Hur kommer isen smälta nu?

Under gårdagens tur på Svängbågen (en mindre sjö i norra Östergötland) blev jag fundersam över smältningen. Kanske forumet vet? På sjön ligger tjock is. Uppifrån räknat c:a 4 cm fruset stöp, därefter några centimeter blöt snöslask och sedan underst av islagren själva huvudisen. Huvudisen var i det närmaste alltid frisk och tjock, mer än decimetern. Den här istypen är inte av den sort som brukar vara vid islossningen. Stöpytan kommer sig sannolikt av vinterns goda snötillgång.

Frågan är nu; hur kommer den här isen att lossa mån tro? Kanske ni som har erfarenhet från mer snötyngda trakter har vana från den här typen av is när det blir varmt?
 
Varför tyckte du att kärnisen var frisk?

Jag har en bild från Djurshyttesjön, som illustrerar isen:
http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?ID=16270

Kärnisen var inte speciellt frisk på Djurshyttesjön, den var porös och släppte igenom vatten. Att isen hade hög vattenandel märktes också av att vattennivån låg mycket nära isytan (endast c:a 3% var ovanför vattenytan, mot 10% för frisk kärnis).

På Roxen samma dag observerade jag samma typ av is men den var helt genomrutten och hade ingen bärighet alls.

Jag tror att isen kommer att gå upp precis som vanligt, d.v.s. att den löses upp över hela sin tjocklek samtidigt.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
D:eek: Sommen (där isen ser ut precis som på Kristers bild). Under påsken roade vi oss med att lägga upp isblock på hög på stranden. När vattnet runnit ur, vilket tog ett par minuter, lossnade piporna från varandra när man strök över dem med handen, det gick också att trycka loss pipor inne i blocken med fingrarna, piporna var i stort sett fritt rörliga mot varandra. Men isen på sjön var bärig fram mot lunch, eftersom dagens smältvatten frös under natten och höll ihop ytskiktet tills ytan smälte igen. Mycket illustrativt och pedagogiskt! I onsdags låg isen fortfarande, då var den dock så rutten att inte ens pimplarna gav sig ut längre.
 
Piken kom inte igenom

kr-val; sa:
Varför tyckte du att kärnisen var frisk?

Den var mycket hård. Inte ens efter många hårda pikslag så kom jag igenom den. Men eftersom jag inte är lika noggrann som du så tog jag inte upp någon isbit.

Jag har ju hoppats att kärnisen skall flyta upp och att vi sedan skall får traditionell islossning (kärnis som degenererar alltmer, men är hård och stark så länge den är frusen).
 
små och stora kristaller

CEN; sa:
..., det gick också att trycka loss pipor inne i blocken med fingrarna, piporna var i stort sett fritt rörliga mot varandra. ...
Typiskt exempel på små stavformade iskristaller. Isen jag tog upp var inte av denna typ utan bildat av stora iskristaller. En av Johan Porsbys stora poänger att isens kristallstruktur har betydelse för isens egenskaper när den går upp.

Jag tyckte det dock var intressant att det fanns kanaler inne i den storkristalliga is som jag tog upp. Vet inte om Johan P har någon förklaring på det.
 
Krister, det ser ut att vara en stabil sula på din is. Eftersom solen inte når ner till kärnisen i någon större utsträckning så blir det i princip bara den värme som skapas i vattnet/snöslasket ovanpå isen som borde påverka isen. Möjligt att det varit mera snö på Svängbågen än Djurshyttesjön som gjort att nedbrytningen av kärnisen gått långsammare på Svängbågen, annars verkar sjöarna ganska lika.
Att det blir kanaler kan kanske vara som när havsis bildas fast tvärtom och "upp och ner" om ni förstår vad jag menar. D v s att det på grund av lokala ojämnheter/föroreningar ansamlas varmare vatten som smälter isen och skapar kanaler.

-Palle
 
Svaret

Isen gick upp i måndags 11/4 från en liknande sjö. På den sjön så högg jag upp två hål under måndag 4/4. Det var i skuggan först slas i en halv decimeter, därefter c:a 3 dm fuktig stöpis och mer än 2 dm frisk kärnis. I solläge var det lika mycket slask, nästan ingen stöpis och knappa 3 dm käris vilken var till halva tjockleken värmepåverkad. Se bild http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?id=16453

Tyvärr blev islossningen sån att översta delen av slasket frös om nätterna och lämnade vatten och luft ner till själva isen. Isen i sin tur upplöstes ungefär som vanligt. Denna typ av smältning gav dåliga möjligheter till skridskoåkning. Känns som jag blev snuvad på skön våråkning.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips