I sista stund har jag och min sambo bestämt oss för att gå på en vintertur. Nu på fredag den 15:de bär det av längs vägen västerut. Vi är vana Sarek vandrare och brukar gå ca 2,5 mil om dagen, men ingen av oss kommer ihåg hur långt man orkar med skidor. Det var mist 10 år sedan vi gick på skidor. Någon som har en aning? Vi kommer att starta på fredag och åka hem på söndag med andra ord en super quickis, men vad gör man när längtan till evigheten blir för stor?
Hur långa dagsetapper på turskidor orkar man
- Trådstartare resomaja
- Start datum
Jag brukar åka ungefär lika långt (med pulka) som jag går på sommaren. Varierar lite mer på vintern beroende på skidföret.
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Före och skidvana
Hmm, svår och omöjlig fråga, så jag gör ett försök
.
Först och främst är skidvana avgörande tror jag. Är man någorlunda tränad och van så kan man stå på även om det är dåligt före. Med "normalföre" kanske 2-3 mil om dagen, om man inte behöver ägna tid åt att slå upp tält och annat. Stugtur (lätt packning), någorlunda åkare och bra före, då kan man ju dra iväg en 4-5 mil utan problem, om vädret tillåter. Men är man ovan vid att åka så bör man nog inte räkna med längre etapper än vad man normalt går, det kan bli kämpigt nog.
Det verkar som att ni går på bra på sommarturerna, så här års är det ju lite mörkare och dessutom är ni ju ovana vid att åka, så räkna inte med riktigt så långa etapper. Men ungefär lika långt som man går, med avdrag för kortare dagar.
//J
Hmm, svår och omöjlig fråga, så jag gör ett försök
.Först och främst är skidvana avgörande tror jag. Är man någorlunda tränad och van så kan man stå på även om det är dåligt före. Med "normalföre" kanske 2-3 mil om dagen, om man inte behöver ägna tid åt att slå upp tält och annat. Stugtur (lätt packning), någorlunda åkare och bra före, då kan man ju dra iväg en 4-5 mil utan problem, om vädret tillåter. Men är man ovan vid att åka så bör man nog inte räkna med längre etapper än vad man normalt går, det kan bli kämpigt nog.
Det verkar som att ni går på bra på sommarturerna, så här års är det ju lite mörkare och dessutom är ni ju ovana vid att åka, så räkna inte med riktigt så långa etapper. Men ungefär lika långt som man går, med avdrag för kortare dagar.
//J
Stora individuella skillnader.
Ungefär lika lätt att svara på som: Hur långt är ett snöre?
Många faktorer påverkar etapplängden.
1. Vana och teknik. Att ha rätt teknik är givetvis av stor betydelse för dagslängden. 10 år sedan ni gick på skidor innebär kanske ingen vidare vana.
2. Före, väder och vallning. Det är stor skillnad på vinterföre med blå valla eller vattnig snö en vårvinterdag. Med och motvind ger också stort utslag. Skidor utan fäste, bakhalt, är en riktig humörsänkare.
3. Packningens vikt. En lätt dagpackning på ca 5 kg eller tung ryggsäck och/eller pulka.
4. Typ av skidor. Vallningsfria turskidor är ett bra sätt att dra ner på dagsetappens längd.
5. Kondition. Självklart att bra kondition underlättar.
6. På platten eller kuperat. Det man 'förlorar' uppför tar man inte igen utför. Plattast ger högsta medelfart.
Själv orkar jag minst 5 mil i fjällterräng. Då har jag 10 kg på ryggen, 100 mil skidåkning under säsongen, smala löparskidor och en hygglig kondition.
Fast det är inget nöje att åka så långt, 2-3 mil känns lagom på Kungsleden i Lappland. Det brukar bli två stugor per dag. Jag åker längre etapper med skidor på vintern, än jag går på sommaren. Jag blir inte lika 'sliten' på skidor som att vandra på sommaren.
Ungefär lika lätt att svara på som: Hur långt är ett snöre?
Många faktorer påverkar etapplängden.
