att jag har hamnat på ett forum med många likasinnade och mycket samlad erfarenhet
Ett mål jag har med alla mina vandringar är att besöka något nytt område, eller åtminstone en ny dal. För höstens vandring är Nasasvagge (vilket av svaren jag fått låter som ett vettigare alternativ än vadet jag hoppades på), Jiegnavagge och Luohttolahko nya bekantskaper för min del. Att snedda upp från Sarvesvagge till platån kan säkert vara praktiskt men jag skulle gärna göra ett kortare studiebesök vid Svenonius glaciär, och då känns Jiegnavagge som det naturliga valet (förutsatt att roddbåtarna kan användas)Jag hoppas få möjlighet att ta mig upp på Nåite, och därefter hade jag först planerat att ta mig ner till Njåtsosvagge via "1240-platån". Den varianten finns ju beskriven här har jag sett. Men ett alternativ som för tillfället lockar lite mer är att istället korsa Luohttolahko ganska rakt österut och via höjden 1544 ta mig till Lullihavagge, runda Pårtemassivet och ta mig ner till Pårek. Därefter följa den naturliga vägen söderut via Kungsleden till Kvikkjokk.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Ny höjdangivelse för 1544 är 1550. Det är ett riktigt stenskravel, men det är ju mycket på Luohttoláhko som är. Nergången till Lulijvágge (förnyat det också, se LM:s Min karta på webben) är inte omöjlig, men på slutet är den mycket brant. Jag har en gång gått ner på ett snöfält där. Men är fältet borta (eller ruttet) så kan det vara en riskabel procedur, särskilt med tung packning. Med klättervana är det nog oproblematiskt, men personligen har jag inte det.
Tack för tipset om LM - Min karta. Min fysiska karta är uppenbarligen inte lika up-to-date, även om den bara är ett fåtal år gammal. På din beskrivning låter inte nedstigningen till Lulijvágge helt oproblematisk. Jag har som sagt aldrig varit där, men i en video från 2019 på youtube beskrivs sträckan som en vandring i behagligt nedförslut, med undantag för de sista hundra höjdmetrarna där man får göra ett "genomtänkt vägval". Där nämndes inget om klättring, bara att det är brantare på sydsidan. Jag är ingen klätterapa, och om det är så brant att man bör ha klättervana är inte vägvalet lika intressant för min del. Alternativet är väl att gå ner i Noajdevágge, men att sedan behöva ta hela Lulijvágge är inte superlockande heller. Hmm... får fundera på den litegrann.
Det är de sista hundra höjdmeterna som är utmaningen. Det är däremot inte fråga om klättring, men om man ogillar att gå nedför brant lutande blockterräng så kommer man inte bli glad av denna. Vi är ju olika och det som är ett "genomtänkt vägval" för den ene kan vara en skräckupplevelse för någon annan. Du känner dig själv bäst.
