Har någon blivit stämd för att ha medfört _kopplad_ hund i fjällnaturreservat?
- Trådstartare stormfrog
- Start datum
- Status
Ja, helt rätt du får inte slå ihjäl andras hundar även om det kan likställas med att slå sönder någon annans cykel.
Hänvisade inte du indirekt till en lag alldeles nyss, när du förklarade att att det vara samma sak som skadegörelse?
Du får alltså inte slå ihjäl andras hundar enligt dig själv också.
Sen känner du dig hotad också och vill hänvisa till ytterligare en annan lag.
En olyckshändelse ger inte dig rätt att slå ihjäl en hund, om man spekulerar så kanske det kan lindra straffet.
Du kan alltså använda dig av propotionerliga saker.
Sedan finns en en annan lag som beskriver nöd och som kan göra att du i praktiken slipper straff för det som du inte fick göra enligt en annan lag.
Men ...
Hunden har inte anfallit dig, den har inte varit på väg att anfalla dig. Hunden hade gått löst alltså inte varit kopplad, hundägaren är inte i närheten/i sikte och brustit i sitt ansvar ... det är inte riktigt samma sak som att hunden anfaller dig.
Du försöker då använda nöd för att här i forumet kunna konstruera en situation där du får slå ihjäl en hund. Hunden går löst men du säger att om du påstår att den skulle anfalla dig så får du rätt att slå ihjäl hunden.
Det finns inget beskrivet i den lagen som du hänvisar till där du kan säga att du har rätt att slå ihjäl eller ha sönder något annat, utan den ger en öppning till en annan bedömning utifrån det som då kommer fram i rätten.
Det är problematiskt (minst sagt) att vrida och vända på lagtexten och göra egna tolkningar för att kunna fabricera lögner om en situation för att gå "fri".
Det nämns saker i den lagtexten som det måste göras en bedömning utifrån din situationen, det är alltså inte helt klart att du har rätt att slå ihjäl hunden om den anfaller dig, det gör det bara möjligt att det skulle kunna bli så.
Det enda som det i förväg går att komma fram till är att du får inte slå ihjäl andras hundar. (Och det har du ju redan erkänt om du ska kunna hänvisa till nöd.)
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Hur vet du det?
Nej, jag skrev att jag "i princip" kan slå ihjäl hunden utan att riskera att straffas för det.
Jag kan citera det jag skrev så slipper du bläddra tillbaka:
"På sin höjd räknas det som skadegörelse (om jag nu inte slarvar så hunden inte dör direkt, då kan det bli djurplågeri). Och med nödvärnsrätten i ryggen kan man hävda att man kände sig hotad och därför drämde yxan i skallen på hunden."
Nej man kan inte med nödvärnsrätten i ryggen hävda att man befann sig i nöd, man måste visa att man var det. Det är därför det alltid startas en utredning när polis eller skyddsvakter avlossat sina vapen.
Det grundläggande i nöd och nödvärn är att åtgärden står i proportion till hotet. Vilket man alltså påvisa. Det finns något som heter nödvärnsexcess men det har aldrig använts vad jag känner till. Det ska till väldigt extrema situationer för att det ska bli aktuellt så i de utbildningar jag gått så säger de alltid att man i princip kan glömma den möjligheten.
Det grundläggande i nöd och nödvärn är att åtgärden står i proportion till hotet. Vilket man alltså påvisa. Det finns något som heter nödvärnsexcess men det har aldrig använts vad jag känner till. Det ska till väldigt extrema situationer för att det ska bli aktuellt så i de utbildningar jag gått så säger de alltid att man i princip kan glömma den möjligheten.
Ja, och att skydda en människa står i högre rang än att skydda egendom (vilket hunden räknas som).
Som artikeln jag länkade till berättade: När en hund slås ihjäl så gäller polisutredningen "skadegörelse", inget annat.
Och när man då står där i rätten så ska ens utsaga då vägas mot en utsaga från en hundägare som måste erkänna att denna struntat i att ha tillräcklig kontroll på sin hund.. En hundägare som inte var närvarande vid händelsen och inte kan ha sett vad som skedde.
Som artikeln jag länkade till berättade: När en hund slås ihjäl så gäller polisutredningen "skadegörelse", inget annat.
Och när man då står där i rätten så ska ens utsaga då vägas mot en utsaga från en hundägare som måste erkänna att denna struntat i att ha tillräcklig kontroll på sin hund.. En hundägare som inte var närvarande vid händelsen och inte kan ha sett vad som skedde.
För att situationen utgår ifrån hundägaren som löt sin hund gå fritt så som det beskrivs tidigare, sedan har du ändra parametrarna.
Tidigare hävdade du att det skulle vara "ok" att slänga ut korv med spik, nu har du gått över till att slå ihjäl hunden och beskriver en situation där du påstår att det skulle vara okej.
Iof spelar det inte sådan större roll.
Det finns ingen beskrivning i vad du kan göra utan att du kan göra något (för att förändra situationen) som står i proportion i den situationen du är i.
(Springa är ett alternativ...)
Det är ju problematiskt ... här skriver du ju "hävda". Jag tror du måste bestämma dig.
Men, du kan hävda vad som helst nödrätten bestämmer inte vad du får säga. Den ger dig enbart rätta att agera på ett sätt som (utan nödsituationen) är straffbart och det sättet ska bedömas vara proportionerligt av någon annan än dig.
Den ger dig inte rätt att slå ihjäl hundar, den ger nämnden i rätten en möjlighet att efter en bedömning frikänna dig från att annat brott. Rätten är skyldig att döma dig för brott som det bevisats att du har gjort, nödrätten ger dem en möjlighet att inte göra det. Och för att hävda nödrätt som måste du ju erkänna att du slagit ihjäl hunden.
Hunden är fortfarande ihjälslagen även om det räknas som skadegörelse. Att du säger att det är skadegörelse påverkar inte argumentationen om och omkring att det är lagligt eller inte lagligt.
När det gäller ditt straffansvar så kommer inte rätten att hantera om hundägaren haft eller inte haft kontroll över hunden för att utreda deras ansvar. Även om det kommer att framgå att de haft hunden lös så är rätten att undvika "självangivelse" en intressant "rättighet".
En målsägare kan inte dömas för brott i en rättegång.
Rättens domslut kommer enbart att behandla att du slagit ihjäl en hund.
(Att du inte sett hundägaren är inte samma sak som att den inte sett dig. Om vi ska lägga till parametrar så kan hundägaren t.o.m. ha stått och filmat utan att du sett hundägaren.)
avslutad210712
Gäst
Tråden har gått från varför hundar inte får tas med i naturreservat (egentligen nationalparker) till om man har rätt eller inte att slå ihjäl lösspringade hundar.
Nu tycker jag att en moderator går in och låser ner tråden för det här är inte värdigt utsidans forum. Såna här diskussioner kan föras på fotosidan eller flashback där mycket spårar ur på det här sättet.
Finns tillräckligt mycket fjällmark i Sverige för att hundägare ska kunna vandra hela sitt liv med nya upplevelser. Men det duger inte utan vissa ska med våld in i nationalparkerna "för att lag och regler är felaktiga UTIFRÅN MIN SYNVINKEL". Precis som diskussionen angående drönare för några veckor sedan. Varför ska inte jag få fiska i en nationalpark. Lommar och andra fåglar tar lmycket mer fisk än vad jag någonsin kan drömma om att få etc etc etc.
Lag och regler gäller för alla och vill man ha ändringar så går man till sina politiker och ber dem strida för det. När jag under många år vandrade med hund tyckte jag också att det var trist att inte kunna vandra i nationalparkerna men jag ansåg mig inte ha rätt att stå över det som gäller så jag höll mig utanför gränserna utom där man har rätt att vandra med hund efter markerade leder.
Nu tycker jag att en moderator går in och låser ner tråden för det här är inte värdigt utsidans forum. Såna här diskussioner kan föras på fotosidan eller flashback där mycket spårar ur på det här sättet.
Finns tillräckligt mycket fjällmark i Sverige för att hundägare ska kunna vandra hela sitt liv med nya upplevelser. Men det duger inte utan vissa ska med våld in i nationalparkerna "för att lag och regler är felaktiga UTIFRÅN MIN SYNVINKEL". Precis som diskussionen angående drönare för några veckor sedan. Varför ska inte jag få fiska i en nationalpark. Lommar och andra fåglar tar lmycket mer fisk än vad jag någonsin kan drömma om att få etc etc etc.
Lag och regler gäller för alla och vill man ha ändringar så går man till sina politiker och ber dem strida för det. När jag under många år vandrade med hund tyckte jag också att det var trist att inte kunna vandra i nationalparkerna men jag ansåg mig inte ha rätt att stå över det som gäller så jag höll mig utanför gränserna utom där man har rätt att vandra med hund efter markerade leder.
Det är så tyvärr med levande diskussioner, samtidigt så är det olyckligt om ett påstående om en rättighet att ha ihjäl hundar eller mata dem med spikkorvar står oemotsagt.
Det kan finnas de som då i andra situationer inbillar sig att de har en rättighet som de inte har ... och dessutom tror sig komma undan om de ljuger litegrann.
[Tråden har spårat ur för länge sen. Grundfrågan var "vet ni någon som blivit stämd för att ha hund i nationalpark". Ett par stycken (bland annat jag) svarade ja.
När det kommer till lösa hundar och nödvärn så är det inte upp till dig som brukat våld att avgöra om det var nödvändigt eller ej. Det är upp till rätten. Har mycket svårt att se att någon skulle dömma till din fördel om du "i princip slår ihjäl" en chihuahua som varit lös eller ens en "kamphund" om du inte kan uppvisa t.ex bitskador på dig själv.
Rätten att bruka våld i nöd ska även vara försvarbar och i proportion till situationen. Du kan alltså inte gå och slå ihjäl någon som bryter sig in i din bil och försöka hävda att det var proportionerligt mot brottet du utsattes för. Enda gången du kan bruka mer våld än vad som är försvarbart är under nödvärnsexcess. Det ska då vara i en sådan situation att "omständigheterna är på sådant sätt att det är synnerligen svårt att behärska sig". Det handlar då om extrema situationer.
Sen kan man ju se det så att hundägaren ser att du går till attack mot hunden, och sedan bruka våld mot dig till hotet mot hans egendom upphör (igen, proportionerligt). Men sådana situationer kan eskalera så pass att det är du som står där både sönderbruten och sönderslagen och motparten anses ha handlat i nöd, men sedan dömmad för att han ej haft uppsikt över sin hund.
Sen är det även tillåtet att avvärja hot mot annans egendom inom begreppet nöd. Dvs, jag som åskådare kan gå in och avstyra ditt angrepp mot en hund om jag anser att det är du som är agressorn.
När det sedan kommer till hund på fjället förstår jag att det inte är tillåtet i nationalparker. Hur många gånger har man inte sett lappar om bortsprugna hundar uppsatta på STF stationer och stugor.
Reglerna gäller alla, och finns där för att inte alla klarar av ansvaret att ta med sig hunden i en nationalpark.
Jag vandrar själv mycket med hund (senast en 15dagars tur i Abisko -> nikkaloikta området), men lämnar den hemma då jag beger mig in i våra parker. Inte för att jag tror att min hund skulle ställa till problem, utan för att om det blir allmänt accepterat att man skiter i reglerna angående hund, så kommer också folk som inte klarar av ansvaret göra det. Sen får man sitta där och läsa om hundar som drivit renar eller liknande i en nationalpark, och ägare som gnäller då samerna skjutit bort hunden som stressat hjorden.
När det kommer till lösa hundar och nödvärn så är det inte upp till dig som brukat våld att avgöra om det var nödvändigt eller ej. Det är upp till rätten. Har mycket svårt att se att någon skulle dömma till din fördel om du "i princip slår ihjäl" en chihuahua som varit lös eller ens en "kamphund" om du inte kan uppvisa t.ex bitskador på dig själv.
Rätten att bruka våld i nöd ska även vara försvarbar och i proportion till situationen. Du kan alltså inte gå och slå ihjäl någon som bryter sig in i din bil och försöka hävda att det var proportionerligt mot brottet du utsattes för. Enda gången du kan bruka mer våld än vad som är försvarbart är under nödvärnsexcess. Det ska då vara i en sådan situation att "omständigheterna är på sådant sätt att det är synnerligen svårt att behärska sig". Det handlar då om extrema situationer.
Sen kan man ju se det så att hundägaren ser att du går till attack mot hunden, och sedan bruka våld mot dig till hotet mot hans egendom upphör (igen, proportionerligt). Men sådana situationer kan eskalera så pass att det är du som står där både sönderbruten och sönderslagen och motparten anses ha handlat i nöd, men sedan dömmad för att han ej haft uppsikt över sin hund.
Sen är det även tillåtet att avvärja hot mot annans egendom inom begreppet nöd. Dvs, jag som åskådare kan gå in och avstyra ditt angrepp mot en hund om jag anser att det är du som är agressorn.
När det sedan kommer till hund på fjället förstår jag att det inte är tillåtet i nationalparker. Hur många gånger har man inte sett lappar om bortsprugna hundar uppsatta på STF stationer och stugor.
Reglerna gäller alla, och finns där för att inte alla klarar av ansvaret att ta med sig hunden i en nationalpark.
Jag vandrar själv mycket med hund (senast en 15dagars tur i Abisko -> nikkaloikta området), men lämnar den hemma då jag beger mig in i våra parker. Inte för att jag tror att min hund skulle ställa till problem, utan för att om det blir allmänt accepterat att man skiter i reglerna angående hund, så kommer också folk som inte klarar av ansvaret göra det. Sen får man sitta där och läsa om hundar som drivit renar eller liknande i en nationalpark, och ägare som gnäller då samerna skjutit bort hunden som stressat hjorden.
- Status
