GoLite Hex3

Jaha...då var man hemma efter några dagar i Jämtlandsfjällen.

Med mig hade jag ett GoLite Hex3
http://www.golitestore.com/store/NS_proddetail.asp?number=SH6106

Det pratades lite i nån annan tråd om hur det fungerar i blåst och så, så jag tänkte dela med mig av mina intryck.

Har använt tältet på några turer och inte upplevt några problem med vinden. Denna veckan var det dock lite mer si och så med det.

Sista natten skulle jag tälta i närheten av Sylarnas Fjällstation. Det blåste kring 14 m/s (enligt instrument på Fjällstationen) När jag kom till stugan vid "Gamla Sylarna" lyckades jag inte hitta en enda tältplats där jag vågade slå upp tältet. Då kändes det som att vinden hade tagit i en del också.

Om man bara har en hyffsat skyddad tältplats och lite stenar att förstärka med så tror jag ändå att tältet skulle klara vindar kring 15 m/s.

Någon natt tidigare tältate jag i Norge precis nere vid vattnet och under natten blåste det upp nått fruktansvärt. Vattnet skummade och det slog stora vågor in på land. Detta till trots tyckte jag att tältet stod bra. Här hade jag en något mer skyddad tältplats med gott om förstärkning (sten) på varje tältspik.

Dock upplever jag att man nästan alltid måste stiga upp och spänna tältet under natten, även om det blåser lite mindre. Stormlinorna som ingår med tältet är väl sådär. I min värld är de lite för korta. Måste byta till något lägre till nästa tur.

Frågor? Slut!

Tillägg: Om nån vill ha en live-bild är det bara att maila.

/Andreas
 
Hex

Det låter ungefär som jag hade förväntat mig. Med risk att reta en och annan kåta-fantast (fast jag tror nog inte det) så är väl Hex, pyramidformade tält och kåtor inte det bästa i hård vind. Kanske t o m det sämsta.

Det blir ju med nödvändighet ganska stora tygytor som vinden kommer åt. Vinkeln mot marken är ju inte heller särskilt förlåtande, vilket ger gott utrymme för ett spinnaker-liknande intryck.

Personligen tycker jag att ett klassiskt ryggåstält, med två pinnar är vindtåligare och utrymmeseffektivare. Men att sitta och mysa med brasa i en kåta vid en skogstur är naturligtvis svårslaget...

Jörgen
 
Re: Hex

NUI; sa:
Det låter ungefär som jag hade förväntat mig. Med risk att reta en och annan kåta-fantast (fast jag tror nog inte det) så är väl Hex, pyramidformade tält och kåtor inte det bästa i hård vind. Kanske t o m det sämsta.

Det blir ju med nödvändighet ganska stora tygytor som vinden kommer åt. Vinkeln mot marken är ju inte heller särskilt förlåtande, vilket ger gott utrymme för ett spinnaker-liknande intryck.

Personligen tycker jag att ett klassiskt ryggåstält, med två pinnar är vindtåligare och utrymmeseffektivare. Men att sitta och mysa med brasa i en kåta vid en skogstur är naturligtvis svårslaget...

Jörgen
Hmmm...jag som tycker att jag skrivit så mycket om kåtans problem vad gäller vindtålighet, och hur man löser det. Kåtan klarar hårda vindar, väl att märka om den förbereds för det. Kåtans problem ligger annars i att mittstången kan knäckas vid hårda vindar, givet att material, konstruktion med sömmar etc. står pall.

Det är alldeles riktigt att det blir ganska stora tygytor som vinden kommer åt på en kåta, med faran för att vinden får fäste, med en spinnakereffekt som följd som kan knäcka mittstången. Det är exakt så det går till när vinden tar en mittstång.

Problemet åtgärdas med en kombination av två åtgärder.

Den första: genom extra stormslingor där kåtan är tillräckligt bred för att vinden ska kunna ge ordentligt tryck, dvs. man får se till att kåtan går att förankra bra i sidled. På min kåta, Moskoselkåtan Tåpp Jakt 5 (föregångaren till Varrie) satt ursprungligen stormlinefästen bara c.a 80 cm upp på kåtan. På min kåta sitter idag extra stormlinefästen även en bit ovanför de gamla. Ovanför den punkten smalnar kåtan raskt så vinden inte kan få samma fäste. Tillåter man duken att slacka får vinden tag. Är kåtans duk sträckt och spänd glider vinden av på ett bra sätt, och det blir ingen spinnakereffekt. Då kommer formen till sin rätt och vinkeln mot marken blir just förlåtande. Just sträckt och spänd över den känsliga delen blir kåtan med de ordinarie spännremmarna, de ordinarie stormlinefästena OCH de extra stormlinefästena.

Den andra: genom att använda en stark mittstång. Ursprungliga mittstången till min kåta var c.a. 27 mm i diameter med 1 mm tjockt aluminiumgods. Den har jag bytt till en stång som är 35 mm i diameter med alugodset 1,5 mm. Oerhört stabil jämfört med den tunnare.

Mittstången till min kåta knäcktes när vinden låg runt 15 m/s och betydligt mer i byarna, innan jag sytt på de extra stormlinefästena och bytt till en starkare mittstång. Kåtan stod helt öppet och en utdragen by knäckte mittstången genom att vinden fick fäste i tyget ovanför de ursprungliga stormlinefästena, där kåtan var som bredast utan att vara förankrad i sidled, skapade en spinnakereffekt och knäckte mittstången. Efter det lät jag sy fast ytterligare stormlinefästen högre upp på kåtan och jag har skaffat den kraftigare mittstången. Med de extra stormlinefästena, stark mittstång, bra uppsättning med stening, har jag som värst upplevt och uppmätt drygt 20 m/s, i Arjeplogsfjällen. Mätte med Silvas vindmätare. Tidigare buktade duken på kåtan in oroväckande när vinden låg på 13-14 m/s, mittstången böjdes, skakade, hoppade till och hade sig. Nu buktar den in betydligt mindre och mittstången känns som tryggheten själv. Jag blev själv förvånad över vilken skillnad det var på stabilitet i uppträdandet mellan mittstängerna. Tror att det främst är diameterskillnaden mellan 27 mm och 35 mm som gör skillnaden.

Tänker man sig för och letar upp skydd för allt som har med västvind att göra, fungerar det med ursprungliga mittstången och utan de extra stormslingorna. Jag har nu kanske 400 dygn ute med kåtan, varav hälften på fjället. Mittstången har tagits av vinden en gång. Det tyckte jag dock var en gång för mycket. Dessutom vandrar jag så pass mycket med kåtan att det till slut kommer tillfällen när skyddet blir dåligt i form av vindbrytande kulle samtidigt som vinden blir för stark för de ursprungliga lösningarna. Och jag vandrar oftast oledat långt från civilserade trakter. Det är relativt vanligt med 12 m/s. Lite mer ovanligt med 15 m/s, och ännu ovanligare med 20 m/s och starkare vindar. Men ju mer man är ute, desto mer ökar sannolikheten för att man ska få uppleva det. Och jag vill känna trygghet i mitt boende.

Men skaka fram en vindmaskin så ska vi se vad som mest står pall; din tarptält-lösning, ett ryggåstält eller min kåta. Se dock till att vindmaskinen går att vrida upp i mer än 20 m/s, annars blir det ingen match för min kåta och jag får aldrig veta vilken den svagaste punkten är på kåtan i det skick den är i idag;-)

Raskesven
 
Re: Hex

NUI; sa:
.....Men att sitta och mysa med brasa i en kåta vid en skogstur är naturligtvis svårslaget...

Jörgen
Instämmer. Det enda som möjligen kan slå det, är att sitta och mysa med en brasa i en kåta vid en fjälltur;-)

cpic420951677a642.jpg


I passet ovan Fierrovaggé, söder om Råvejaure i Arjeplogsfjällen, låg vinden mellan 15 och 18 m/s kvällen innan den här bilden togs:

cpic43387178cd3c2.jpg


Dagen efter kunde markremmar och stormlinor spännas lite ytterligare på den sida där vinden legat på. Men värre var det inte. Det problem jag ännu inte lyckats lösa helt när det gäller kombinationen hård vind och regn är inte vindkänsligheten för kåtan i sig, utan att vatten piskas upp längs kåtan, med följd att det kan tränga in under ventilmössan och skvätta in i kåtan. Så var fallet i passet ovan. Problemet är idag inte stort, eftersom jag nu fördubblat antalet resårsnören som håller nere ventilmössan. Men jag skulle önska att ventilmössan gick ner ytterligare ca. 5 cm längs kåtans duk. Då, men först då, börjar min kåta närma sig perfektion (jag är pedant när det gäller just kåtan);-)

Raskesven
 
Re: Re: Hex

Raskesven; sa:
Menn skaka fram en vindmaskin så ska vi se vad som mest står pall; din tarptält-lösning, ett ryggåstält eller min kåta. Se dock till att vindmaskinen går att vrida upp i mer än 20 m/s, annars blir det ingen match för min kåta och jag får aldrig veta vilken den svagaste punkten är på kåtan i det skick den är i idag;-)

Raskesven

Jag tror jag avstår från tävlingen. Det verkar som din kåta klarar en hel del, dessutom dokumenterat, vilket alltid är trevligt.
Annars menade jag nog att formen som sådan, allt annat lika, borde vara den som kräver mest specialanpassningar för att klara vind om man jämför med ryggåstält, kupoltält, tunneltält etc helt enkelt på grund av de stora vävytorna. Det går ju att förse alla de andra tältvarianterna med stormlinor av olika slag utplacerade på de största vävytorna om vi skulle tävla.

Min tarptentlösning har inte utsatts för storm ännu, bara för ca 15 m/s om jag skall gissa. Men den är ju inspirerad av mitt gamla G66-tält som har klarat ett antal vinterstormar under åren. Så formen, upp och nedvänd båt, tror jag är den stabilaste av alla ryggåsvarianter.

Svagheterna i konstruktionen kan då vara väven, som är knappt halva vikten av Fjällrävens originalväv och min sömnad.

Men det kanske tål att påpekas att när det blåser riktigt så spänner jag naturligtvis ned väven direkt mot marken, så att det förvandlas från en tarp till ett tält. Som inte precis är lika rymligt som en kåta :)

Jörgen
 
Stormlinor?

Hallå!
Du säger att stormlinorna till ditt Hex är för korta! Finns det verkligen några linfästen på Hex, jag har aldrig sett några. Det enda som det går att fästa någonting i är väl markfästena...eller? Längre upp på väven finns väl inget?

Hare!
Anders
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg