Gerilla-klättra?

Bakgrund
Jag är en mycket van utemänniska som testat det mesta inom friluftsliv och även jobbar med det till viss del. Nu är jag trött på "promenad" bestigningar och skall nu genomföra grundkurs klippa och lite senare grundkurs i alpinism i Cham. För nu ska det klättras!
Jag har enligt mig klätterbara klippor precis utanför fönstret och i mitt närområde finns det hur mycket som helst.

Fråga
Jag har läst på om acess och etik men om jag nu inte har som ambition att hitta några nya leder för allmänheten utan i min egoism mängdträning i mitt närområde är detta möjligt?
Tanken är också att jag sätter topprep, tränar lite upp och ner sen går vidare. Vart mister jag i mitt resonemang?

Tillägg: När jag pratar med bekanta som klättrar pratar dom bara om gradering och bult. Dom är inte intresserade av bara gå till skogs och klättra utan vill ha färdiga leder. När jag nämner mina planer för dom tittar dom på mig som om jag var från en annan planet.
Mvh
 
Tillägg: När jag pratar med bekanta som klättrar pratar dom bara om gradering och bult. Dom är inte intresserade av bara gå till skogs och klättra utan vill ha färdiga leder.

99 % av alla klättrare klättrar etablerade turer/leder. Dvs man utgår från en förare, en guidebok över klätterområdet som ger info/översikt.
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
99%? Så många alltså, låter väldigt tillrättalagt. Men ser du några problem att ta med sig prylar ut och helt enkelt testa sig fram i obebyggda trakter?
 
Enda problemet som jag ser är om man måste borsta bort en massa mossa; beroende lite på var man är kan det ju vara ett ingrepp som inte är så uppskattat.
På ren klippa som inte är mitt bland folk: inga problem. Vi gjorde det för en massa år sedan söder om GBG, det hade sin charm.
 
99%? Så många alltså, låter väldigt tillrättalagt. Men ser du några problem att ta med sig prylar ut och helt enkelt testa sig fram i obebyggda trakter?

Det är nödvändigtvis inte "tillrättalagt" bara för att lederna är dokumenterade i en förare. Det finns många olika inriktningar/discipliner inom klättring. Vid tex Traditionell klippklättring följer man naturliga linjer på berget och säkrar i sprickor med utrustning som inte gör åverkan. Det finns inga bultar eller fasta installationer och man lämnar inga spår. Några av Sveriges största och finaste klätterområden domineras av denna typ av klättring.

Sen är det i historien folk som dig med lite äventyrliga lustar (?) som utvecklat dessa klätterområden och drivit utvecklingen framåt. Men det betyder också att det mest lockande ställena redan är utvecklade.
 
Senast ändrad:
99%? Så många alltså, låter väldigt tillrättalagt. Men ser du några problem att ta med sig prylar ut och helt enkelt testa sig fram i obebyggda trakter?

Det är väl inga som helst problen så länge, som du säger, man håller sig till etiken (spårlös färdsel). De flesta som vill ut och klättra vill ju ha fina läckra leder varför dom tar sig till klippor med just detta och där är ju självklart dessa leder redan etablerade.

Keep fighting gravity :)

EDIT, ja Silenhag han lite före med i princip samma sak.
 
Tack för alla bra svar. Känner mig inte alls lika tokig längre. Och visst har jag äventyrliga planer. Klättringen kommer bara bli ett steg på vägen.
Sant är säkert att redan etablerade leder är dom finaste men jag var ute och tog bilder på vad jag har på "tomten".
IOM att jag än så länge inte intresserar mig för teknisk svår klättring samt att jag anser att drill är inlärningens moder borde det väl gå att klättra där?
Jag förstår att det är svårt att få en uppfattning på bild men första Klippan är ca 10-11m och sträcker sig 250-300mbortåt med överhäng och annat i min värld svårt.
Den andra Klippan är högre. Kanske 15m och är kanske 30m åt vardera håll.
Det finns gott om naturliga sprickor och grepp.

Så vad tror ni? Drilla säkringsarbete och grunder här?
 

Bilagor

  • IMG_1613.jpg
    IMG_1613.jpg
    96.2 KB · Visningar: 757
  • IMG_1615.jpg
    IMG_1615.jpg
    75.6 KB · Visningar: 764
Ja, har du grejer på tomten och i närområdet så kan du förstås börja där.
Man ska vara glad över det man har. Kanske finns det guldkorn.
Access och etik har du läst på skriver du i första inlägg.
 
Det är väl bara att klättra på så länge man inte förstör eller retar upp markägaren!

Alternativt åk till en känd klippa men testa linjer utan att läsa föraren. Om man dessutom toppar kan det i sig vara utmärkt och säker träning i routefinding och att öva upp sitt omdöme.

Klättring kan ha en fantastisk fin social del. Men om man alltid måste följa andras kartor och relatera allt till vad andra gjort av linjer och grader missar man nog något. Det är som de som lägger ut sitt liv på sociala medier, och inte riktigt räknar sina egna upplevelser om de inte också är beskrivna och sen bekräftade och gillade av andra. Definiera och minns din egen plan och upplevelse.

Att klättra är i grunden att upptäcka, både omgivningen och sig själv. Klättra som ett barn (med en vuxens säkerhetstänk..!). Gör vad du vill så länge du inte skadar för andra. Den som har mest kul vinner!
 
Att klättra är i grunden att upptäcka, både omgivningen och sig själv. Klättra som ett barn (med en vuxens säkerhetstänk..!). Gör vad du vill så länge du inte skadar för andra. Den som har mest kul vinner!

"Det var ikke jeg som begynte å klatre, det var dere som sluttet"
...citat av Arne Næss :)
 
Att ta ett kliv bortanför de etablerade lederna är helt enligt min melodi även om vi är få som brinner för den äventyrliga klättringen. Att börja längst ner och helt enkelt ta sig dit upp, genom vegetation och elände, har absolut sin charm och jag ser ingen skillnad mellan att vandra längs berget eller klättra över det så länge man inte lämnar spår efter sig. Börjar man borsta och bulta så är det en annan sak.
Sen ska man bara vara medveten om att även om den typen av klättring ofta är enklare så är riskerna närapå större. Andy Kirkpatrick tog för inte så länge sedan upp på sin blog det i England vanligt förekommande "scambling - enklare klättring ofta med lite eller ingen säkring". Många ser ner på dessa scramblare från sina höga bulthästar utan att förstå att det ofta är väldigt exponerat, löst, mossigt, dåligt säkrat och med någon form av kängor på fötterna. Det är helt enkelt en annan typ av klättring med andra utmaningar och man väljer själv vad som kittlar ens fantasi.
Så ut och kör skulle jag vilja säga! :)
 
Det som i praktiken är största hindret för spontan klättring lite här och var, är bristen på väggar som verkligen är ganska bra klätterväggar (utan att vara etablerade), samt att det tar oerhört mycket mer tid per klättrad meter om man ska scouta fram leder, refusera en hel del av dem, och sen sakteliga klättra dem. Att klättra helt oborstade och orensade leder är inte så ofta särskilt likt klättring av etablerade leder. Självklart finns dock undantag.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips