Bakgrund
Lantmäteriet har ett dilemma i det faktum att priserna på framför allt geografisk information betraktas som för höga, samtidigt som regering och riksdag beslutar om hur Lantmäteriets verksamhet ska finansieras. Besluten har hittills inneburit att intäkterna från försäljning av informationen ska bidra till uppbyggnad och förvaltning av Lantmäteriets databaser.
Det är inte heller alldeles enkelt för Lantmäteriet att svara upp mot ibland motsägande önskemål, där låga priser önskas samtidigt som informationen ska ha en god geometrisk kvalitet och vara så aktuell som möjligt.
Ett sätt att göra informationen någorlunda lättillgänglig för publika kunder är CD-sortimentet, där rasterdata i RIK-format tillsammans med programmet Kartex säljs till betydligt lägre pris än vad motsvarande informationsmängd kostar i mer öppna format. Litet svårt att tro på kanske, men så är faktiskt fallet.
Det här angreppssättet skiljer sig inte så värst mycket från hur man löst samma fråga i andra europeiska länder. Även om prissättningen i olika länder varierar ganska ordentligt, så har de flesta andra nationella kartverk minst en publikt inriktad produkt i sortimentet. Kartformaten är i regel låsta för användning tillsammans med det program som ingår i köpet, i princip ingen skillnad alls jämfört med Lantmäteriets CD-sortiment alltså.
Det senaste året har Lantmäteriet, i avvaktan på en lantmäteriproposition, försökt att renodla rollerna för organisationens olika divisioner, infört en ny återförsäljarmodell och börjat tillämpa en ny prismodell.
Den nya återförsäljarmodellen innebär att Lantmäteriet inte ska sälja förädlade produkter direkt till slutkund, utan att detta ska ske via ett skara återförsäljare. För att ge återförsäljarna en marginal att täcka de egna kostnaderna, samt för att undvika prisökningar för slutkunden, har Lantmäteriet sänkt priserna gentemot sina återförsäljare.
Vissa produkter i kategorin grunddata kan dock Lantmäteriet fortsätta att sälja direkt till slutkund, då det är mer att betrakta som en god samhällsservice att erbjuda grunddata i vissa dataformat utan vinstkrav. Alltså bör t.ex. tjänsterna DinKarta, Fastighetssök och Historiska kartor kunna hållas igång i Lantmäteriets regi även i fortsättningen.
Sista sucken för Kartex?
Efter mycket väntan kom så regeringens proposition, där man tillsammans med andra förslag också föreslår att Lantmäteriets utveckling och försäljning av programvara bör upphöra, vilket bland annat berör Kartex.
De argaste kritikerna av Kartex kanske tycker att rubriken borde realiseras och att Kartex kan skrotas i morgon, men jag tror att majoriteten av uppskattningsvis 20 000 användare trots allt tycker att programmet är användbart.
Om nu Lantmäteriet inte ska utveckla programvara, hur ska vi då bära oss åt för att inte lämna alla publika kunder och användare av Kartex i sticket?
Kartex – en form för tillhandahållande av geografisk information till publika kunder
Det verkar ganska rimligt att den förvaltande divisionen Informationsförsörjning inte ska utveckla programvara för försäljning. Divisionens uppgift enligt regleringsbrev är bland annat att se till att användning av Lantmäteriets information skapar största möjliga samhällsnytta.
Även publika kunder kan använda informationen under sådana former att samhällsnyttan ökar, t.ex. genom att informationen används vid friluftsliv vilket förhoppningsvis kan leda till friskare befolkning och lägre sjukfrånvaro. Det låter väl fint?
Det är alltså i Lantmäteriets intresse att hitta ett sätt för Kartex att leva vidare, trots att vi egentligen inte ska syssla med utveckling av programvara för allmän användning.
Kartex som Open source software?
En väg att ge Kartex fortsatt liv, och samtidigt öka möjligheterna att programmet vidareutvecklas enligt användarnas önskemål, är att skapa ett Open source software (OSS) projekt, och låta de som önskar vara delaktiga i den fortsatta utvecklingen.
Projekt enligt OSS modellen kan ha olika ambitionsnivå, från alternativet att upphovsmakaren ”dumpar” program och kod på sourceforge.net och hoppas att någon ska driva projektet vidare, till varianten att upphovsmakaren fortsätter sitt engagemang, men bjuder in till utvecklingssamarbete.
I ett OSS projekt skulle Lantmäteriet troligen kunna ta rollen som ”motor” och huvudsponsor, samt svara för etablering av den webbplats som blir navet i projektet.
Vad kan Kartex innehålla?
Ett villkor för att Lantmäteriet ska kunna publicera Kartex som ett OSS projekt, utan att reta upp andra aktörer på GIS-marknaden, är att Kartex även i fortsättningen har en mycket väldefinierad målgrupp, nämligen de publika användarna.
En första version av Kartex i OSS utförande skulle troligen innehålla ungefär samma funktioner som idag, möjligen med undantag för ruttplaneringen som är licensierad från Karttakeskus i Finland och därför inte kan spridas hur som helst.
Så länge utvecklingen av Kartex håller sig inom vissa gränser och inte blir ett alltför stort hot mot kommersiella programvaror, som t.ex. OziExplorer och Fugawi, kan utvecklingen i ett OSS projekt ske med stöd från Lantmäteriet. Den som önskar ett ännu vassare Kartex får nog vara beredd på att driva den utvecklingen vidare i egen regi.
Vad återstår innan ett OSS projekt för Kartex kan sättas i sjön?
Nuvarande version av Kartex har inte den modulära design som är önskvärd för i ett OSS projekt. Det skulle alltså vara svårt att med nuvarande kodbas driva utveckling i flera parallella spår, vilket är ett önskemål om flera utvecklare ska kunna bidra samtidigt.
Lantmäteriet har diskuterat möjligheterna att skapa en plattformsoberoende kärna till Kartex, men att huvudplattformen för fortsatt utveckling skulle vara .NET (inklusive .NET Compact Framework).
RIK-formatet
Diskussioner om RIK-formatet är alltid svåra att föra. RIK-formatet i sitt något slutna utförande har dock en viktig funktion, nämligen att det kan ges ett lägre pris än rasterdata i öppnare format.
Jag hoppas att pågående diskussioner inom Lantmäteriet kommer att leda till att det även i tjänsten DinKarta blir möjligt att köpa de allmänna kartorna i RIK-format till ett väsentligt lägre pris jämfört med t.ex. tif-filer.
Jag bedömer det som osannolikt att Lantmäteriet släpper RIK-formatet helt fritt och samtidigt behåller en differentierad prissättning mellan RIK och andra format. Jag tror däremot att det är möjligt att öppna RIK-formatet något, och att återinföra möjligheten att kopiera delar av en RIK-fil till ett öppet format.
Vidare bör det vara ganska okontroversiellt att tillhandahålla de verktyg som krävs för att den som önskar ska kunna skapa egna RIK-filer.
Ytterligare en möjlighet till ökad öppenhet för RIK-formatet är att kostnadsfritt licensiera den s.k. Kartmotorn för användning i anpassade versioner av kommersiell programvara. På detta sätt skulle (i en ideal värld) RIK-formatet kunna användas på ett annat sätt än idag av OziExplorer och Fugawi, samtidigt som andra programvaror också relativt enkelt kunde förses med RIK-stöd.
Till sist…
Observera att inget av det jag skrivit ovan är löften av något slag. Det finns dock i nuläget en uttalad vilja inom Lantmäteriet att göra något bra av framtiden för Kartex.
Jag vill med det här inlägget väcka en konstruktiv och sansad dialog med Utsidans läsare, och hoppas på många kloka synpunkter.
/torbjörn
Lantmäteriet har ett dilemma i det faktum att priserna på framför allt geografisk information betraktas som för höga, samtidigt som regering och riksdag beslutar om hur Lantmäteriets verksamhet ska finansieras. Besluten har hittills inneburit att intäkterna från försäljning av informationen ska bidra till uppbyggnad och förvaltning av Lantmäteriets databaser.
Det är inte heller alldeles enkelt för Lantmäteriet att svara upp mot ibland motsägande önskemål, där låga priser önskas samtidigt som informationen ska ha en god geometrisk kvalitet och vara så aktuell som möjligt.
Ett sätt att göra informationen någorlunda lättillgänglig för publika kunder är CD-sortimentet, där rasterdata i RIK-format tillsammans med programmet Kartex säljs till betydligt lägre pris än vad motsvarande informationsmängd kostar i mer öppna format. Litet svårt att tro på kanske, men så är faktiskt fallet.
Det här angreppssättet skiljer sig inte så värst mycket från hur man löst samma fråga i andra europeiska länder. Även om prissättningen i olika länder varierar ganska ordentligt, så har de flesta andra nationella kartverk minst en publikt inriktad produkt i sortimentet. Kartformaten är i regel låsta för användning tillsammans med det program som ingår i köpet, i princip ingen skillnad alls jämfört med Lantmäteriets CD-sortiment alltså.
Det senaste året har Lantmäteriet, i avvaktan på en lantmäteriproposition, försökt att renodla rollerna för organisationens olika divisioner, infört en ny återförsäljarmodell och börjat tillämpa en ny prismodell.
Den nya återförsäljarmodellen innebär att Lantmäteriet inte ska sälja förädlade produkter direkt till slutkund, utan att detta ska ske via ett skara återförsäljare. För att ge återförsäljarna en marginal att täcka de egna kostnaderna, samt för att undvika prisökningar för slutkunden, har Lantmäteriet sänkt priserna gentemot sina återförsäljare.
Vissa produkter i kategorin grunddata kan dock Lantmäteriet fortsätta att sälja direkt till slutkund, då det är mer att betrakta som en god samhällsservice att erbjuda grunddata i vissa dataformat utan vinstkrav. Alltså bör t.ex. tjänsterna DinKarta, Fastighetssök och Historiska kartor kunna hållas igång i Lantmäteriets regi även i fortsättningen.
Sista sucken för Kartex?
Efter mycket väntan kom så regeringens proposition, där man tillsammans med andra förslag också föreslår att Lantmäteriets utveckling och försäljning av programvara bör upphöra, vilket bland annat berör Kartex.
De argaste kritikerna av Kartex kanske tycker att rubriken borde realiseras och att Kartex kan skrotas i morgon, men jag tror att majoriteten av uppskattningsvis 20 000 användare trots allt tycker att programmet är användbart.
Om nu Lantmäteriet inte ska utveckla programvara, hur ska vi då bära oss åt för att inte lämna alla publika kunder och användare av Kartex i sticket?
Kartex – en form för tillhandahållande av geografisk information till publika kunder
Det verkar ganska rimligt att den förvaltande divisionen Informationsförsörjning inte ska utveckla programvara för försäljning. Divisionens uppgift enligt regleringsbrev är bland annat att se till att användning av Lantmäteriets information skapar största möjliga samhällsnytta.
Även publika kunder kan använda informationen under sådana former att samhällsnyttan ökar, t.ex. genom att informationen används vid friluftsliv vilket förhoppningsvis kan leda till friskare befolkning och lägre sjukfrånvaro. Det låter väl fint?
Det är alltså i Lantmäteriets intresse att hitta ett sätt för Kartex att leva vidare, trots att vi egentligen inte ska syssla med utveckling av programvara för allmän användning.
Kartex som Open source software?
En väg att ge Kartex fortsatt liv, och samtidigt öka möjligheterna att programmet vidareutvecklas enligt användarnas önskemål, är att skapa ett Open source software (OSS) projekt, och låta de som önskar vara delaktiga i den fortsatta utvecklingen.
Projekt enligt OSS modellen kan ha olika ambitionsnivå, från alternativet att upphovsmakaren ”dumpar” program och kod på sourceforge.net och hoppas att någon ska driva projektet vidare, till varianten att upphovsmakaren fortsätter sitt engagemang, men bjuder in till utvecklingssamarbete.
I ett OSS projekt skulle Lantmäteriet troligen kunna ta rollen som ”motor” och huvudsponsor, samt svara för etablering av den webbplats som blir navet i projektet.
Vad kan Kartex innehålla?
Ett villkor för att Lantmäteriet ska kunna publicera Kartex som ett OSS projekt, utan att reta upp andra aktörer på GIS-marknaden, är att Kartex även i fortsättningen har en mycket väldefinierad målgrupp, nämligen de publika användarna.
En första version av Kartex i OSS utförande skulle troligen innehålla ungefär samma funktioner som idag, möjligen med undantag för ruttplaneringen som är licensierad från Karttakeskus i Finland och därför inte kan spridas hur som helst.
Så länge utvecklingen av Kartex håller sig inom vissa gränser och inte blir ett alltför stort hot mot kommersiella programvaror, som t.ex. OziExplorer och Fugawi, kan utvecklingen i ett OSS projekt ske med stöd från Lantmäteriet. Den som önskar ett ännu vassare Kartex får nog vara beredd på att driva den utvecklingen vidare i egen regi.
Vad återstår innan ett OSS projekt för Kartex kan sättas i sjön?
Nuvarande version av Kartex har inte den modulära design som är önskvärd för i ett OSS projekt. Det skulle alltså vara svårt att med nuvarande kodbas driva utveckling i flera parallella spår, vilket är ett önskemål om flera utvecklare ska kunna bidra samtidigt.
Lantmäteriet har diskuterat möjligheterna att skapa en plattformsoberoende kärna till Kartex, men att huvudplattformen för fortsatt utveckling skulle vara .NET (inklusive .NET Compact Framework).
RIK-formatet
Diskussioner om RIK-formatet är alltid svåra att föra. RIK-formatet i sitt något slutna utförande har dock en viktig funktion, nämligen att det kan ges ett lägre pris än rasterdata i öppnare format.
Jag hoppas att pågående diskussioner inom Lantmäteriet kommer att leda till att det även i tjänsten DinKarta blir möjligt att köpa de allmänna kartorna i RIK-format till ett väsentligt lägre pris jämfört med t.ex. tif-filer.
Jag bedömer det som osannolikt att Lantmäteriet släpper RIK-formatet helt fritt och samtidigt behåller en differentierad prissättning mellan RIK och andra format. Jag tror däremot att det är möjligt att öppna RIK-formatet något, och att återinföra möjligheten att kopiera delar av en RIK-fil till ett öppet format.
Vidare bör det vara ganska okontroversiellt att tillhandahålla de verktyg som krävs för att den som önskar ska kunna skapa egna RIK-filer.
Ytterligare en möjlighet till ökad öppenhet för RIK-formatet är att kostnadsfritt licensiera den s.k. Kartmotorn för användning i anpassade versioner av kommersiell programvara. På detta sätt skulle (i en ideal värld) RIK-formatet kunna användas på ett annat sätt än idag av OziExplorer och Fugawi, samtidigt som andra programvaror också relativt enkelt kunde förses med RIK-stöd.
Till sist…
Observera att inget av det jag skrivit ovan är löften av något slag. Det finns dock i nuläget en uttalad vilja inom Lantmäteriet att göra något bra av framtiden för Kartex.
Jag vill med det här inlägget väcka en konstruktiv och sansad dialog med Utsidans läsare, och hoppas på många kloka synpunkter.
/torbjörn
