Klimatförändringar - vi lever i det

I dag har jag gjort 2 " hyss" kör ca 15 mil med bensinbil och kört bensindriven snöslunga,delvis " förlåtet"med en arm som värker troligen av överansträngning samt att redan skottat i 2 d för hand minst 50 cm snö (+ inplogade sövallar på uppfarten)och inser att man ej är ung längre och vill göra annat än att sova,vila och äta mer än vanligt pga av klimatförändringar med mer nederbörd.
 
I dag har jag gjort 2 " hyss" kör ca 15 mil med bensinbil och kört bensindriven snöslunga,delvis " förlåtet"med en arm som värker troligen av överansträngning samt att redan skottat i 2 d för hand minst 50 cm snö (+ inplogade sövallar på uppfarten)och inser att man ej är ung längre och vill göra annat än att sova,vila och äta mer än vanligt pga av klimatförändringar med mer nederbörd.
Hyss enligt vem?
 
Det är nog en svår fråga att besvara på om man inte har data tillgänglig. Däremot kan man ju försöka spekulera i olika faktorer som kan påverka priserna. Det kan finnas negativa faktorer vid etablering av industrianläggningar som exempelvis buller, estetisk påverkan eller i det här fallet en oro för anläggningens påverkan på närmiljön. Priserna kan dock även påverkas av sysselsättningseffekter. Det är ju något som ofta lyfts av både kommuner och näringsliv när man vill etablera anläggningar av olika slag. Nu är jag inte direkt insatt i hur mycket arbete som en sådan anläggning kommer generera i ett längre perspektiv. Förmodligen ganska begränsat (likt "serversatsningar" som inte visat sig genererar så mycket långsiktiga arbeten, eller vindkraftsparker), men förmodligen kommer ett antal arbeten skapas både i direkt anslutning till anläggningen och för underleverantörer vilket kan ge lokala positiva effekter och driva upp bostadspriser.

Nu är det ju så - och det tycker jag också i hög grad talar för kärnkraftens effektivitet - att ett land som Sverige inte kommer behöva så många slutförvaringsanläggningar att den frågan i så hög grad kommer vara relevant. Eller tror du själv det!? 😂

Jag skulle personligen hellre bo vid en slutförvaringsanläggning än en stor vindkraftspark. Jag har personligen svårt att förstå oron för kärnkraft. Det påminner lite om flygrädsla. Kärnkraft är ingen ny energiform och de incidenter som varit har inte gett upphov till så stor skada relativt den skada som andra energislag gett upphov till - inte minst då eldning med kol som varje år orsakar tusentals dödsoffer: Avvecklingen av den tyska kärnkraften estimerar leda till över 19 000 prematura dödsfall, 177 000 fall av svår sjukdom och en ökning av CO2-utsläpp med 730 miljoner ton.
källa

Men det här skiter ju en del av miljörörelsen av, för dom är den irrationella rädslan för kärnkraft den väderkvarn man ständigt fäktas mot. Ingenting är för heligt för den kampen.

Stora vindkraftsetableringar tycker jag är vansinnigt. Jag gråter inombords av tanken på att man vill skapa en enorm vindkraftspark i områdena söder om Muddus med 200 meter höga torn i känsliga naturreservat som Pellukielas och Päivävuoma. Unika urskogs och fantastiska fågelområden. Men som sagt för kärnkraftsmotståndarna och vindkraftsförespråkarna är inget heligt. Att ödelägga jättestora arealer i känslig natur för att etablera kraftverk med begränsad livslängd, stor ekologisk påverkan, stor påverkan på boende i området, rennäring, som bidrar till destabilisering av elnätet, som medför kraftbalansspill från ex vattenkraft när det blåser, som har tvivelaktiga ägarkonstellationer med ibland tentakler in i Kinesiska staten alternativt i snåriga bolagskonstruktioner som leder in till lågskatteländer som Luxemburg. Och som kraftslag sammantaget går med stora förluster. Vem ska bekosta uppstädningen i de här vindkraftsparkerna när verken tjänat sitt syfte? Och vad har den fördärvade naturen för pris?

Det har varit protester på olika ställen i Sverige som varit aktuella för slutförvar, så jag tror definitivt att det har betydelse. Den främsta anledningen till att jag nämnde slutförvar av kärnbränsle är därför att den frågan har nästan helt försvunnit ur debatten. Kärnavfallet skall dessutom slutförvaras i 100.000 år! Hur vet vi om människor om t ex 50.000 år vill ha radioaktivt nedfall nedgrävt på lite olika ställen. Dessutom kanske de människor som finns så långt in i framtiden inte ens känner till var kärnavfallet finns. Kanske har den kunskapen gått förlorade av ett eller annat skäl. Det finns experter som menar att det tänkta slutförvaret i Sverige inte är säkert. Jag länkar till en P3 Dystopia dokumentär som sändes 2023 som berör en del av problematiken kring kärnavfall. När det gäller vindkraftverk så förstår varför det stör naturupplevelsen mer än andra ingrepp i naturen som människan gör. Kraftledningar, vattenkraftverk med tillhörande uppdämningar av älvar som gör isen osäker att färdas på vintertid, vägar, åkrar och tätorter. Dessutom är den allra mesta skog i Sverige planterad skog - också det ett mänskligt ingrepp i naturen. Varför vindkraftverk stör så mycket mer tror jag har ideologisk grund. Om man till höger ( moderat höger eller högerextremism ) så "ingår" det att vara emot vindkraft. Fråga "vem skall städa upp?" kan ju ställas om all möjlig mänsklig verksamhet, men de som är emot vindkraftverk ställer den bara om vindkraft.
 
Det har varit protester på olika ställen i Sverige som varit aktuella för slutförvar, så jag tror definitivt att det har betydelse. Den främsta anledningen till att jag nämnde slutförvar av kärnbränsle är därför att den frågan har nästan helt försvunnit ur debatten. Kärnavfallet skall dessutom slutförvaras i 100.000 år! Hur vet vi om människor om t ex 50.000 år vill ha radioaktivt nedfall nedgrävt på lite olika ställen. Dessutom kanske de människor som finns så långt in i framtiden inte ens känner till var kärnavfallet finns. Kanske har den kunskapen gått förlorade av ett eller annat skäl. Det finns experter som menar att det tänkta slutförvaret i Sverige inte är säkert. Jag länkar till en P3 Dystopia dokumentär som sändes 2023 som berör en del av problematiken kring kärnavfall.

Spridnings risken verkar inte vara alarmerand.

Vad hände med kärnavfallet som lämnades kvar i Oklo?

När de naturliga reaktorerna väl brann ut hölls det högradioaktiva avfallet de genererade på plats djupt under Oklo av graniten, sandstenen och lerorna som omgav reaktorområdena. Plutonium har flyttats mindre än 3 meter från där det bildades för nästan två miljarder år sedan. 8

Idag skapar även konstgjorda reaktorer radioaktiva ämnen och biprodukter. Forskare som arbetar med att slutförvara kärnavfall är mycket intresserade av Oklo eftersom långlivat avfall som skapas där förblir nära sin ursprungsplats.

Oklo-fenomenet ger forskare en möjlighet att undersöka resultaten av ett nästan naturligt två miljarder år långt experiment, ett som inte kan upprepas i labbet. Genom att analysera resterna av dessa forntida kärnreaktorer och förstå hur underjordiska bergformationer innehöll avfallet kan forskare som studerar Oklo tillämpa sina resultat på att innesluta kärnavfall idag. Bergarter och andra aspekter av geologin vid Oklo skiljer sig från de vid Yucca Mountain. Men denna information kan visa sig användbar vid utformningen av ett slutförvar vid Yucca Mountain, om det bedöms lämpligt för ett sådant.

Var Oklo-reaktorerna en unik händelse i naturhistorien? Förmodligen inte. Forskare har hittat uranmalmsfyndigheter i andra geologiska formationer av ungefär samma ålder, inte bara i Afrika utan även i andra delar av världen, särskilt i Kanada och norra Australien. Men hittills har inga andra naturliga kärnreaktorer identifierats.

Forskare tror att liknande spontana kärnreaktioner inte skulle kunna ske idag eftersom en alltför hög andel av U-235 har sönderfallit. Men för nästan två miljarder år sedan verkar naturen inte bara ha skapat sina första kärnreaktorer, utan hon hittade också ett sätt att framgångsrikt innesluta det avfall de producerade djupt under jorden.

De radioaktiva resterna av naturliga kärnklyvningskedjereaktioner som inträffade för 1,7 miljarder år sedan i Gabon, Västafrika, flyttade aldrig långt bortom sin ursprungsort. De finns kvar i de sedimentära bergarter som hindrade dem från att lösas upp eller spridas av grundvattnet. Forskare studerar Yucca Mountain för att se om geologin där kan spela en liknande roll i att innesluta högaktivt kärnavfall.

Referenser
 
Angående slutförvaret, och med hopp om att det ryms inom Utsidans inriktning ”miljöpåverkan”:

Jag är tveksam till att slutförvara en resurs som skulle kunna ge oss energi i tusentals år. Att återanvända är miljövänligare. Tekniken finns. Idag är den dyrare än att gräva upp nytt uran. I framtiden kan det gå att få en ekonomiskt hållbar återvinningsprocess.

Naturligt uran består till 99,3 % av isotopen U-238 som är oanvändbar och blir till avfall. Om man har den isotopen i en speciell reaktor med snabba neutroner kommer isotopen att ta upp dessa och bilda plutonium som är ett utmärkt kärnbränsle. Det som kallas kärnkraft av generation 4 arbetar enligt den principen. Med den tekniken kan man även bränna de långlivade radioaktiva ämnena i dagens avfall och få ett material som bara är farligt i en bråkdel av tiden jämfört med det som man nu tänker gräva ner.

(En mindre del av energin i dagens reaktorer kommer från ovanstående process.)

Vinsten med ovanstående skulle kunna vara att vi kan återställa älvdalarna om vi skulle vilja, slippa urangruvor och vindkraftverk, samt slippa gräva ner ett avfall som är farligt i en hiskligt lång tid. Tekniken skulle kunna ge världen den energi som behövs för att ersätta fossilbränslen. Vilket kopplar starkt till trådens tema.
 
Det har varit protester på olika ställen i Sverige som varit aktuella för slutförvar, så jag tror definitivt att det har betydelse. Den främsta anledningen till att jag nämnde slutförvar av kärnbränsle är därför att den frågan har nästan helt försvunnit ur debatten. Kärnavfallet skall dessutom slutförvaras i 100.000 år! Hur vet vi om människor om t ex 50.000 år vill ha radioaktivt nedfall nedgrävt på lite olika ställen. Dessutom kanske de människor som finns så långt in i framtiden inte ens känner till var kärnavfallet finns. Kanske har den kunskapen gått förlorade av ett eller annat skäl. Det finns experter som menar att det tänkta slutförvaret i Sverige inte är säkert. Jag länkar till en P3 Dystopia dokumentär som sändes 2023 som berör en del av problematiken kring kärnavfall. När det gäller vindkraftverk så förstår varför det stör naturupplevelsen mer än andra ingrepp i naturen som människan gör. Kraftledningar, vattenkraftverk med tillhörande uppdämningar av älvar som gör isen osäker att färdas på vintertid, vägar, åkrar och tätorter. Dessutom är den allra mesta skog i Sverige planterad skog - också det ett mänskligt ingrepp i naturen. Varför vindkraftverk stör så mycket mer tror jag har ideologisk grund. Om man till höger ( moderat höger eller högerextremism ) så "ingår" det att vara emot vindkraft. Fråga "vem skall städa upp?" kan ju ställas om all möjlig mänsklig verksamhet, men de som är emot vindkraftverk ställer den bara om vindkraft.

Det finns nackdelar med de allra flesta energislag, men om man ser på planerbara energislag så finns det inte så mycket att välja på - det är vattenkraft, kärnkraft och kraftvärmeverk. Sverige som land har haft en ganska genomtänkt energistrategi med en stor grund i vattenkraft och kärnkraft som sattes i drift under socialdemokratiska regeringar. I skenet av de utmaningar vi har med växthusgaser, så menar jag att det är strategiskt kontraproduktivt att lägga ner fungerande reaktorer och ersätta med vindkraft. Detta blir än mer tydligt i ett land som Tyskland, där nedläggningen inte bara inneburit energifattigdom och problem för inhemsk industri, utan riskerar även att öka utsläppen av växthusgaser och partikelutsläpp som har direkt effekt på folkhälsan och riskerar att leda till en ökad dödlighet i respiratoriska sjukdomar. Jag kan bara se det som att det är den irrationella rädslan för kärnkraft som drivit på den processen, eller var det helt plötsligt inte så viktigt att minska utsläpp av växthusgaser? Av nedsmutsande partiklar?

Förutom att inte bidra med utsläpp av växthusgaser och vara planerbar är kärnkraft även extremt mycket mer arealeffektiv per Mw. Den svenska vindkraften lider idag av stora ekonomiska problem. Siffrorna är anmärkningsvärt dåliga. Ett problem ligger i vindkraftens natur - den genererar bara el när det blåser, och när det blåser så blåser det även för konkurrenterna vilket leder till ett överflöd av el vilket leder till att priserna (och vinstmarginaler) sjunker. Ekonomiprofessorn Christian Sandström har med hjälp av företagsekonomer gått igenom faktiska siffror från den svenska vindkraftsbranschen och skriver:

Företagsekonomisk rävsax

Den enskilda vindkraftsanläggningen hamnar i en företagsekonomisk rävsax. När det inte blåser är priset högt men man kan inte producera el. Man har ingenting att sälja när priset är högt. När det istället blåser och man har någonting att sälja kommer så många andra också att kunna sälja att priset bokstavligen går genom golvet och blir negativt. Med denna affärslogik blir det omöjligt att tjäna ihop pengar så att rörelsen kan täcka sina kostnader.

Samhällsekonomiskt dilemma

Just nu betalar konsumenten mycket låga elpriser när det blåser men om detta fortsätter kommer de flesta vindkraftanläggningarna i Sverige förmodligen att gå i konkurs. Man kan förstås invända att samhället borde tjäna på en ökad andel vindkraft då snittpriserna blir så låga och även negativa.

Låga snittpriser och bitvis negativa elpriser har dock en viktig innebörd: om priset är negativt betyder det också att värdet är negativt för köparen av elektriciteten. Ingen vill betala, tvärtom vill man ha betalt för att förbruka elektriciteten.
Källa
https://www.affarsvarlden.se/kronika/varfor-ar-vindkraften-sa-olonsam

Något annat som är anmärkningsvärt är den höga andel utländskt ägande. 22% av den svenska vindkraften ägs exempelvis av bolag med säte i Luxemburg. 100% av dessa går med förlust (resultat minus finansiella poster -3.6 miljarder). För varje krona el man säljer, förlorar man 62 öre. Det låter inte som ett hållbart affärsupplägg om det inte finns en mening med att äga bolag som gör förlust. De 19 bolag med ägande i Luxemburg hade vidare ett totalt aktiekapital på 1,3 miljoner kronor.. Dvs ett snitt på 68 000 kronor. Jag har varit delägare i rörelser med betydligt större aktiekapital. Detta är alltså "risken" vid konkurs, alltså kaffepengar.
Källa: https://www.affarsvarlden.se/kronika/100-av-luxemburgagda-vindkraften-gar-med-forlust

Det finns naturligtvis en anledning till att bolag i Luxemburg och finansiella proffs lagt upp det på det här sättet:

Men det finns en anledning till att de här vindkraftsparkerna går med stora förluster. På så sätt slipper de nämligen att betala bolagsskatt i Sverige. Logiken är att belåna det svenska AB:et extremt kraftigt med ett minimalt eget kapital och ta ut en hög ränta på lånet. På så sätt kan de Luxemburg-ägda bolagen skattefritt transportera pengarna till Luxemburg och sedan vidare till olika investerings- och finansbolag.

”De här bolagen är konstruerade för att inte betala skatt i Sverige. Det är en smart lösning från deras perspektiv och förmodligen helt lagligt”, säger Joachim Landström, doktor i redovisning vid Uppsala universitet, som Affärsvärlden har tagit hjälp av för att granska bolagens redovisning.

Källa: https://www.affarsvarlden.se/artike...sterna?preview_id=526607&_thumbnail_id=526613

En annan effekt är att när det blåser mycket så måste även andra kraftslag justeras, vattenfall behöver exempelvis släppa vatten ur dammarna (kraftbalansspill) eftersom den el som produceras i ett givet ögonblick även måste konsumeras direkt. En annan effekt av nedläggning av reaktorer i södra Sverige, är att det också minskat överföringskapaciteten från de norrländska älvarna pga avsaknad av stora reaktorer. Det har pratats om vätgaslager och batterier, men det är visioner som med dagens teknik inte är möjliga för den omfattning som skulle krävas.

Vi har alltså ett kraftslag som
inte är ekonomiskt hållbart
har oklara ägandestrukturer i lågskatteparadis eller Kina
kräver stora industriella etableringar i naturområden, ibland i väldigt känsliga miljöer som det som projekteras i Råne älvdal
bidrar till instabiliteten av elnätet
har kort livslängd (20-25 år)

Som uppvuxen nära källflöden till Lule älv är jag mycket väl medveten om de effkter regleringarna har på isar och rennäring idag, förutom också de effekter utbyggnaden hade där stora arealer sattes under vatten, men nu ligger kraftverken där de är och de utgör också en viktig del i Sveriges energimix. Det jag vänder mig emot är irrationaliteten i storskalig utbyggnad av vindkraft och samtidig nedläggning av fungerande kärnreaktorer.

(Jag går inte in på skogsnäring. Jag tycker inte att bara för att en stor del av Sveriges skogar är brukade, så är det okej att göra vad som helst. Skogsbruk är intressant, jag hade själv för ett tag sen en diskussion med en docent vid SLU och fick anledning att själv ompröva en del personliga ställningstaganden.)

Omställning för framtiden behöver göras, men den ska inte drivas av panik eller irrationalitet, det kommer bara vara kontraproduktivt. Världen kommer inte gå under imorgon eller inom de närmsta 100 åren, följ IPCCs vetenskapliga del och lyssna mindre på influencers och politiker.
 

Aktuellt

Vinn två par handskar från Hestra!

Vi tävlar ut två härliga vinstpaket med två par handskar vardera: ett i juniorstorlek och ett par av Hestras populäraste skidhandske i vuxenstorlek.

Grattis Utsidan – en av Sveriges äldsta webbplatser har fyllt 30!

2025 fyllde Utsidan 30 år. I årets sista intervju pratar vi med grundaren Christer Lindh om hur sidan kom till, dess historia – och framtid. 8 kommentarer

Svenskt Friluftsliv mobiliserar inför valet – och poddar hos Utsidan!

Friluftslivet är Sveriges tredje största folkrörelse men glöms bort i den politiska debatten. Det vill organisationen Svenskt Friluftsliv ändra på.
Sen kan man ju undra om Karlshamnsverket helt ligger i malpåse nu när de inte blev upphandlade som effektreserv.

Som svar på din tidigare fråga:

En liten lustig ankedokt är att tydligen så kallas de två blocken Per (Bolund) och Märta (stenevi) inofficiellt. 😂😂
 
Sedan är det ju tveksamt om dagens kärnkraft verkligen kan kallas planerbar, när Oskarshamn 3 stod stilla hela 7 månader undrr år 2025.... Året dessförinnan stod ju Forsmark 3 stilla under en lång period...
/Niklas
 
Det tror jag är en stor och förbisedd fråga.

Och det är inte bara unga som mår dåligt av detta. Och det är inta bara ”slaskmedia” som sprider bilden av ”klimatkatastrofen”.

Ja, det anmärkningsvärda är att skräcken för klimatförändringarna har sannolikt haft en större negativ effekt på människors hälsa totalt än själva klimatförändringen själv haft, i alla fall i Europa bland ungdommar där skräcken verkar vara hög.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips