Isbedömningen vid Ridö-olyckan

Väst

Pauls länk till väderstation vid Högdalen kan också användas för vindriktning som var väst 25-28 jan.

Lång länk http://www.slb.mf.stockholm.se/cgi-...ic&period=specified&from=06012500&to=06012900

Håller med Johan om att västgående ström i Ridösundet bör kunna vara vanlig vid öppet vatten på Prästfjärden norr om Ridön.

Lasse Lison Almkvist som har intressanta teorier om returströmmar har observerat liknande returströmmar i t ex Svinsundet och Långtarmen vid öppet vatten på andra sidan om stora Mälaröar.

Thure
[Ändrat av thureb 2006-03-08 kl 15:22]
 
Re: Väst

thureb; sa:
Pauls länk till väderstation vid Högdalen kan också användas för vindriktning som var väst 25-28 jan.

Lång länk http://www.slb.mf.stockholm.se/cgi-...ic&period=specified&from=06012500&to=06012900

Thure

Lite för lång länk för detta forum. Gör gärna så långa länkar kortare här: http://tinyurl.com

tinyurl's kortversion av din länk blir: http://tinyurl.com/jqals

Och den ingångssida till SLB's väderdata för Stockholm som jag själv brukar använda är denna: http://www.slb.mf.stockholm.se/slb/vadret.htm

Där kan man snabbt kika på vädret de senaste 5 dygnen, eller välja valfri tidsperiod rätt långt bak i tiden.


[Ändrat av pausch 2006-03-08 kl 15:34]
 
Re: Re: Re: Sprött

pby; sa:
Att råken inte går tvärs kan kanske förklaras med att det spricker där isen är som tunnas, alltså längs strömfåran. Men råkars utbredning är ofta inte helt enkla att förstå. Och var det en hoppressad råk där isvecket smält bort, eller var det en släppråk? Eller var det en skjuvråk?

Spontant känn släppråk och skjuvråk mindre troligt, det krävs väl öppet vatten i närheten alternativt starka vindar för att dessa skall uppstå? Hoppressad råk där isvecket smält bort känns mer troligt. Jag var tidigt inne på det spåret men har sedan funderat på vilka faktorer som gör att isvecket smälter bort fortare än omgivande is. Isflaken i råken har en större yta mot vatten men gör det så stor skillnad? Dax att experimentera med isbitar hemma.

Intressant tanke att råken spricker där det är som tunnast, en råk som böjer av kraftigt skall i sådana fall undvikas. Skall plocka in regeln i min praktiska isbedömning och se om den stämmer.

-Palle
 
Re: Re: Re: Re: Sprött

Palle_Z; sa:
Spontant känn släppråk och skjuvråk mindre troligt, det krävs väl öppet vatten i närheten alternativt starka vindar för att dessa skall uppstå?
...
Intressant tanke att råken spricker där det är som tunnast, en råk som böjer av kraftigt skall i sådana fall undvikas. Skall plocka in regeln i min praktiska isbedömning och se om den stämmer.

Släppråkar brukar mest förekomma nära öppet vatten. Däremot inte alltid skuvråkar. I långsträckta vatten ser man ibland skjuvråkar som går mer eller mindre parallellt med land. Många råkar är också en kombination av tryck- och skjuvråk.

Man ska nog inte ta det som en regel att råkar alltid går där isen är som tunnast (svagast). Var råkarna slår upp är nog en komplex kombination av isens tjocklek och sjöns form m.m. Men man ser ofta att råkar tar vägen genom vindbrunnar. Att råken böjer av kanske kan vara en varning?
 
Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

pby; sa:
Släppråkar brukar mest förekomma nära öppet vatten. Däremot inte alltid skjuvråkar. I långsträckta vatten ser man ibland skjuvråkar som går mer eller mindre parallellt med land. Många råkar är också en kombination av tryck- och skjuvråk.
Vad är en skjuvråk till skillnad från en tryckråk?
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

kr-val; sa:
pby; sa:
Släppråkar brukar mest förekomma nära öppet vatten. Däremot inte alltid skjuvråkar. I långsträckta vatten ser man ibland skjuvråkar som går mer eller mindre parallellt med land. Många råkar är också en kombination av tryck- och skjuvråk.
Vad är en skjuvråk till skillnad från en tryckråk?

Skjuvning = isen förflyttar sig i sidled, dvs parallellt med råken.

Tryck = isen förflyttar sig i "längdled", dvs vinkelrätt mot råken.

I princip skulle råkar också kunna uppstå av att isen förflyttar sig i höjdled, men i praktiken torde det knappast inträffa.
 

Aktuellt

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

pausch; sa:
Skjuvning = isen förflyttar sig i sidled, dvs parallellt med råken.
Hmm... Då är alltså den i Västerås så omtalade Fulleröråken en typisk skjuvråk? Se t.ex.
http://www.skridsko.net/samarbete/skridskonet/bild/bild-v.asp?ID=13148

Med de lite större fjärdar som finns både öster (fjärden utanför Stallarholmen) samt väster (Södra Björkfjärden) om Ridösundet så borde isen kunna trycka på från olika håll och bilda råken i sundet, speciellt om trycken från fjärdarna koncentrerar sig på var sin sida om sundet?
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

kr-val; sa:
Med de lite större fjärdar som finns både öster (fjärden utanför Stallarholmen) samt väster (Södra Björkfjärden) om Ridösundet så borde isen kunna trycka på från olika håll och bilda råken i sundet, speciellt om trycken från fjärdarna koncentrerar sig på var sin sida om sundet?

Förstod inte riktigt dina väderstreck och fjärdbeteckningar där.

Ridön ligger norr om Enhörnalandet som skjuter ut i Mälaren nordväst om Södertälje. Nordväst om Ridön och öster om Selaön ligger Prästfjärden. Öster om Ridön ligger Södra Björkfjärden. Väster om Enhörnalandet ligger Gripsholmsviken.

Thure
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

pausch; sa:
I princip skulle råkar också kunna uppstå av att isen förflyttar sig i höjdled, men i praktiken torde det knappast inträffa.

Skulle man kunna kalla en spricka som uppstår på grund av vattenståndsförändring för råk?

-Palle
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

Palle_Z; sa:
pausch; sa:
I princip skulle råkar också kunna uppstå av att isen förflyttar sig i höjdled, men i praktiken torde det knappast inträffa.

Skulle man kunna kalla en spricka som uppstår på grund av vattenståndsförändring för råk?

-Palle

Bara om vattenståndet ändrats på bara den ena men inte den andra sidan om råken... :)
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

Palle_Z; sa:
pausch; sa:
I princip skulle råkar också kunna uppstå av att isen förflyttar sig i höjdled, men i praktiken torde det knappast inträffa.

Skulle man kunna kalla en spricka som uppstår på grund av vattenståndsförändring för råk?

-Palle

Strandbräcka skulle jag använda. På saltis är det ju vanligt med vattenståndsförändingar med landkallar och en spricklinje som går en bit ut från och parallellt med stranden.

Thure
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Sprött

thureb; sa:
kr-val; sa:
Med de lite större fjärdar som finns både öster (fjärden utanför Stallarholmen) samt väster (Södra Björkfjärden) om Ridösundet så borde isen kunna trycka på från olika håll och bilda råken i sundet, speciellt om trycken från fjärdarna koncentrerar sig på var sin sida om sundet?

Förstod inte riktigt dina väderstreck och fjärdbeteckningar där.

Ridön ligger norr om Enhörnalandet som skjuter ut i Mälaren nordväst om Södertälje. Nordväst om Ridön och öster om Selaön ligger Prästfjärden. Öster om Ridön ligger Södra Björkfjärden. Väster om Enhörnalandet ligger Gripsholmsviken.
Så tokigt det blev. Jag blandade ihop öster och väster. Så här menade jag:

Med de lite större fjärdar som finns både öster och väster om Ridösundet så borde isen kunna trycka på från olika håll och bilda råken i sundet, speciellt om trycken från fjärdarna koncentrerar sig på var sin sida om sundet?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips