Flot og god vägbeskrivning. Hur lang tid tager den röda stigen? Kan man telte undervejs eller er der ren block?
Mårma - Alesjaure via Moarhmmacahca eller Moskkkumoarhma
- Trådstartare claesf
- Start datum
Flot og god vägbeskrivning. Hur lang tid tager den röda stigen? Kan man telte undervejs eller er der ren block?
Den röda markerade leden tager med raster och toppbestigning av 1938 hela tio timmar. Säkert kan man gå den på 6/8 timmar. Jag går väldigt långsamt ,i snigelfart.
Tälta kan man göra nere i ravinen på ungefär 1100 meter Annars är det bara block å sten överallt.
Tälta kan man göra nere i ravinen på ungefär 1100 meter Annars är det bara block å sten överallt.
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
moarhmma
Angående Mårma eller moarhmmas betydelse så vet man inte vad det betyder. Pratade för en tid sedan med en samisk språkforskare från området för en tid sedan om just mårma.
Men enligt honom är det ett mycket gammalt ord som man i dagsläget inte vet vad det betyder.
Det är något som jag tycker är både spännande och tråkigt. Mårma är för mig en spännande plats och mystiken kring området blir större med tanke på att man inte vet dess ursprung. M
en samtidigt hade det varit intressant att veta naturligtvis.
Angående Mårma eller moarhmmas betydelse så vet man inte vad det betyder. Pratade för en tid sedan med en samisk språkforskare från området för en tid sedan om just mårma.
Men enligt honom är det ett mycket gammalt ord som man i dagsläget inte vet vad det betyder.
Det är något som jag tycker är både spännande och tråkigt. Mårma är för mig en spännande plats och mystiken kring området blir större med tanke på att man inte vet dess ursprung. M
en samtidigt hade det varit intressant att veta naturligtvis.
Senast ändrad:
Jag har också sett den vindrelaterade tolkningen (då som "dåna") nämnas i förbifarten, men inte heller kunnat hitta ordet (eller ens närliggande ord) i någon uppteckning. Det vanliga nordsamiska ordet för "dåna" är för övrigt jurrat. Vad gäller moarhmá kontra moarhmmá är det förra nominativ singularis och det senare genitiv singularis i enlighet med gängse nordsamiska morfologiska regler.
Det var fint sagt det. Det var något av det bättre jag läst här på ‘Utsidan‘.
Jag kan bara hålla med dig om det du uttrycker om det namnet och betydelsen utav namnet. Alla som ju vandrat där i de fjällen, vet nog både känner och upplever att området är just det du säger. Det finns tycker jag någon invänt vemod i Mårmafjällen. Området släpper inte direkt en in på livet direkt. Kommer man upp på ryggarna bjuds man på verkliga presenter i form av storartade vyer... Vyerna är så ovanliga. Men Mårmas egensinniga personlighet ligger nog ändå i dom här stängda ravinerna.
Jag vet inget område som är så spännande fastän så slutet. En egen värld faktiskt.
Jag har ofta tänkt på vad Kebnekaisefjällen skulle vara om inte Mårmafjällen fanns.. De är en slags osynlig buffert som finns där. Vandrar man där känner man att man egentligen inte kommer fram till något. Vilket ju är skönt. Mårma är ju på nått vis de eviga fjällen. Osynliga för gemene man. Det är ett slags ‘Lyx-Sarek’. Designat för vemod och spänning.
Du hittar själv en fin beskrivning av Mårma. Just vemodet är verkligen nånting jag kan hålla med om å det är intressant att det är ett positivt vemod =)
Mårma har fascinerat mig sedan barnsben, jag har sneglat på kartan när vi varit vid närliggande fjällsjöar och fiskat.
Förra året hade jag det stora nöjet att ta mig dit för första gången och hoppas att det blir fler gånger, för det finns mycket att upptäcka i området.
Jag var påväg dit i vintras men fick vända på grund av dåligt väder vilket grämer mig fortfarande,
men det är bara att ta nya tag till vintern.
Å bara namnet Rássebávttaschockka gör ju sitt till för att höja mårmas charm=)
Aktuellt
Rássebávttáščohkka, som även är ett av mina favoritnamn, är tvärtom lättolkat. Det består av rássi "gräs", bákti "klippa" och čohkka "fjäll(topp)", med diminutivavledning av mittentermen. Namnet kan alltså översättas som "fjället där det växer gräs på klipputsprången", vilket i sig är till gagn för traktens renar sent på säsongen. Tillsammans med Vierročohkka utgör det ett icke särdeles spetsigt men likafullt topografiskt spännande massiv och just gräsbevuxenheten borgar för sköna färgspel:
Rássebávttáščohkka, som även är ett av mina favoritnamn, är tvärtom lättolkat. Det består av rássi "gräs", bákti "klippa" och čohkka "fjäll(topp)", med diminutivavledning av mittentermen. Namnet kan alltså översättas som "fjället där det växer gräs på klipputsprången", vilket i sig är till gagn för traktens renar sent på säsongen. Tillsammans med Vierročohkka utgör det ett icke särdeles spetsigt men likafullt topografiskt spännande massiv och just gräsbevuxenheten borgar för sköna färgspel:
Du är en källa av kunskap om vår vackra fjällvärld...
Nu till en elementär fråga i sammanhanget. Hur gör du det uppochnedvända "v" tecknet som jag inte vet vad det heter ovanför bokstäverna? =)
avslutat-1105
Avslutat
På Debian med xorg och den vanliga svenska teckenuppsättningen är det shift+altgr+den där tangenten med ^, " och ~ på. Jag skulle tro att det är samma på andra system.
Det kallas för caron, háček (hacek) eller kort och gott "hake". Det går inte som t.ex. cirkumflex (^) att "lägga till" bokstäver, utan man måste hitta ett lämpligt sätt att infoga hela den modifierade bokstaven. Enklast för mig som skriver en del samiska ord var att lägga till en (nord)samisk tangentbordlayout som jag sedan kan växla till vid behov. Annars kan man (i Windows) köra "charmap" (Teckenuppsättning), bläddra ner till önskat tecken och sedan kopiera ett och ett.
avslutat-1105
Avslutat
Då är det plattformsberoende. Vissa tangentkombinationer har även gått att använda för att infoga specifika bokstavsvarianter i en del program, men det verkar vara frågan om så kallade "lokala påhitt". Det här med standarder och antagande respektive tillämpande av desamma är ett gissel.
Nordsamiska är lite bökigt att skriva/läsa innan man får kläm på det, men när man väl fått det är ortografin mer exakt än den lulesamiska. Därför gillar jag den.
