Kvikkjokk-Pieskehaure och vidare??

[Vonsan]

Årets vandring, jag har börjat grovplanera.

Tänker starta i Kvikkjokk och gå efter led mot Tarrekaise. Sen kommer nyheter för mig, sträckan Vaimok-Pieskehaure har beskrivits här på forumet rätt nyligen och Grundstens berättelser har jag läst. Berätta mer om Du har ytterligare tips. Nu kommer min undring.....................har någon gått från Pieskhaure över mot Norge t.ex Mourkihytta-Lomihytta-Ny Sulitjelma- Sorjus och så över till Sverige igen via Konsul Perssons stuga.
Har ingen bra karta över den norska sidan så jag vet ej om det överhuvudtaget är möjligt.
Slutmålet är nog Vaisaloukta alt. Akka. Helikopter från Salto känns som jag vill avstå ifrån om inget oförutsett inträffar.
Svåra vad kan få mig att backa.
Tältar ej utan räknar med att bo i stugor. Kommer inte att starta förrän efter 15 aug.
Har gott om tid, kan gott tänka mig ett extra vilodygn i några stugor om nödvändigt.
Behöver veta "allt", har Du bara gått en mindre del är det ändå välkommen info till mig.
Sträckan Kvikkjokk-Tarrekaise är bekant liksom sträckan Konsul Perssons stuga-Staloluokta.
Jag har även gått Ny-Sulitjelma-Sorjushytta för några år sen men det blev en dagstur fram och tillbaka.
Har gått hela Padjelanta ett antal gånger och skulle så gärna vilja se litet "nyheter" också
om det nu skulle vara möjligt.
Alla förslag emottages tacksamt!
Yvonne

 

[Raskesven]

Jag har avslutat en vandring med sträckan Pieskhaure-Lomihytta-Ny Sulitjelma, och börjat en vandring med sträckan Ny Sulitjelma- Sorjus- Konsul Perssons stuga- Staloluokta. Så det är fullt möjligt. Drar mig inte till minnes några problem alls, utom att det var i slutet av Juni , mycket snö och vatten det året. Men du ska ju dit i augusti. Vandrade dock med kåta, bodde inte i stugorna och hade inte nyckel till stugorna. Gamla norska stugan vid sorjos var dock öppen, liksom Konsulns stuga såklart. Sträckan från Pieskehaure in i Norge var blåsig, regnig och dimmig. När vi tagit höjd i Sverige stötte vi på två gubar som höll på att byta ut en bro. Så i alla fall den lilla bron är max 5 år gammal. En fin tur du lagt upp och inga konstigheter.

Ska du inte ta tältet i alla fall? Vid Pieskehaure bor man fint med Sulitelmamassivet framför nosen:

Raskesven

 

[LRC]

Jag gick till Pieskehaure och sedan norrut för ett par år sedan, då i början av augusti (med oförskämt vackert väder). Efter det att Nordkalottleden vikit av från Padjelantaleden efter Tarrekaise var det vildvuxet och dåligt markerat fram till bron över Darrhaädno, men just denna sträcka rustades upp sommaren 2007 så nu bör det inte vara några problem. Ett måste därefter är att kika in i Tarraälvshyddan vid älvens strand, vilken är STF:s äldsta ännu existerande (och fullt funktionsdugliga) byggnad i fjällvärlden.

Därpå följer en lång stigning in i Gurávágge, men den är oproblematisk och vyerna över nedre Tarradalen och Darrávrre är bedårande. Terrängen som sådan är även väldigt inbjudande och lättvandrad och framför ögonen höjer sig Stájggás säregna profil. Sedan blir det något stenigare närmare rastskyddet (Kurajaure) efter vilket det förekommer en del rena stenfält. Det är dock delvis spångat och i allmänhet inte alls svårforcerat. Så småningom kommer man fram till kanten av Vájmokvágge, varifrån man får sin första skymt av mäktiga Sulidälbmá. Själva nedstigningen mot sjön är trivsam, men sedan blir det både stenigare och framförallt väldigt ojämnt med många små "gupp" att passera.

Hela denna sträcka beskrivs ofta som "väldigt stenig" och "jobbig", men jag tycker faktiskt inte att det är så farligt egentligen; det är ändå mer gräs än sten för det mesta. Snarare upplevs nog slutet ofta som värre än det är eftersom det är en rätt så lång dagsetapp från Tarrekaise, så folk är nog i allmänhet mer eller mindre trötta redan. Dessutom ser man Vaimokstugan hela tiden under de sista kilometrarna, vilket säkerligen påverkar upplevelsen ("är vi inte framme än?").

Etappen Vaimok-Pieskehaure börjar med en ordentlig stigning upp på Vájmokbákte, under vilken stenigheten stadigt ökar, men det rör sig mest om flata stenar som är lätta att gå på. Från krönet framträder både Sulidälbmá och delar av Sarek och nedstigningen på andra sidan sker på en jämn och fin stig. Sträckan mellan bron och Vistekjávrre är väldigt stenig, men återigen av flat och lättgången karaktär, även om ledrösena ibland kan vara svåra att urskilja direkt. Sedan följer en flack utförsbacke som innehåller ett par enklare vad (endast ett hade vatten när jag passerade), efter vilka det blir flatstenigt och därmed stiglöst en god bit igen.

Nästa utförsbacke ned till slätten Adámvallda är väldigt behaglig och landskapet öppnar sig mer och mer. Förutom Sulidälbmás toppar och glaciärer i nordväst är det dubbeltoppen Nuortta Sávllo som grenslar riksgränsen och Bieskehávrres turkosa yta i väster som drar till sig blicken. Själva slätten i sig är väldans trevlig att gå på och det riktigt kliar i tältarfingrarna. Här har man hittat många fornlämningar från 800-1050 f.v.t., så det är fler som tyckt trakten lämpat sig för bosättning. Det på kartan markerade vadet är inaktuellt -- leden har dragits om i en båge söderut, genom värsta buskagen och sankmarkerna, men själva passagen av bäcken är lätt med bra botten. Nu skymmer Dälbut sikten, men efter att man rundat denna höjd samt passerat en del smååsar dyker stugplatsen plötsligt upp. Den har verkligen ett utsökt läge, med Sulidälbmá perfekt inramat mellan Lájrro och Labbá -- och bastun är inte fy skam heller.

Vad gäller resten av trippen har jag inga större erfarenheter, men jag skulle också gärna vilja veta mer om sträckan Sulitjelma-Staddajåkkå, eftersom jag troligtvis kommer att ta den vägen när jag går upp till höstens stugvärdsuppdrag i Kutjaure. Detta skall jag tillträda den 16/8, så väljer du den västra grenen på slutet så syns vi

(Mer utförlig rapport och bilder från ovan beskrivna färd återfinns här, under dag 2-4.)

 

[Raskesven]

.....men jag skulle också gärna vilja veta mer om sträckan Sulitjelma-Staddajåkkå, eftersom jag troligtvis kommer att ta den vägen när jag går upp till höstens stugvärdsuppdrag i Kutjaure.
.....

Den här bilden är tagen bakom Konsul Perssons stuga, mot Padjelanta.

Häftigt att stå uppe i den vinter som då rådde i Sulitelma, var bara barmark just hos Konsuln, och vandra ner i våren bland blommorna i Padjelanta. Kontrast som hette duga.

Det var inga konstigheter i att ta sig till Staddajåkkå heller, utom samens skylt vid stugorna: "öl och chokladkaka 50 kr" ;-)

Raskesven

 

[Vonsan]

Vadet

Vadet, det breda mellan Sorjushytta och Konsul P. stugan lär ha en bro numer? Jag har hittat info om att den skulle vara skyltad från Norska sidan, stämmer det?
En tidig sommar kom vi från den svenska sidan och skulle över. Mycket vatten och strömmande, det fick mig att backa den gången. För min del skal jag ju gå i mitten av aug och då har den troligen lugnat sig, annars kan man då förhoppningsvis ta bron.
Har kollat på norska turistföreningens sida och skriver kanske även till dom, de har en utmärkt service.
För min del har jag ett par funderingar som jag lägger till.
Från Pieskehaure till Lomihytta, det lär vara omarkerat på den svenska sidan, men så fort Du kommer till gränsen är det markerat med de norska röda T, stämmer det?
Vad utefter den vägen, bro idag enl. Raskesven, stämmer det tro?
Att gå till Mourkihytta istället, kan det vara enklare och följa sjön på den södra sidan istället?
Det ser ut som man kommer till en anläggningsväg innan Lomihytta så det är väl ingen längre sträcka men ändå vill man ju veta.
Videsnår och rejäla branter som man skall skråa undanbedes!
Vilken av vägarna skulle Ni erfarna välja?
Gissar att den är anläggningsväg som gäller från Lomihytta- Ny-Sulitjelma.
Till sist tack alla snälla för utförliga svar, snacka om "utmärkt service"
Till Raskesven, nej tältning är iget för mig, med ålderns rätt väljer jag stugboende.
Kan dock förstå tjusningen.
Emmma som i en annan tråd berättade b.la. om omdragning av leden mellan Tarrekaise-Vaiok, det är ju också ytterst värdefullt att få veta.
Fyll gärna på med vad Du har att delge oss andra.
Jag kommer troligen upp till Kutjaure, där kan jag tacka Kalle personligen.
Yvonne

 

[Otto Støver]

Yvonne om du kikker på bildene mine fra turen i fjor, så får du svar på en del av dine spørsmål. Broen nord for konsulstuen var flott som du ser, men det er mulig at merkingen er litt dårlig fra det holdet. Merkingen var god fra andre siden i alle fall.

Du spør om merkingen opp Lairodalen, og den var så som så. Jeg reiste opp et par av de lange stengene fra skotermerkingen, og hvis de står der enda så har du jo noe. Men det var lettgått og greit. Når du nærmer deg norskegrensen så finner du norsk merking. Jeg gikk der i tåke og da var det vanskelig et par ganger, men i godvær er det sikkert en lek. Jeg vil definitivt anbefale turen på nordsiden av Lomivatnet, den er mye finere enn andre siden.

Det var ett vadested som var litt vanskelig, men jeg gikk i juli, og det var enda mye sne i fjellene som smeltet. Men vadet var ikke så vanskelig at jeg måtte ta av meg skoene, og jeg ble ikke våt heller. Det eneste stedet du kan bli nødt til å ta av skoene er rett sør for Sorjushytta. Der ser du på dette kartet at stien tar en sving to ganger over elva som kommer. Det er fordi det er en liten sneflekk som på sommeren blir bare is. For mange år siden gikk vi her på høsten, og vi krysset elva uten problem i osen i vannet ovenfor, men nærmest sorjushytta var elva så smal og dyp at skoene måtte av.

God tur, det er en flott strekning med mektige fjell og fin isbre like ved. Husk å ta med DNT-nøkkel. Hyttene til SOT er alle låste med standard-nøkkelen unntatt gammelhytta ved sorjus.

Otto

 

[ripnils]

Vadet, det breda mellan Sorjushytta och Konsul P. stugan lär ha en bro numer? Jag har hittat info om att den skulle vara skyltad från Norska sidan, stämmer det?
En tidig sommar kom vi från den svenska sidan och skulle över. Mycket vatten och strömmande, det fick mig att backa den gången. För min del skal jag ju gå i mitten av aug och då har den troligen lugnat sig, annars kan man då förhoppningsvis ta bron.

Skyltningen från norska sidan är ok men inte mer, från den svenska var den obefintlig vad jag minns från ifjol.
Dock var vadet inga problem i slutet av augusti.

 

[Mammika]

Sulitelmaleden

Jag gick Ny-Sulitelma-Kvikkjokk första delen av juli 2007.Från Ny-Sulitelma till Lomivattnet var det en anläggningsväg ca 5 km. Sedan en fin vandring längs med sjöarna mot Mourkihytta. En hel del snö var det vid den tiden. En fantastiskt fin sträcka med fina fjälltoppar underbar utsikt över Pieskehaure från Mourkihytta. I Norge var vägen utmärkt med röda T. Stugorna var toppen fina. Mourkihytta ligger alldeles vid sjön och fjälltopparna speglar sig i vattnet. Jag rekomenderar varmt denna sträcka.

Årets vandring, jag har börjat grovplanera.

Nu kommer min undring.....................har någon gått från Pieskhaure över mot Norge t.ex Mourkihytta-Lomihytta-Ny Sulitjelma-

 

[Vonsan]

Jag är så tacksam!

Tack snälla Ni alla som skickat beskrivningar samt bilder.
Jag studerar alla goda råd noga och väntar nu på ett svar från SOT.............
Sen gäller det att vädret är skapligt och att kroppen är i "trim".
Karta måste jag handla, slut i kartbutiken, Stockholm.
Får de inte in lär man väl kunna skicka efter från Norge eller?
Yvonne