1. Vana och teknik. Att ha rätt teknik är givetvis av stor betydelse för dagslängden. 10 år sedan ni gick på skidor innebär kanske ingen vidare vana.
2. Före, väder och vallning. Det är stor skillnad på vinterföre med blå valla eller vattnig snö en vårvinterdag. Med och motvind ger också stort utslag. Skidor utan fäste, bakhalt, är en riktig humörsänkare.
3. Packningens vikt. En lätt dagpackning på ca 5 kg eller tung ryggsäck och/eller pulka.
4. Typ av skidor. Vallningsfria turskidor är ett bra sätt att dra ner på dagsetappens längd.
5. Kondition. Självklart att bra kondition underlättar.
6. På platten eller kuperat. Det man 'förlorar' uppför tar man inte igen utför. Plattast ger högsta medelfart.
Själv orkar jag minst 5 mil i fjällterräng. Då har jag 10 kg på ryggen, 100 mil skidåkning under säsongen, smala löparskidor och en hygglig kondition.
Fast det är inget nöje att åka så långt, 2-3 mil känns lagom på Kungsleden i Lappland. Det brukar bli två stugor per dag. Jag åker längre etapper med skidor på vintern, än jag går på sommaren. Jag blir inte lika 'sliten' på skidor som att vandra på sommaren.
Nu är vi ju inte helt lost på skidor, vi åker telis ett par gånger i veckan och gör korta dagsturer, men långturer är det som sagt längesedan vi gjorde. Tack för alla svar! Vi känner att vi inte kommer att ha tid att samla på oss utrustning för tältning, men nästa år då banne mig. Denna tur blir en stillsam stugtur och med stöd av era svar blir det lättare att planera vår mini tur. Så, tack igen.
De fleste kjenner jo sin egen kondisjon, pakningens vekt osv. Men den store usikkerheten på vinteren er sneforholdene. I gnistrende flott føre har jeg alene gått langt over 5 mil på en dag, og ikke vært svett eller utslitt i det hele tatt. Motsatt har jeg slitt meg frem1,5 km på to timer og vært helt utkjørt, totalt tom!
Men under normale skiforhold regner jeg en hyggelig turfart med pauser på 4 til 5 km i timen. Dagslengden avhenger da av hvor lenge du går, men 20 til 30 km er vanlige dagsetapper for meg og kona.
Tidlig i sesongen kan de vanskelige forholdene komme hvis det har kommet mye sne og ikke vært mildvær på en lang stund. Da blir det tunge forhold, man synker dypt ned i sneen. Disse forholdene er det kun ekstra brede ski som kan delvis hjelpe mot.
Sent på sesongen kan de vanskelige forholdene komme når sneen "råtner" nedfra. Man trår gjennom et fast lag øverst, og under er det bare store iskrystaller sm man synker nedi. Disse forholdene er nesten umulige. Men er man heldig å få nattefrost, så kan man starte grytidlig og komme langt av gårde før toppskaren knekker. Husk at det kan skille mye hvis man kommer høyere opp. Som regel har ikke sneen blitt så råtten høyere i terrenget.
Men under normale skiforhold regner jeg en hyggelig turfart med pauser på 4 til 5 km i timen. Dagslengden avhenger da av hvor lenge du går, men 20 til 30 km er vanlige dagsetapper for meg og kona.
Tidlig i sesongen kan de vanskelige forholdene komme hvis det har kommet mye sne og ikke vært mildvær på en lang stund. Da blir det tunge forhold, man synker dypt ned i sneen. Disse forholdene er det kun ekstra brede ski som kan delvis hjelpe mot.
Sent på sesongen kan de vanskelige forholdene komme når sneen "råtner" nedfra. Man trår gjennom et fast lag øverst, og under er det bare store iskrystaller sm man synker nedi. Disse forholdene er nesten umulige. Men er man heldig å få nattefrost, så kan man starte grytidlig og komme langt av gårde før toppskaren knekker. Husk at det kan skille mye hvis man kommer høyere opp. Som regel har ikke sneen blitt så råtten høyere i terrenget.
