Klimatförändringar - vi lever i det

Matsvinn som ju har en koppling till både resurser och utsläpp är en sak som borde vara ganska lätt att minsk i både hem och butik utan stora kostnader.

Frukt, grönt och bröd står tydligen för en hög andel.

Kastas mindre mat så borde det ju vara vinn-vinn för natur, klimat, handlare och konsument.

 
Det finns nackdelar med de allra flesta energislag, men om man ser på planerbara energislag så finns det inte så mycket att välja på - det är vattenkraft, kärnkraft och kraftvärmeverk. Sverige som land har haft en ganska genomtänkt energistrategi med en stor grund i vattenkraft och kärnkraft som sattes i drift under socialdemokratiska regeringar. I skenet av de utmaningar vi har med växthusgaser, så menar jag att det är strategiskt kontraproduktivt att lägga ner fungerande reaktorer och ersätta med vindkraft. Detta blir än mer tydligt i ett land som Tyskland, där nedläggningen inte bara inneburit energifattigdom och problem för inhemsk industri, utan riskerar även att öka utsläppen av växthusgaser och partikelutsläpp som har direkt effekt på folkhälsan och riskerar att leda till en ökad dödlighet i respiratoriska sjukdomar. Jag kan bara se det som att det är den irrationella rädslan för kärnkraft som drivit på den processen, eller var det helt plötsligt inte så viktigt att minska utsläpp av växthusgaser? Av nedsmutsande partiklar?

Förutom att inte bidra med utsläpp av växthusgaser och vara planerbar är kärnkraft även extremt mycket mer arealeffektiv per Mw. Den svenska vindkraften lider idag av stora ekonomiska problem. Siffrorna är anmärkningsvärt dåliga. Ett problem ligger i vindkraftens natur - den genererar bara el när det blåser, och när det blåser så blåser det även för konkurrenterna vilket leder till ett överflöd av el vilket leder till att priserna (och vinstmarginaler) sjunker. Ekonomiprofessorn Christian Sandström har med hjälp av företagsekonomer gått igenom faktiska siffror från den svenska vindkraftsbranschen och skriver:

Företagsekonomisk rävsax

Den enskilda vindkraftsanläggningen hamnar i en företagsekonomisk rävsax. När det inte blåser är priset högt men man kan inte producera el. Man har ingenting att sälja när priset är högt. När det istället blåser och man har någonting att sälja kommer så många andra också att kunna sälja att priset bokstavligen går genom golvet och blir negativt. Med denna affärslogik blir det omöjligt att tjäna ihop pengar så att rörelsen kan täcka sina kostnader.

Samhällsekonomiskt dilemma

Just nu betalar konsumenten mycket låga elpriser när det blåser men om detta fortsätter kommer de flesta vindkraftanläggningarna i Sverige förmodligen att gå i konkurs. Man kan förstås invända att samhället borde tjäna på en ökad andel vindkraft då snittpriserna blir så låga och även negativa.


Låga snittpriser och bitvis negativa elpriser har dock en viktig innebörd: om priset är negativt betyder det också att värdet är negativt för köparen av elektriciteten. Ingen vill betala, tvärtom vill man ha betalt för att förbruka elektriciteten.
Källa
https://www.affarsvarlden.se/kronika/varfor-ar-vindkraften-sa-olonsam

Något annat som är anmärkningsvärt är den höga andel utländskt ägande. 22% av den svenska vindkraften ägs exempelvis av bolag med säte i Luxemburg. 100% av dessa går med förlust (resultat minus finansiella poster -3.6 miljarder). För varje krona el man säljer, förlorar man 62 öre. Det låter inte som ett hållbart affärsupplägg om det inte finns en mening med att äga bolag som gör förlust. De 19 bolag med ägande i Luxemburg hade vidare ett totalt aktiekapital på 1,3 miljoner kronor.. Dvs ett snitt på 68 000 kronor. Jag har varit delägare i rörelser med betydligt större aktiekapital. Detta är alltså "risken" vid konkurs, alltså kaffepengar.
Källa: https://www.affarsvarlden.se/kronika/100-av-luxemburgagda-vindkraften-gar-med-forlust

Det finns naturligtvis en anledning till att bolag i Luxemburg och finansiella proffs lagt upp det på det här sättet:

Men det finns en anledning till att de här vindkraftsparkerna går med stora förluster. På så sätt slipper de nämligen att betala bolagsskatt i Sverige. Logiken är att belåna det svenska AB:et extremt kraftigt med ett minimalt eget kapital och ta ut en hög ränta på lånet. På så sätt kan de Luxemburg-ägda bolagen skattefritt transportera pengarna till Luxemburg och sedan vidare till olika investerings- och finansbolag.

”De här bolagen är konstruerade för att inte betala skatt i Sverige. Det är en smart lösning från deras perspektiv och förmodligen helt lagligt”, säger Joachim Landström, doktor i redovisning vid Uppsala universitet, som Affärsvärlden har tagit hjälp av för att granska bolagens redovisning.

Källa: https://www.affarsvarlden.se/artike...sterna?preview_id=526607&_thumbnail_id=526613

En annan effekt är att när det blåser mycket så måste även andra kraftslag justeras, vattenfall behöver exempelvis släppa vatten ur dammarna (kraftbalansspill) eftersom den el som produceras i ett givet ögonblick även måste konsumeras direkt. En annan effekt av nedläggning av reaktorer i södra Sverige, är att det också minskat överföringskapaciteten från de norrländska älvarna pga avsaknad av stora reaktorer. Det har pratats om vätgaslager och batterier, men det är visioner som med dagens teknik inte är möjliga för den omfattning som skulle krävas.

Vi har alltså ett kraftslag som
inte är ekonomiskt hållbart
har oklara ägandestrukturer i lågskatteparadis eller Kina
kräver stora industriella etableringar i naturområden, ibland i väldigt känsliga miljöer som det som projekteras i Råne älvdal
bidrar till instabiliteten av elnätet
har kort livslängd (20-25 år)

Som uppvuxen nära källflöden till Lule älv är jag mycket väl medveten om de effkter regleringarna har på isar och rennäring idag, förutom också de effekter utbyggnaden hade där stora arealer sattes under vatten, men nu ligger kraftverken där de är och de utgör också en viktig del i Sveriges energimix. Det jag vänder mig emot är irrationaliteten i storskalig utbyggnad av vindkraft och samtidig nedläggning av fungerande kärnreaktorer.

(Jag går inte in på skogsnäring. Jag tycker inte att bara för att en stor del av Sveriges skogar är brukade, så är det okej att göra vad som helst. Skogsbruk är intressant, jag hade själv för ett tag sen en diskussion med en docent vid SLU och fick anledning att själv ompröva en del personliga ställningstaganden.)

Omställning för framtiden behöver göras, men den ska inte drivas av panik eller irrationalitet, det kommer bara vara kontraproduktivt. Världen kommer inte gå under imorgon eller inom de närmsta 100 åren, följ IPCCs vetenskapliga del och lyssna mindre på influencers och politiker.
Många ord, men inte ett enda ord om nackdelarna med att kärnavfallet är farligt 100.000 år.
 
Jag funderade lite på när den globala uppvärmningen började accelerera och fann denna graf.
Enligt det diagrammet så började ökningen runt 1920.

Om vi leker med tanken att människans förehavande ensamt orsakat medparten av den Globala uppvärmningen och vi måste ta till kraftårgärder för att förhindra/bromsa upp detta så vad innebär då det i praktiken ?

Om vi set till co2 utsläppen så började det öka i mitten på 1800talet.

Rent krast måste vi väl rimligtvis tillbaka till usläppsnivåer vi hade för mitten på1800talet eller före det, bondesamhälle där man plöjde åkrarna med Häst eller Oxe och högg i skogen med yxa och handsåg med andra ord ?

Om Globala uppvärmingen började på grund av den ökning vi hade mellan 1850 och 1920 hur kan då någon på allvar i så fall tro att vi kan bromsa den Globala uppvärmingen utan att backa tillbaka till en utsläppsnivå vi hade innan det hela började ?

Om vi inte gör det så borde det ju innebära att vi i bästa fall mildrar accelerationen, men accelerera kommer det ju ändå fortsätta göra.

 

Bilagor

  • värme.JPG
    värme.JPG
    122.5 KB · Visningar: 5
Senast ändrad:

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips