Hur trappa ner men ändå få nya upplevelser

Jag har succsessivt lättat min packning de senaste 5 åren. Jag är nere vid en basvikt på ungefär 6 kilo för sommaren och 7 kilo för den kallare årstiden utan mat och vatten. Det har gjort att jag kan ha med en Crazy Creek stol. För bekvämligheten ökar med åren och jag har svart att sitta utan ryggstöd och min rygg tackar för det. Min basvikt är långt ifrån UL men de grejer jag har idag är de jag anser att behöva.
Jag vet inte vad du har för basvikt. Du kanske har redan en okej basvikt. Om inte så är det någonting att jobba på.

Till områden som är storslagna på sitt sätt men aldrig nämns är lederna i Finland och Norra Norge.
Har både vandrat Karhunkierros 2009 och senast hösten 2023 Kevo NP. Samt Övre Påsvik NP och på Varangerhalvön. September månaden är den bästa tiden för färgerna och så gott som inga vandrare ute iaf i Varanger NP. Det var så öde att jag inte genomförde det jag hade tänkt mig nämligen att korsa Varanger NP från Komagdalen till Björnskardhytta- Ragnarokk-Heimdal-Helheim och avslutar i Ordo. Utmaningen var att navigera själv samt vädret i September. Men ack så storslagen trots inga höga toppar. Här hade man kunnat sova i stugorna. Men i fint väder hade det varit görbart.
Varangerhalvön låter väldigt spännande. Jag såg ett program med Lars Monsen för några månader sedan från just det stället.
 
Ber om ursäkt eftersom jag inte ens orkat skumma genom tråden utan bara läst trådstarten så.

Om man inte kan/orkar gå krävande eller extra krävande vandringar så är det slut med upplevelser.

Håller med - då har man problem.

För mig handlar inte fjällvandring (eller något annat i mitt liv) att det alltid ska vara en prestation. För mig handlar det om att få varva ner och bara ta det lugnt och känna hur mitt lugna inre ger mig energi tillbaka.

Men vi är alla olika.
 

xoxoxo

Temp. avstängd
Jag tror många hade mått bättre om man slutat posta bilder i sociala medier. Att försöka "bräcka" sina prestationer och hela tiden leverera kräver ju att man gör värre och värre saker. När man släpper det och bara lever så behöver man inga nya toppar, det man har duger.
 
Ber om ursäkt eftersom jag inte ens orkat skumma genom tråden utan bara läst trådstarten så.

Om man inte kan/orkar gå krävande eller extra krävande vandringar så är det slut med upplevelser.

Håller med - då har man problem.

För mig handlar inte fjällvandring (eller något annat i mitt liv) att det alltid ska vara en prestation. För mig handlar det om att få varva ner och bara ta det lugnt och känna hur mitt lugna inre ger mig energi tillbaka.

Men vi är alla olika.
Mitt mål med fjällvandring är att komma in i stadiet då livet består av: gå, äta och skita och allt annat inte finns med i tankarna. Sedan måste kraftansträngning minska med mer skavanker i kroppen. Paddla kajak är ett sätt att kunna ha med bekvämlighet och nå platser där man känner att man får vara själv.

Men att få vara själv är olika för oss alla. Vissa känner sig själv 50 m in i parkskogen men själv vill jag komma betydligt längre bort.
 
Varangerhalvön låter väldigt spännande. Jag såg ett program med Lars Monsen för några månader sedan från just det stället.
Det var spännande och om det inte skulle ligga så avlägsen hade jag åkt ditt igen för att genomföra den vandringen jag hade planerat 23. Höstfärgerna var magiska i den arktiska känslan. Vädret var mindre magiskt. Så för att vandra är huvudsäsongen att föredra.
Ska kolla om jag kan hitta det programmet om det stället med Lars Monsen.
 

Bilagor

  • 25-09-21, Nattfjället IMG_7329.jpg
    25-09-21, Nattfjället IMG_7329.jpg
    4.3 MB · Visningar: 26
  • 25-09-21, Komagdalen IMG_7284 (1).jpg
    25-09-21, Komagdalen IMG_7284 (1).jpg
    5 MB · Visningar: 24
  • 25-09-21, Windshelter i Kongsfjorden IMG_7479.jpg
    25-09-21, Windshelter i Kongsfjorden IMG_7479.jpg
    3.6 MB · Visningar: 26
  • 25-09-21, Windshelter i Kongsfjorden.jpg
    25-09-21, Windshelter i Kongsfjorden.jpg
    2.6 MB · Visningar: 25
Mitt mål med fjällvandring är att komma in i stadiet då livet består av: gå, äta och skita och allt annat inte finns med i tankarna. Sedan måste kraftansträngning minska med mer skavanker i kroppen. Paddla kajak är ett sätt att kunna ha med bekvämlighet och nå platser där man känner att man får vara själv.

Men att få vara själv är olika för oss alla. Vissa känner sig själv 50 m in i parkskogen men själv vill jag komma betydligt längre bort.
Gå, äta, sova i några veckor blir för mig en mantra där jag kan koppla bort allt annat. Vandra med min packning och veta att jag kan stanna var jag vill är en frihetskänsla. Detta får jag inte vid dagsturer eller i närområdets skogar. Visst kan jag tälta där och gå hem nästa dag men det är långt ifrån samma sak.
 

Aktuellt

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.
Det var spännande och om det inte skulle ligga så avlägsen hade jag åkt ditt igen för att genomföra den vandringen jag hade planerat 23. Höstfärgerna var magiska i den arktiska känslan. Vädret var mindre magiskt. Så för att vandra är huvudsäsongen att föredra.
Ska kolla om jag kan hitta det programmet om det stället med Lars Monsen.
 
Man har lika olika hjärnor som kroppar,har man 50-60 mil till fjällen och det blir 2 resdagar vill man vara borta ett tag.
Har man hus och trädgård har man ju i princip heltids sysselsättning som äldre och vill anv tiden väl till nya intryck.
Är det tex för lätt gånget börjar man tänka på hur fixa projekt hemma,men finns risken att ramla och skada sig så är hjärnan sysselsatt med lite avkopplande problemlösning.
Tex som på sista turen då märkningen tidvis var så dålig så det var som när man gick oledat,och ibland led lagd med så mkt säkerhet som möjligt då den ska kunna anv på våren efter snön smält med kanske 2-3 gr så mkt vatten som när jag gick.
Då läste man på GPS och kollade i verkligheten och tog i bland små genvägar men ska ju ej vara längre bort från markeringen än att man ska kunna hittas lätt vid ev räddning om man ej får har så bra gps täckning att rätt koordinater sänds iväg,jag fick gå över till flera GPS system på vissa ställen för att få snabb platsangivelse dvs var man var.
Ang risk/adrenalin osv missade jag MC kort med någon månad pga att pappa ej hade tid med övningskörning,men jag skulle ändå ej vilja köra MC med dagens trafik och tex i Norge på fjällvägar kvävs ju god körvana även av bilförare på många ställen pga stora husbilar och lokalbussar och ibland för smalt för att mötas och inga skyltade mötesplatser.(hamnade en gång ute på en mosse när jag väjde för en husbil med bergväggar blir det svårare)
 
Jag har succsessivt lättat min packning de senaste 5 åren. Jag är nere vid en basvikt på ungefär 6 kilo för sommaren och 7 kilo för den kallare årstiden utan mat och vatten. Det har gjort att jag kan ha med en Crazy Creek stol. För bekvämligheten ökar med åren och jag har svart att sitta utan ryggstöd och min rygg tackar för det. Min basvikt är långt ifrån UL men de grejer jag har idag är de jag anser att behöva.
Jag vet inte vad du har för basvikt. Du kanske har redan en okej basvikt. Om inte så är det någonting att jobba på.

Till områden som är storslagna på sitt sätt men aldrig nämns är lederna i Finland och Norra Norge.
Har både vandrat Karhunkierros 2009 och senast hösten 2023 Kevo NP. Samt Övre Påsvik NP och på Varangerhalvön. September månaden är den bästa tiden för färgerna och så gott som inga vandrare ute iaf i Varanger NP. Det var så öde att jag inte genomförde det jag hade tänkt mig nämligen att korsa Varanger NP från Komagdalen till Björnskardhytta- Ragnarokk-Heimdal-Helheim och avslutar i Ordo. Utmaningen var att navigera själv samt vädret i September. Men ack så storslagen trots inga höga toppar. Här hade man kunnat sova i stugorna. Men i fint väder hade det varit görbart.
Nu blir jag imponerad! Vad innehåller din packning när du går på en kallare tur? Vill gärna få tips.
Britt-Marie
 
Nu blir jag imponerad! Vad innehåller din packning när du går på en kallare tur? Vill gärna få tips.
Britt-Marie

Kolla in länken och du ser min utrustning. Det blev 7,5 kilo i basvikt för en vandring i Oktober eller tidigt vår i låglandet, typ Sörmlandsleden vilken jag vandrade hösten 2024. Jag har flera sovsäckar att välja men tog med den varmaste jag har och samma med tält. Direkt på vintern är jag inte ute på en flerdagarstur bara testat någon enstaka natt hur utrustningen skulle funka vid flera minusgrader.
Ska också tillägger att jag är extremt frusen av mig och dunbrallorna åker redan i September med.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips