Hur kapar man 5 cm slana med ett snitt med Morakniv?

1. ett test får väl räknas som ringa eller svårt begränsad erfarenhet, du har vad jag förstått hackat slanor under en stor del av ditt friluftsaktiva liv men enbart "testat" att skära, det blir ett objektivt och väl genomfört test eller?

2. det finns en massa saker som kan avgöra vilken metod som blir effektivast, vem som håller kniven, årstid, trädslag, snitt-diameter o.s.v.
1. Men det kan man ju säga om dig också. Du har ju mestadels bara sysslat med att skära i stället för hugga. Självklart är ett sådant test bristfälligt, det erkänner jag. Men det ger mig i alla fall en viss fingervisning angående vilken metod som funkar bäst för mig.

2. Det var förra hösten om jag minns rätt. Blött, regnigt. Det var avsevärt säkrare att hugga än att skära med en mora utan fånglina och parerskydd. Träslaget var det samma och likaså tjockleken på slanorna. Vilket träslag det var vet jag dock inte, är ingen botaniker. Växer i alla fall nere i Härlandaområdet.

~Paul~

PS "Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig" :)
 
Jag vill påminna om att ursprungsfrågan var om det går att kapa fem centimeter träd med ett enda knivsnitt. Jag tvivlar faktiskt inte på att det är möjligt, jag klarar bara inte av det men så är jag också klenarmad och har en axelskada. Att böja en slana och trycka mig genom med ett gungande av kniven har jag blivit bättre på, men så har jag också nästan trettio års erfarenhet.
OK, vi kanske skall ta hänsyn till uppehållet mellan 1978 till 2006 då jag inte kapat några träd i skogen. ;-)

Nu under sommaren har jag hjälpt syrran och hennes man med att röja skog eftersom de bygger nytt stall och en liten väg upp till deras hus. Nu har de en brant grusbacke och att få upp hästsläppet är ingen sinekur...

Så naturligtvis har jag använt mora, stor stridskniv, kukuri och yxa för att fälla ”mina” slanor.

Jag vet fortfarande inte vilket som egentligen är bäst, att skära av de grova med ett snitt klarar jag alltså inte men visst är det en enkel och lite elegant metod att med en liten kniv tälja av slanorna.

Kukurin är min metod för de mindre, att bara gå fram och scwhoppa av dem lite så där i förbifarten är inte alls dumt jämfört med att gå fram, böja och skära.
Yxa är det sämsta valet för småträd.

Så om jag är ute för att kapa småträd tar jag med kukurin, är jag i skogen med bara någon av mina Moraknivar väljer jag oftast en Mora...

Intressant är vad som är bäst i en ”överlevnadssituation” (om vi bortser från att man kanske inte har med en stor huggare när planet kraschar i Canada).

Eftersom jag är diabetiker har jag ganska stor erfarenhet av att utföra besvärliga arbetsuppgifter med lågt blodsocker, med skakiga händer, svett rinnande längs ryggen och kraftig huvudvärk snart anländades. Högljutt hävdande att ”jag skall äta, jag skall bara göra klart detta först...”
Och i en sådan situation känner jag mig inte helt trygg med att gå i närkamp med ett träd med en vass kniv. Jag skulle definitivt välja en huggare.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Eftersom jag är diabetiker har jag ganska stor erfarenhet av att utföra besvärliga arbetsuppgifter med lågt blodsocker, med skakiga händer, svett rinnande längs ryggen och kraftig huvudvärk snart anländades. Högljutt hävdande att ”jag skall äta, jag skall bara göra klart detta först...”
Och i en sådan situation känner jag mig inte helt trygg med att gå i närkamp med ett träd med en vass kniv. Jag skulle definitivt välja en huggare.

I en sådan situation skulle jag välja en såg, kräver lite energi och är väldigt säker att använda.
 
strunt samma vilket som fungerar bäst, vi ser allt ur lite olika perspektiv och vi menar lite olika, egentligen tror jag att vi är ganska överens.. det är lite samma som med att slå eld med en mora och en bit flinta, det e ett jääävligt coolt party trix men det går fortare med tändare, har man dessutom diesel så går det skitfort.. men vilket ser coolast ut, snubben med mora, flinta och fnöske eller killen med t-doja, papper och tändare, lite e det samma med mora kontra huggare, det ser jäkligt mycke snajdigare ut med en kille som snitsigt med ett skär kapar slanor än snubben med jätte-kniven(vilket för övrigt ofta ger en töntstämpel bland skogssnobbar) som hackar av slanorna.. oavestt så blir jag personligen impad av folk som har "skills" om det e med liten kniv, stor kniv eller att smida en kniv har inte så stor betydelse bara dom e skickliga på det dom gör, för ofta ser man finniga FBU'are med skitstora coldsteel kniv hackande som fånar på allt dom ser i skogen.. jag e nog mer snobb än jag själv anat.. hmm...
 
Eftersom jag är diabetiker har jag ganska stor erfarenhet av att utföra besvärliga arbetsuppgifter med lågt blodsocker, med skakiga händer, svett rinnande längs ryggen och kraftig huvudvärk snart anländades. Högljutt hävdande att ”jag skall äta, jag skall bara göra klart detta först...”
Och i en sådan situation känner jag mig inte helt trygg med att gå i närkamp med ett träd med en vass kniv. Jag skulle definitivt välja en huggare.

En mora och ett paket dextrosol väger mindre ;)
 
De aktuella knivarna:

BusseZeroTolerance.jpg


BusseBM.s.jpg


Busseinaction.jpg


~Paul~
 
...jag e nog mer snobb än jag själv anat.. hmm...

Jag vet hur det känns, man blir imponerad av de som med en lugn min, fylld av förtroende för det de gör, löser en uppgift med enkla medel, inte mer kraft än vad som behövs, utan att slösa med material eller göra för stora gester.
Jag har sett flugbindare som snabbt binder vackra flugor utan att slå ett varv för mycket med bindtråden, fotbollspelare som slår en skruvad frispark från långt håll och ledare som styr upp folk och materiel så allt är på rätt plats vid rätt tid.

Och jag irriterar mig ibland på det omvända, ett exempel är alla dessa fotografer som står med en lite löjlig plastbouncer på blixten i stora lokaler, riktad 45° uppåt, och är övertygade om att de kommer få ett snyggare ljus i sina bilder.

Det var faktiskt lite kul när svågern såg mig kapa ett litet träd med bara en kniv, det var inga 2" men 3,5 centimeter är ingen pinne. Han sade inget men jag såg att han kastade en blick på syrran (min alltså).
 
strunt samma vilket som fungerar bäst, vi ser allt ur lite olika perspektiv och vi menar lite olika, egentligen tror jag att vi är ganska överens.. det är lite samma som med att slå eld med en mora och en bit flinta, det e ett jääävligt coolt party trix men det går fortare med tändare, har man dessutom diesel så går det skitfort.. men vilket ser coolast ut, snubben med mora, flinta och fnöske eller killen med t-doja, papper och tändare, lite e det samma med mora kontra huggare, det ser jäkligt mycke snajdigare ut med en kille som snitsigt med ett skär kapar slanor än snubben med jätte-kniven(vilket för övrigt ofta ger en töntstämpel bland skogssnobbar) som hackar av slanorna.. oavestt så blir jag personligen impad av folk som har "skills" om det e med liten kniv, stor kniv eller att smida en kniv har inte så stor betydelse bara dom e skickliga på det dom gör, för ofta ser man finniga FBU'are med skitstora coldsteel kniv hackande som fånar på allt dom ser i skogen.. jag e nog mer snobb än jag själv anat.. hmm...
Vi är slutligen överens Patric. Vidare diskussion i det här ämnet är överflödig ;)

~Paul~
 
Jag vet hur det känns, man blir imponerad av de som med en lugn min, fylld av förtroende för det de gör, löser en uppgift med enkla medel, inte mer kraft än vad som behövs, utan att slösa med material eller göra för stora gester.
Jag har sett flugbindare som snabbt binder vackra flugor utan att slå ett varv för mycket med bindtråden, fotbollspelare som slår en skruvad frispark från långt håll och ledare som styr upp folk och materiel så allt är på rätt plats vid rätt tid.

Och jag irriterar mig ibland på det omvända, ett exempel är alla dessa fotografer som står med en lite löjlig plastbouncer på blixten i stora lokaler, riktad 45° uppåt, och är övertygade om att de kommer få ett snyggare ljus i sina bilder.

Det var faktiskt lite kul när svågern såg mig kapa ett litet träd med bara en kniv, det var inga 2" men 3,5 centimeter är ingen pinne. Han sade inget men jag såg att han kastade en blick på syrran (min alltså).
Det där med flugor är jag personligen impad av eftersom jag själv är flugbindare och vet hur svårt det egentligen är. T ex, det faktum att man avslutar med ett nätt litet huvud visar på klass.

~Paul~
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips