Keb lättaste vägen !
- Trådstartare P.D
- Start datum
västra leden
Från fjällstationen är den enklaste leden den västra, promenad hela vägen, tar en dag och leden är skyltad från fjällstationen.
Kommer du på kungsleden från Abisko är det smidigt att gå in i Singivagge från väster och sedan ta kaffedalen (ej namngiven på kartan men det finns bara en dal som börjar i singi mot norr) upp, denna dal korsar den västra leden och då är det bara att lägga packningen, knalla upp de sista 6-700 höjdmetrarna till toppen och sedan ta västra leden tillbaka, promenad hela vägen.
lycka till
Från fjällstationen är den enklaste leden den västra, promenad hela vägen, tar en dag och leden är skyltad från fjällstationen.
Kommer du på kungsleden från Abisko är det smidigt att gå in i Singivagge från väster och sedan ta kaffedalen (ej namngiven på kartan men det finns bara en dal som börjar i singi mot norr) upp, denna dal korsar den västra leden och då är det bara att lägga packningen, knalla upp de sista 6-700 höjdmetrarna till toppen och sedan ta västra leden tillbaka, promenad hela vägen.
lycka till
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Vad menar man med "lättaste"?
Hej!
Västra leden är den som rekommenderas för den som inte vill gå guidad tur - men speciellt enkel tycker jag inte att den är. Promenad....!?? Nja, det beror sig på det. Visst - det är ingen klättring, men jag har gått där en gång i bristande snö (lårdjup) vid midsommartid. Det tog 14 timmar t.o.r. från fjällstationen. Kan inte tycka att det var särskilt enkelt, även om det inte var några tekniska finurligheter. Men som sagt; Västra leden, eller Durlings led för den som går själv.
Östra leden går man med guide, i grupp, från fjällstationen. Passerar över glaciär och har inslag av lätt klättring med fasta rep. Kortaste vägen upp! Det kanske är den "enklaste" vägen. Varför går man Östra leden med guide? Jo, den kräver kanske lite mer kunskap än övriga, och kanske lite mer respekt. Leden tog ett par liv under fjolåret.
Lycka till med din bestigning!
Mvh Bert
Hej!
Västra leden är den som rekommenderas för den som inte vill gå guidad tur - men speciellt enkel tycker jag inte att den är. Promenad....!?? Nja, det beror sig på det. Visst - det är ingen klättring, men jag har gått där en gång i bristande snö (lårdjup) vid midsommartid. Det tog 14 timmar t.o.r. från fjällstationen. Kan inte tycka att det var särskilt enkelt, även om det inte var några tekniska finurligheter. Men som sagt; Västra leden, eller Durlings led för den som går själv.
Östra leden går man med guide, i grupp, från fjällstationen. Passerar över glaciär och har inslag av lätt klättring med fasta rep. Kortaste vägen upp! Det kanske är den "enklaste" vägen. Varför går man Östra leden med guide? Jo, den kräver kanske lite mer kunskap än övriga, och kanske lite mer respekt. Leden tog ett par liv under fjolåret.
Lycka till med din bestigning!
Mvh Bert
vägen till keb
Hej!
Den lättaste vägen upp på keb är (om du inte är en klättrare den västra leden. Det vill säga från kebstationen upp i kitteldalen och vidare över rullevara för att sedan påbörja uppstigningen på själva kebnekaise. Vägen är lång och jobbig och tar sin tid. Vintertid kan vägen över rullevara vara lavinfarlig, akta dig!
Ett annat alternativ är att ta sig till Singistugorna, knoppa där för att sedan ta västra leden dagen efter, en kortare tur utan klättring.
Kan du klättra så är östra leden ett alternativ, det är kortare än västra och man tjänar mycket tid. Klättringen är mycket lätt och har väldigt många gånger av lika många människor klättrats utan utrustning. Leden är kanske en 3- på skalan men ett fall innebär en svår landning 140 meter nedanför. Olyckan i sommras skedde här och jag rekomenderar dig inte att ta östra utan vana och särkillt inte på vintern om du inte är van att säkra i snö och is.
Lycka till och hoppas du har tur med vädret.
Hej!
Den lättaste vägen upp på keb är (om du inte är en klättrare den västra leden. Det vill säga från kebstationen upp i kitteldalen och vidare över rullevara för att sedan påbörja uppstigningen på själva kebnekaise. Vägen är lång och jobbig och tar sin tid. Vintertid kan vägen över rullevara vara lavinfarlig, akta dig!
Ett annat alternativ är att ta sig till Singistugorna, knoppa där för att sedan ta västra leden dagen efter, en kortare tur utan klättring.
Kan du klättra så är östra leden ett alternativ, det är kortare än västra och man tjänar mycket tid. Klättringen är mycket lätt och har väldigt många gånger av lika många människor klättrats utan utrustning. Leden är kanske en 3- på skalan men ett fall innebär en svår landning 140 meter nedanför. Olyckan i sommras skedde här och jag rekomenderar dig inte att ta östra utan vana och särkillt inte på vintern om du inte är van att säkra i snö och is.
Lycka till och hoppas du har tur med vädret.
Re: Re: Vad menar man med
Hej Christian.
Nej det har Du fullkomligt rätt i.
Som sagt - någon "promenad" - är det aldrig tal om när man bestiger landets högsta fjäll. (Och inte så många av de andra heller)
Jag vet inte vad det beror på, men jag tycker fler och fler antyder att fjällvandringar är som "söndags- utflykter" nuförtiden. Säkerhetstänkandet försvinner mer och mer.
Mvh Bert
chralm; sa:
Hej Christian.
Nej det har Du fullkomligt rätt i.
Som sagt - någon "promenad" - är det aldrig tal om när man bestiger landets högsta fjäll. (Och inte så många av de andra heller)
Jag vet inte vad det beror på, men jag tycker fler och fler antyder att fjällvandringar är som "söndags- utflykter" nuförtiden. Säkerhetstänkandet försvinner mer och mer.
Mvh Bert
Re: Re: Re: Vad menar man med
Jag håller med dig där, men samtidigt så skal lman inte överdriva riskerna (se tidningen fjällsäker för ett bra exempel på hur man kan skrämmas i onödan).
Kebnekajse sydtopp kan alla med hyfsad fjälvana och kartkunskaper ta sig upp på. Är man dock osäker så förordar jag en tur med stationens guider.
mvh Christian
nidob49; sa:
Jag håller med dig där, men samtidigt så skal lman inte överdriva riskerna (se tidningen fjällsäker för ett bra exempel på hur man kan skrämmas i onödan).
Kebnekajse sydtopp kan alla med hyfsad fjälvana och kartkunskaper ta sig upp på. Är man dock osäker så förordar jag en tur med stationens guider.
mvh Christian
Östra leden
Östra leden över Björlings glaciär. Glaciären har inga större sprickor där man korsar den. På andra sidan krävs att man använder händerna några meter här o där men det är klättring på en nivå långt under den som kräver rep o säkring. Vid extrema förhållanden, mkt snö, förglasning, etc., eller dimma, bör man inte gå alls om man inte är mkt fjällvan.
Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html
P.D; sa:
Östra leden över Björlings glaciär. Glaciären har inga större sprickor där man korsar den. På andra sidan krävs att man använder händerna några meter här o där men det är klättring på en nivå långt under den som kräver rep o säkring. Vid extrema förhållanden, mkt snö, förglasning, etc., eller dimma, bör man inte gå alls om man inte är mkt fjällvan.
Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html
Ja, man kan gå in den vägen men det har diskuterats i en del andra trådar här (sök på Singivagge) om det är så trevligt egentligen. Det är brant och inget om man är känslig för svindel.lusth; sa:
Kommer man in den vägen kan man hursomhelst tälta i östra Singivagge och gå upp på toppen via klyftan mellan Vierranvara och Singipakte. Då får man dock klänga lite på klipporna.
Alternativt fortsätter man via jobbig blockmark till västra Singivagge och går upp norr om Singipakte till Kaffedalen. Där kan man tälta, antingen på snödrivor eller på en slät plätt som finns rakt ovanför nyssnämnda klyfta öster om Singipakte. I övrigt är det så stenigt att man nog inte sover gott.
Bättre är att tälta i västra Singivagge och gå upp och ner som en dagsutflykt. Man går rätt mycket på snödrivor så ta med solglasögon.
Ytterligare alternativ är att fortsätta upp till toppstugorna och övernatta där. De lär dock vara rätt snaskiga numera, och sommartid ränner det väl folk där vid alla tider på dygnet.
Man borde kunna tälta vid foten av toppglaciären också på någon snöfläck. Det blir spännande om det blåser, men man har alla möjligheter att passa på om det blir en lucka i molntäcket.
Re: Östra leden
... men några tiotal meter från leden över glaciären finns ett par glaciärbrunnar, i vilka man bör akta sig för att hamna. Och där glaciären möter klippväggen finns ett bergschrund, sprickan mellan glaciärisen och berget som bildas när isen släpper från berget (glaciärer är ju i rörelse). Den sprickan kan också vara otrevligt djup.
Ta det alltså mycket försiktigt på glaciärerna!
/Göran
ipg289h; sa:
... men några tiotal meter från leden över glaciären finns ett par glaciärbrunnar, i vilka man bör akta sig för att hamna. Och där glaciären möter klippväggen finns ett bergschrund, sprickan mellan glaciärisen och berget som bildas när isen släpper från berget (glaciärer är ju i rörelse). Den sprickan kan också vara otrevligt djup.
Ta det alltså mycket försiktigt på glaciärerna!
/Göran
Man ska aldrig underskatta berg
Instämmer jag i hundra procent.
När leden är gådd och det är fint väder är det inga större svårigheter men vid dåliga förhållanden kan vad som helst hända. Klättrade Keb en gång från Tarfalla, Nordtoppen, Vargryggen o s v, och på vägen ned till station efter Björlings glaciär gick vi bort oss i dimma. Tappade helt enkelt den rösade leden. Hamnade i några rasbranter som inte ledde någonstans och satt hela natten på ett språng. På morgonen när det lättade hittade vi leden igen strax ovanför. Man ska aldrig underskatta berg.
Per
goran.westerlund; sa:
Instämmer jag i hundra procent.
När leden är gådd och det är fint väder är det inga större svårigheter men vid dåliga förhållanden kan vad som helst hända. Klättrade Keb en gång från Tarfalla, Nordtoppen, Vargryggen o s v, och på vägen ned till station efter Björlings glaciär gick vi bort oss i dimma. Tappade helt enkelt den rösade leden. Hamnade i några rasbranter som inte ledde någonstans och satt hela natten på ett språng. På morgonen när det lättade hittade vi leden igen strax ovanför. Man ska aldrig underskatta berg.
Per
