Hur trappa ner men ändå få nya upplevelser

Har nu 2 år i rad gått i Norge som på Ut.no graderats som krävande samt extra krävande.
Nu i år i Breeheimen och förra året i Jotunheimen,i år var det kallt,regnigt och blåsigt.
Hade tränat med medelvikt på ryggsäcken på turen,på kuperade elljusbanor gått i flera timmar med få korta raster och kände mig väl förberedd för turen.
Jag planerade för en tur på 18 mil på 12 d vilket hade fungerat med "normalt" väder fast mkt kuperat och kalla vad nära glaciär eller snö dvs några fåtal grader varmt vatten.
Turen började med några dagar som var mkt varma och fullt med myggor i björkskogen i dalarna.
På kalfjället över högre passager var det lagom varmt med kortbyxor och funktions T-shirt och avklippta syntet underställ benvärmare upp till shortsen och som lite solskydd.
När jag kom längre in området och högre terräng över 1100 möh upp till 1750 men oftast runt 1400 möh.,blev det väderomslag regnade varvat med uppehåll några dagar ca +8 gr och lite blåst.
Sista 5-7 d av 18d regnade det och blåste med fåtal timmar uppehåll på dygnet med köldfaktor av vind inräknat några - gr.
Maten tog slut och missade köpa på sista hyttan som sålde mat(för det hade blivit 1-2 km omväg)tog in en natt på bemannad DNT med middag och frukost och matpacke det gav ny energi och torra kängor,tält och kläder.
De hade fått sista lev. av mat innan de stängde för säsongen och fick bara köpa 3 dl havregryn,och nya dygn med för få kalorier väntade,sista dagen endast varmt The med socker och salt för sen middag på pensionat natten före hemresa.

Gps visade 11500 höjdmeter upp och då lika många med som kan vara mer ansträngande blev bara 12mil,fick sätta upp tält 3 gr på grund av dimma och regn och kraftig blåst så det var svårt att gå fast totalvikt på ca 100 kg med ryggsäck,höga vattenflöden vid vad så man fick vänta på att det sjönk undan dvs mindre regn på Glaciärer och snöfält.
Flera dygn i tältet pga oväder (HB unna)bidrog till tur fick kortas ned och avbrytas där det gick lokalbuss

vega kök utsikt från tält.jpg


Jag har nu bestämt att det ska bli mindre utmaningar på kommande turer och funderar på Grövelsjön,Jämtland runt Helags tex eller i Norge Dovre området med mindre höjdmeter.
Hur ska man förbereda sig mentalt på att ej se lika storslagna vyer och inte bli trött och kanske få svårt att somna och att byxorna inte håller på att åka av utan hängslen pga för få kalorier.
Kanske ta med Systemkamera och fota som jag gjorde förr när man orkade bära 36 kg startvikt på tur i Sarek eller Keb området med flera.
Ta med en bok eller ha på telefon,flora,kikare ha med tyngre godare mat som ost och smör tex. och hårt bröd.
Ev gå på tur mellan stugor ist för tält ev med tarp som nöd skydd.
Ev åka till en plats där man kan sätta upp ett större tält och ha som basläger och göra dagsturer till toppar i området eller andra rundturer.
Jag började turer i Norge som 13 årig med tält tur några dagar runt Rukan med några jämnåriga och ledare,nu har jag blivit 67 men inga fysiska problem utan vill att turerna ej ska upplevas som expeditioner eller träningsläger längre.

Önskar tips,synpunkter och turförslag.
 
Har nu 2 år i rad gått i Norge som på Ut.no graderats som krävande samt extra krävande.
Nu i år i Breeheimen och förra året i Jotunheimen,i år var det kallt,regnigt och blåsigt.
Hade tränat med medelvikt på ryggsäcken på turen,på kuperade elljusbanor gått i flera timmar med få korta raster och kände mig väl förberedd för turen.
Jag planerade för en tur på 18 mil på 12 d vilket hade fungerat med "normalt" väder fast mkt kuperat och kalla vad nära glaciär eller snö dvs några fåtal grader varmt vatten.
Turen började med några dagar som var mkt varma och fullt med myggor i björkskogen i dalarna.
På kalfjället över högre passager var det lagom varmt med kortbyxor och funktions T-shirt och avklippta syntet underställ benvärmare upp till shortsen och som lite solskydd.
När jag kom längre in området och högre terräng över 1100 möh upp till 1750 men oftast runt 1400 möh.,blev det väderomslag regnade varvat med uppehåll några dagar ca +8 gr och lite blåst.
Sista 5-7 d av 18d regnade det och blåste med fåtal timmar uppehåll på dygnet med köldfaktor av vind inräknat några - gr.
Maten tog slut och missade köpa på sista hyttan som sålde mat(för det hade blivit 1-2 km omväg)tog in en natt på bemannad DNT med middag och frukost och matpacke det gav ny energi och torra kängor,tält och kläder.
De hade fått sista lev. av mat innan de stängde för säsongen och fick bara köpa 3 dl havregryn,och nya dygn med för få kalorier väntade,sista dagen endast varmt The med socker och salt för sen middag på pensionat natten före hemresa.

Gps visade 11500 höjdmeter upp och då lika många med som kan vara mer ansträngande blev bara 12mil,fick sätta upp tält 3 gr på grund av dimma och regn och kraftig blåst så det var svårt att gå fast totalvikt på ca 100 kg med ryggsäck,höga vattenflöden vid vad så man fick vänta på att det sjönk undan dvs mindre regn på Glaciärer och snöfält.
Flera dygn i tältet pga oväder (HB unna)bidrog till tur fick kortas ned och avbrytas där det gick lokalbuss

Visa bilaga 47382

Jag har nu bestämt att det ska bli mindre utmaningar på kommande turer och funderar på Grövelsjön,Jämtland runt Helags tex eller i Norge Dovre området med mindre höjdmeter.
Hur ska man förbereda sig mentalt på att ej se lika storslagna vyer och inte bli trött och kanske få svårt att somna och att byxorna inte håller på att åka av utan hängslen pga för få kalorier.
Kanske ta med Systemkamera och fota som jag gjorde förr när man orkade bära 36 kg startvikt på tur i Sarek eller Keb området med flera.
Ta med en bok eller ha på telefon,flora,kikare ha med tyngre godare mat som ost och smör tex. och hårt bröd.
Ev gå på tur mellan stugor ist för tält ev med tarp som nöd skydd.
Ev åka till en plats där man kan sätta upp ett större tält och ha som basläger och göra dagsturer till toppar i området eller andra rundturer.
Jag började turer i Norge som 13 årig med tält tur några dagar runt Rukan med några jämnåriga och ledare,nu har jag blivit 67 men inga fysiska problem utan vill att turerna ej ska upplevas som expeditioner eller träningsläger längre.

Önskar tips,synpunkter och turförslag.
Intressant, jag är lite i samma situation. Är 69 år och söker också lite enklare vandringar som känns ändå storslagna. Har man sett mycket fina vyer blir det i längden svart att toppa.
I år vandrade jag South West Coast Path från Minehead till Poole, 1014 km. En kustvandring som jag trodde skulle vara enkelt. Men ack vad jag bedrog mig. Det fanns stunder jag tänkte, den var nog den svåraste vandringen jag gjorde i mitt liv. Sanningen är att jag har glömt hur jobbiga vissa av mina tidigare vandringar var. Eller var det på grund av åldern den kändes svårare?
Ärligt talat vet jag inte. Vyerna var annorlunda än i fjällen men fantastiskt vackra ändå. Visserligen inga höga toppar men fortfarande storslagen. Så vad ska jag hitta på nästa år?
Tänker man får hitta vackra leder som har andra utmaningar i form av längd kanske? Eller vandra hela Sörmlandsleden i ett svep? Sitter i ett vindskydd och blickar ut över de många sjöarna längs leden. Det är vackert och en lyckokänsla att gå i mål. Kan det vara något för dig?
 
Hejsan. Nu kan jag inte annat än hålla med om att det är spännande med turer när man så att säga kommer upp på höjd och får storslagen utsikt.

Men med åren har jag mer och mer börjat uppskatta turer a la Lars Monsen. Gärna i ödemarken, men både skog och lågfjäll bjuder på oerhört många vackra vyer om än i en lite mer lågmäld ”stil”. Några trevliga sådana områden är.

Muddus som är den vackraste skog jag någonsin besökt. Och vill man göra en lite längre tur är Sjaunja lika vackert och mer varierande. Nu kan bägge dessa områden besökas på sommaren, men det är betydligt enklare på vintern.

Annars är hela området längs Norsk-Svenska gränsen mellan Silvervägen och Riksgränsen väl värd att besöka. Framför allt mellan Rago och Ritsem kan man gå långa sträckor helt ensam i ett jämfört med Jotunheimen lätt kuperat landskap med oerhört vackra vyer. Sulitelma i söder, Sarek i öster och Norska högfjällen i väster. Slår en tur i till exempel Sarek med god marginal om man frågar mig.

Sist men inte minst är vinterturer på skidor betydligt snällare mot kroppen. Så om du nu inte redan provat på det är en majtur i Lapplandsfjällen väl värd att testa.

/ Stefan som bara är 58 😉
 
Bra tema för en tråd och intressanta förslag.

Korta turer typ 3-4 tältnätter för att få ned matvikten.

Nya områden t ex i Norge som har massor av mindre fjällområden med leder och stugplatser.

Interrail till alperna och etablera logi i tre fyra områden att göra dagsturer från. Ofta A till B med utnyttjande av lokala bussar tåg och linbanor för att få variation. Välja höjd dag för dag med tanke på väder och ev snöförekomst.

Finns mängder med låglandsleder också i Europa.

Öar som Mallorca, Kreta Kanarieöarna och andra har mkt fina miljöer att vandra i.

Passa på att göra höstvandringar.

Thure
 
Det går ju som sagt att välja områden som är lättillgängliga men vackra ändå.

Har vandrat både i Cervinia och Bad Gastein och båda mycket var fina men välbesökta och utbyggda på bekostnad vildmarkskänslan.

Rondane, Dovre, Rjukan, Grövelsjön som nämnts är väl bara några exempel på trevliga områden utan att kanske ha Jotunheimens storslagenhet, Rogenområdet är ett annat.

Gå Karolinermarschen eller liknande och läs innan på för att få annan motivation än storslagenhet och strapats.
Börja flugfiska så startar snart jakten på den perfekta Rödingsjön på kalfjället.

Bara att lägga upp turen efter ork, lust och motivation.
 
Senast ändrad:

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.
Tror en lösning på det du frågar efter är kortare turer och försöka få bättre väder om det är en möjlighet.

Man behöver inte gå 18 mil och 12 dagar i Jutenheimen för att uppleva det området.
 
Tror en lösning på det du frågar efter är kortare turer och försöka få bättre väder om det är en möjlighet.

Man behöver inte gå 18 mil och 12 dagar i Jutenheimen för att uppleva det området.
Att så många är intresserade av ämnet var förvånande men glädjande, att man ej har tanken på Aldrig mer nästan direkt efter hemkomst som Lidingöloppet då jag fick stå i bussen ända ner till Jönköping pga mjölksyra upp i halsen.

För 4 år sedan hörde jag en i 20 års åldern som begärt helikopter pga mindre fysiska besvär och fick faktura på 3-4000 för 10 min flygtur till Abisko Östra helikopter bas.

Jag funderade några minuter på att trycka på SOS knappen(befarade spricka i skenben med svullnad stor som 2 golfbollar som nu många veckor senare nu är några mm hög snart är borta saknade mobiltäckning och att man ej kan gå utan smärta med spricka visste jag ej då med tryckförband av lång bred Dauerbinda de flesta hade nog ej tagit med pga vikt har nog över 500 gr sjukvårds utr.med sparade kanske där ett halvt HB tält ?)
men insåg ju att det ej var flygväder eller landningsplats nära,och någon tupplur senare i tältets mitt när tältstängerna flexade så man var rädd för behöva ta fram reservdels hylsa.
GPS var mest i Expeditionsläget efter det och ska väl hänga i kabinhake utanpå kläderna om den ska vara till någon nytta jag hade den framme bara vid vad annars i fickan.(att ha den i ryggsäcken är ju i princip meningslöst om man har abonnemang på Inreach)

Det var i Breeheimen men 18 mil på 12 d inte långt för mig men gjorde misstaget att köpa biljett i förväg vilket jag ej gjort de 3 senaste gångerna och Definit ej köpa hemresa om man ej jobbar.
Desto närmare Atlanten och i området med flest Glaciärer i Skandinavien så visste jag ju att det kunde bli oväder.
Ett problem var ju att jag kollade på väderuppdateringar och på Inrech så är ju det utan kommentarer och lite info som man får så låg i timmar och hoppades på lite uppehåll och slippa packa blött tält och gå i det blöta sk regnstället gjort av en av de marknadsledande företagen och har 20000 VP som jag undrar i vilken klimatkammare de fått fram det testresultatet.
Jotunheimen går det ju vägar och har busslinjer till alla kända platserna till de fina områdena i Breeheimen får man gå eller åka privat båt eller hyra helikopter.
Det brukar vara varmast i området sista veckan i Juli och första i Aug men i år inte kallare en månad senare,förra året hörde jag varningar i trängseln upp mot Besseggen att det är vanligt med snö i slutet på Aug.
Det var ju vanligt på 70-80 talet att man fick skaka av snön på tältet den angivna tiden men inte så vanligt nu.
Bilden är från 1750möh förra året var jag på 2350möh då jag även då hindrades av dimman på väg mot Glittertind som ofta kommer på kvällen när det börjat bli kallare på lite högre höjd där det ligger snö och Glaciärer.
Mottot en stor Glaciär om dagen inom några hundra meter eller km får man glömma,men vi som inte försörjer oss på att studera Svenska Glaciärer med närhet till civilisationen med mobiltäckning,övernattning på nära håll osv har ju många år kvar kanske några hundra före Joterdalsbreen som jag såg på håll är borta 487 km2 och 70 km3 500m medeldjup osv.
Jag hade det sämsta vädret denna tur jfr med alla tidigare men kan ju vara extremt väder även i Jämtland då litet avstånd även där till Atlanten men då oftast vintertid.
 
Förstår egentligen inte vad du svarar på. Hade för mig att du i första inlägget hade kommit fram till att dina turer på slutet var för hårda. Nu lätt de mer som att de inte var det ända.

Nu går jag mest toppturer men 18 mil på 12 dagar i vad du beskrev som svår terräng med en massa höjdmeter skulle jag nog säga är rätt mycket. Hade själv något sånt med toppturer i somras och man blir ju sliten och då var vädret bra och jag hade liten packning med mig på dagsturerna.
 
Det tog mig några år i terapi för att lära mig ligga o vila. Det gav resultat och nu kan jag bara ta det lugnt.
Det är väl så att man har sin personlighet och vanor och vill man bryta vanorna då gäller det att jobba. I stället för att korsa berg bli stillheten o förnöjsamheten en utmaning.
I Sarek finns områden som erbjuder både milsvida vyer och toppar att bestiga. Jag blev förtjust i Jivvarlahko. Slå upp tält och ta promenader på de låga berg och upp på högra passager. Där bli man inte uttråkad. Ta med bok och läs i tältet. Har du en bra mobil, fots med den, gör utrymme för mat för att stanna lite längre.
Även gamla hundar kan lära sig sitta.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips