• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Korsa snö vid sommarvandring i fjällen (glaciärsäkerhet?)

Det ska nog nämnas att den sannolikt vanligaste skadan vid passage av snö är att terrängen är lite brantare och att man åker på baken/ramlar och sedan glider med hög fart in i väntande stenskravel i nederkant på snöfältet. Kan ge rejäla skador och på ett ofta otillgängligt ställe.

Håll koll på kartan vad gäller vattendrag under snön och känn dig fram med stav. Vid osäkerhet, försök hitta en annan passage eller gå runt. Det kan vara väldigt lockade att ge sig ut på snön då det ofta är lättvandrat jämfört med den steniga terrängen runtomkring men en bit ut så kan det se annorlunda ut och dölja sig sådant man inte upptäcker med ögat. Men med det sagt så är de allra flesta mindre snöfält helt ofarliga så det blir ju en bedömning man gör på plats.

Uttalar mig inte om glaciärer då jag inte har utbildning eller erfarenhet av dessa.
 
Mina 5cent. Går ofta på snöfält i fjällen, kan underlätta. Går aldrig på snöbryggor över jåkkar, finns typ aldrig anledning. Även om en känner med stav så är det ingen garanti. Hade det funnits säkra sätt att bedöma bärighet på snöbryggor borde repanvändning på glaciär upphöra. Jag kan inte förstå varför så många utsätter sig för risken att passera jåkk över snöbrygga när det oftast finns bra vadställen. Säkrare att vada på ett bra vadställe.

Går också orepat på glaciärer som är isrena. Repat på snötäckta glaciärer. Bra med kurser, men bäst att praktisera olika typer av klättring för att få rephanteringsvana och va snabb och säker när det är skarpt.

Ett par bilder från strax nedanför alep sarekjiegna, kanske kan illustrera lite kring hur det kan va å bedöma underlag
 

Bilagor

Förtydligande.

Snöbrygga över en glaciärspricka är en helt annan risknivå än snöbrygga över jokk på ett snöfält. Glaciärsprickor är dynamiska dvs de öppnar respektive sluts när glaciären rör sig vilket alla svenska och nordiska glaciärer gör oavsett tid på året. Sprickområden är framför allt där glaciären är konvex uppåt och där glaciären börjar luta mera nedåt.

Snöbryggor kan även finnas över glaciärbrunnar och sådana kan vara omöjliga att förutse.

En snöbrygga över en jokk skulle inte hålla alls vid plusgrader om den inte skulle vara försedd med ett valv av is undertill respektive en bit ned från snöytan som bildats under snöperioden av vatten som antingen smält av snön eller kommit från jokken vid snösmältning / högvatten eller via kondensation. Jag håller med kjpil om att det är svårt att bedöma hållfastheten. Ditt råd är förstås utmärkt men inte alla jokkar är lättvadade.

Thure
 
Att gå på snöbryggor över jokkar innebär ju avsevärt större risker än att gå över ett snöfält på jämn, torr mark. Men många tjocka bryggor skulle hålla för en rejält stor bil. Bra att använda dem tycker jag, om alternativet är ett vanskligt/omöjligt vad eller en halv eller hel dags omväg. Exempelvis finns en isbrygga över Sähkokjåhkå i sydvästra Sarek. Stigen mellan Boarek och Njoatsosvágge använder den bryggan som standardövergång och så har det varit länge. Det är förvisso mycket i fjällen som innebär risker. Å andra sidan spelar det väldigt stor roll att vara fokuserad på att hantera dem, så som vi gör under en fjällfärd (väl?). Detta slarvar vi ofta med hemma vilket i realiteten gör riskerna väl så stora där.
 
Tjock is är ju safe att gå på så när det kan bedömas är det ju lugnt. . Kanske är jag som är nojjig när det kommer till snöbryggor över jåkkar. Har noterat att min uppfattning kring detta skiljer sig från vad som står i flera vandringsguideböcker. Och skiljer sig från hur många vandrare gör

De erfarenheter jag har av att ha sett färdleder över snöbryggor på jåkkar, exempelvis Sähkokjåhkå och tjågnårisjåhkkå (som normalt är lättvadade för mig) är vanligt att passera på snöbryggor. De gångerna jag sett snöbryggorna där har det varit omöjligt att bedöma om det är is under eller inte. Eller tjocklek på snöbryggan. Nån gång kollapsar de, och sannolikheten ökar vid belastning. Snöbryggorna där har dessutom ett par meter ner till jåkken under. Risken kanske är liten, men falla några meter ner på sten i stark strömmande vatten med små vattenfall här och där nedan, håller jag som farligare än en del glaciärer. Har dragit upp folk ur glaciärer flera gånger, och varit på väg ner själv med, är dock räddare för jokkar.
 
Att gå på snöbryggor över jokkar innebär ju avsevärt större risker än att gå över ett snöfält på jämn, torr mark. Men många tjocka bryggor skulle hålla för en rejält stor bil. Bra att använda dem tycker jag, om alternativet är ett vanskligt/omöjligt vad eller en halv eller hel dags omväg. Exempelvis finns en isbrygga över Sähkokjåhkå i sydvästra Sarek. Stigen mellan Boarek och Njoatsosvágge använder den bryggan som standardövergång och så har det varit länge. Det är förvisso mycket i fjällen som innebär risker. Å andra sidan spelar det väldigt stor roll att vara fokuserad på att hantera dem, så som vi gör under en fjällfärd (väl?). Detta slarvar vi ofta med hemma vilket i realiteten gör riskerna väl så stora där.
Senast jag gick där, i mitten av september för några år sedan, så fanns ingen snöbrygga så nån gång hade den ju rasat.. :) Vi fick gå uppströms någon kilometer och hittade ett ganska lätt vadställe.

Jag är lite nojig när det gäller snöbryggor.. men visst, ibland kan man ju göra en bedömning att det är hyfsat säkert. Men tanken att trilla igenom gör mig väldigt försiktig. Jag går hellre en omväg eller vadar oftast.
 
Senast jag gick där, i mitten av september för några år sedan, så fanns ingen snöbrygga så nån gång hade den ju rasat.. :) Vi fick gå uppströms någon kilometer och hittade ett ganska lätt vadställe.

Jag är lite nojig när det gäller snöbryggor.. men visst, ibland kan man ju göra en bedömning att det är hyfsat säkert. Men tanken att trilla igenom gör mig väldigt försiktig. Jag går hellre en omväg eller vadar oftast.
Jag har vadat typ 50-100m nedan snöbryggan ett antal gånger, ett ställe det planar ut och är mkt enkelt normalt. Samtidigt en bred stig över snön från alla som gått där (och valt snöbryggan)
 
Jag har vadat typ 50-100m nedan snöbryggan ett antal gånger, ett ställe det planar ut och är mkt enkelt normalt. Samtidigt en bred stig över snön från alla som gått där (och valt snöbryggan)
Och jag tänkte vada Sähkokjåhkå vid skogsgränsen i andra halvan av augusti i somras. Upptäckte att det var omöjligt och fick går en omväg på ca 7-8 km, till att börja med uppför. Sen tog jag brygga 1 över jokken från Tjievrajávrre och nr 2 över Sähkokjåhkå. Något annat var inte görbart om jag inte ville gå en lika stor omväg till. Förhållandena är ju väldigt varierande i fjällen så bedömningen blir olika från fall till fall.
 
Och jag tänkte vada Sähkokjåhkå vid skogsgränsen i andra halvan av augusti i somras. Upptäckte att det var omöjligt och fick går en omväg på ca 7-8 km, till att börja med uppför. Sen tog jag brygga 1 över jokken från Tjievrajávrre och nr 2 över Sähkokjåhkå. Något annat var inte görbart om jag inte ville gå en lika stor omväg till. Förhållandena är ju väldigt varierande i fjällen så bedömningen blir olika från fall till fall.
Visst skiljer förhållanden och bedömning behöver alltid göras på plats. Sen är vi alla olika kring bedömningar och även vilka risker som känns ok. Och det är väl inga konstigheter med det egentligen :)

Jag har vadat där en gång tidigt i juni, typ 12 år sen, då jag i efterhand tänkte att det hade varit bättre å ta snöbryggan då vadet va för läskigt. Hade ångest över vadet flera dagar efter, detsamma gällde min turpartner. Då hade jag inte alls så bra vadteknik som idag, och dessutom tung ryggsäck som gjorde mig vingligare än jag är med dagens lättviktspackning. Anledningen till att vi ändå tog vadet var att jag hade åkt igenom en snöbrygga ett par dagar tidigare på luohttolahkto (vilket gick bra). Itidig juni som detta var gick det inte direkt att välja mellan snöbrygga och vad på högre höjd. Där jag gick igenom snöbryggan visste vi inte ens att det var en jåkk innan. Sammanlagt fick vi ändå en fantastiskt tur.

Såhär 12 år senare tror jag mest det va våra tunga ryggsäckar som bidrog till att vi tyckte vadet va läskigt
 
Karl-Johan, väldigt bra att höra om erfarenheter som dessa. Den samlade erfarenheten från många är bättre än starka åsikter från enskilda individer (även om vissa naturligtvis kan ha alldeles rätt ibland). :)
/Hans
 
Du frågar efter böcker på svenska. Det finns inte så många vad jag känner till. Två exempel är:
Utfärd Berg och glaciär av Göran Olsson. Boken handlar mer om tekniker för klättring och glaciärfärd än om glaciärer i allmänhet. Kanske inte riktigt vad du letar.

Glaciologi av Per Holmlund och Peter Jansson. En bra lärobok om glaciärer. Behandlar inte hur vi rör oss säkert på dessa utan mer vad de är, hur de bildas, känns igen osv. Intressant!

Annars är Breboka från NTF som tidigare nämnts bra tycker jag. På engelska finns hur mycket som helst.

En glaciär är en massa av snö och is som rör sig av sin egen tyngd. Den bör ha årlig omsättning av snö och is och isen bildas när snön omvandlas till is genom tryck. Det behöver alltså finnas sprickor som vittnar om egen rörelse. Sprickor kan förstås vara farliga men att råka gå ut på en glaciär och hamna i problem är inte så troligt tycker jag (i alla fall inte sommartid). Farliga glaciärer är större än vanliga snöfält vi möter i svenska fjällen och är som många nämnt utmärkta på kartan. Det är inget man råkar gå ut på. Branta snöfält (utglidning) och svaga snöbroar över större vatten än mindre bäckar (genomslag med bad) är farligt men de allra flesta snöfält är inget att oroa sig för.

Glaciärkurs är kul (och mycket billigare i Norge, de kan glaciärer) men behövs bara om du vill färdas på glaciär. Annars räcker det bra att läsa på lite så du vet lite vad de är och hur de känns igen. Då är det enkelt att undvika farligheter och du spar massor med pengar!
 
Du frågar efter böcker på svenska. Det finns inte så många vad jag känner till. Två exempel är:
Utfärd Berg och glaciär av Göran Olsson. Boken handlar mer om tekniker för klättring och glaciärfärd än om glaciärer i allmänhet. Kanske inte riktigt vad du letar.

Glaciologi av Per Holmlund och Peter Jansson. En bra lärobok om glaciärer. Behandlar inte hur vi rör oss säkert på dessa utan mer vad de är, hur de bildas, känns igen osv. Intressant!

Annars är Breboka från NTF som tidigare nämnts bra tycker jag. På engelska finns hur mycket som helst.

En glaciär är en massa av snö och is som rör sig av sin egen tyngd. Den bör ha årlig omsättning av snö och is och isen bildas när snön omvandlas till is genom tryck. Det behöver alltså finnas sprickor som vittnar om egen rörelse. Sprickor kan förstås vara farliga men att råka gå ut på en glaciär och hamna i problem är inte så troligt tycker jag (i alla fall inte sommartid). Farliga glaciärer är större än vanliga snöfält vi möter i svenska fjällen och är som många nämnt utmärkta på kartan. Det är inget man råkar gå ut på. Branta snöfält (utglidning) och svaga snöbroar över större vatten än mindre bäckar (genomslag med bad) är farligt men de allra flesta snöfält är inget att oroa sig för.

Glaciärkurs är kul (och mycket billigare i Norge, de kan glaciärer) men behövs bara om du vill färdas på glaciär. Annars räcker det bra att läsa på lite så du vet lite vad de är och hur de känns igen. Då är det enkelt att undvika farligheter och du spar massor med pengar!
Är det verkligen billigare i Norge?
Kursen i Tarfala som jag länkade till är hela 5 dagar och kostar 5000:-, det måste ju vara riktigt billigt.
 
Det ska nog nämnas att den sannolikt vanligaste skadan vid passage av snö är att terrängen är lite brantare och att man åker på baken/ramlar och sedan glider med hög fart in i väntande stenskravel i nederkant på snöfältet. Kan ge rejäla skador och på ett ofta otillgängligt ställe.

Håll koll på kartan vad gäller vattendrag under snön och känn dig fram med stav. Vid osäkerhet, försök hitta en annan passage eller gå runt. Det kan vara väldigt lockade att ge sig ut på snön då det ofta är lättvandrat jämfört med den steniga terrängen runtomkring men en bit ut så kan det se annorlunda ut och dölja sig sådant man inte upptäcker med ögat. Men med det sagt så är de allra flesta mindre snöfält helt ofarliga så det blir ju en bedömning man gör på plats.

Uttalar mig inte om glaciärer då jag inte har utbildning eller erfarenhet av dessa.
Bästa sättet om man ramlar och glider iväg på ett brant snöfält/glaciär utan isyxa är att ställa sig på alla fyra. Endast händer och fötter i backen. Det blir mest friktion och stoppar fortast.
 
Bra med handskar när man går på snöfält. Inte roligt med sårskador på händerna om man praktiserat fyrpunktsbroms.

Thure
 
Kanske uppenbart, men ofta har man något som kanske kan användas till self arrest, exempelvis en förkortad stav. Har otaliga gånger passerat branta snöfält med långa, vassa stenar i händerna att hugga med istället för yxa
 
I stenskamlet nedanför snöfält har jag två gånger utomlands påträffat skadade solister, den första hade skurit sig illa på skidornas stålkanter och brutit ben. Den andra hade bara brutit ben.

Det säger mig en del om solovandringar på sommar snöfält.

Hade jag inte hittat den första hade han förblött, Den andra hade god chans att bli uppäten så småningom. Båda togs ut och till sjukvård.
Det här var före mobiltelefonernas tid så det tog sin rundliga tid.

go tur
 
Är det verkligen billigare i Norge?
Kursen i Tarfala som jag länkade till är hela 5 dagar och kostar 5000:-, det måste ju vara riktigt billigt.
Nja, billigare och billigare... Kursen du länkar till är ju i fösta hand en alpin klätterkurs. Priset är bra (speciellt jämfört med kebnes egna kurser) och verkar kul på alla sätt men jag gissar att tiden som ägnas åt glaciär inte är 5 dagar. Passage av glaciär är ju ofta en liten och enkel del av alpina klätterturer.

I Norge är en grundkurs i glaciär 6 eller 7 dagar. Breopleving har en 7 dagars för 4500 Nkr, dvs ca 4800 Sek. DNT har massor med kurser. Där gick det i alla fall förr att komma billigare undan.

Sedan är ju Storglaciären och övriga isar runt Kebne och Tarfala så små jämfört med Norges att en kurs i grannlandet ger visst mervärde tycker jag. Men för den som letar alpin klätterkurs i sverige tycker jag den du länkade till ser mycket prisvärd ut!
 
Nja, billigare och billigare... Kursen du länkar till är ju i fösta hand en alpin klätterkurs. Priset är bra (speciellt jämfört med kebnes egna kurser) och verkar kul på alla sätt men jag gissar att tiden som ägnas åt glaciär inte är 5 dagar. Passage av glaciär är ju ofta en liten och enkel del av alpina klätterturer.

I Norge är en grundkurs i glaciär 6 eller 7 dagar. Breopleving har en 7 dagars för 4500 Nkr, dvs ca 4800 Sek. DNT har massor med kurser. Där gick det i alla fall förr att komma billigare undan.

Sedan är ju Storglaciären och övriga isar runt Kebne och Tarfala så små jämfört med Norges att en kurs i grannlandet ger visst mervärde tycker jag. Men för den som letar alpin klätterkurs i sverige tycker jag den du länkade till ser mycket prisvärd ut!
Oj då det var ju riktigt bra priser för en sju-dagars kurs. Och jag håller med om att det ger mervärde att det är i Norge👍 vore nog en riktigt upplevelse att gå.
Kursen jag länkade till har jag gått, och jag tycker nog att det i första hand var en glaciär kurs, men sedan gjorde vi dagsturer där både glaciär och alpin klättring ingick.
 
bok snö glaciär

fanns en bok från STH Univeriet 80 talet troligen kurslitteratur som anv på STF färdledare kurs.
Som tid sagt 2 eller 3 på glaciär med långa avstånd och enkel repslinga runt kroppen och inkopplad med carbin på gemensamt rep.
Minst 1 isyxa som är inkopplad på repet i en ögla på 2 el 3 man och färdiga rep med öglor för fötter och repbroms för att kunna klättra upp ur sprickor.
Någon typ av halkskydd under kängor
Ensam vandrare vada över jockar med skor du tappar känsel i fötterna av kylan därav skor och tex vattentäta strumpor till knäna och kraftig vadarstav i nödfall 2 kraftiga vandrarstavar ha sop påse inv i ryggsäcken eller minst ombyte i mindre plastpåse och om sovsäck.
Och endast om det är vatten djupare än till låren överväga att gå på snöfält nära jock .