Höst-vårträning med reflexer och pannlampa

När solen går ned allt tidigare och pannlampan åker på huvudet allt oftare är en bra och enkel vardagsträningsaktivitet att gå eller springa på stigar eller varför inte obanat i skogen. Sedan många år har jag sprungit och gått på reflexbanor i skogen.
Att röra på sig regelbundet är både viktigt och ganska enkelt om man inser att en en utmärkt träning är att gå i skogen.
När man följer en reflexbana så ser man små reflexbitar som lyses upp, eller egentligen reflekterar pannlampans sken. Det är bara att ha kläder efter väder och följa reflexerna. Rundorna brukar vara allt från några hundra meter till flera kilometer.
Det går att söka på nätet efter reflexbanor och orienteringsklubbar har ibland gjort sådana banor.
Utrustning som behövs är en pannlampa och jag har även en mobiltelefon som kan användas för att se var man är, om man skulle behöva se det. Mobilen har ju även en GPS och med exempelvis en kartapp såsom Google Maps så "hittar man alltid ut" om pannlampans batteri skulle ta slut.

1728505763944.png
1728505661504.png


Att gå i skogen är både avkopplande och bra för kroppen. Skonsamt och enkelt.

Den perfekta och skonsamma höst-vårträningen.

Jag rekommenderar fler att reflexa. #reflexa
 
Kompisen tog en bild på mig, och denna bild är omslagsbild i FB-gruppen "Reflexbanor i Stockholm".
1728571107114.png


På gårdagens premiärrunda på en reflexbana så kände jag hur skönt det kommer att bli i höst, vinter och vår. Skogen väntar på den som tar sig ut. Det behöver inte alltid finnas reflexer. Men...jag tycker att det är kul att se om det går att följa en reflexmarkerad bana. Ibland försvinner reflexerna, och man får "gissa lite" för att se var nästa är. Fantasi och improvisation...bra att kunna vara lite klurig...för att hitta rätt.

Det kommer inte dröja länge innan jag går ut nästa gång.
 

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.
Får nog hålla med.. Tycker det känns rätt trist att gå i skogen på kvällen och se den där typen av julpynt på träden..

Tänker att har man svårt att hitta i skogen trots att man har pannlampa och hyfsat breda stigar kanske man kan stanna hemma om kvällarna..

Det snitslas även rätt friskt för diverse löpevent/viltspår för hund, helt ok men plocka bort det efteråt..
 
Men cyklisterna är än värre. Cykeldäcken fräser upp marken som värsta motorcykeln.
Har flera gånger strosat på någon mindre stig och helt plötsligt hört en cykel komma bakifrån och ett vrål "CYYYYKEL!!!" från dåren bakom styret.
Har med nöd och näppe hunnit skutta undan med hjärtat i halsgropen.
 
Men nu kom jag ifrån ämnet :)
Håller med om att det är suverän träning att röra sig i terrängen.
Själv försöker jag ta en långpromenad på en 3-5 timmar varje helg.
Blandat på stigar och ute i spenaten.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips