Första UL-tipset borde vara "vandra i grupp"

En tanke (klappklappklapp) slog mig häromdan:
När man läser om ultralätt vandring på webben verkar de flesta bygga sina tips utifrån ett enmansperspektiv.

Det måste ju vara det dummaste man kan göra; att samtidigt som man borrar hål i tandborsten och impregnerar kängorna med öronvaxet vandra på ett sätt som gör att varje person bär en tamoj, ett vindskydd, en kamera, en förstahjälpensats, en kniv... ja ni hajar. Det är ju många överflödiga kilon som går omkring därute.

Vandrar man i grupp om tex 3 får man ju enorma skalfördelar, eftersom stora delar av utrustningen inte behöver multipliceras. Till samma vikt/pers som ett trångt enmansskydd kan ju ett tremansgäng bo i ett tunneltält (jag säger inte Nallo 3 så har jag inget sagt).
Man kanske till och med kan ha en enda rygga på 3 pers!
Vill man gå ännu längre syr man en tvåmanssovssäck, som ju dels kan vara tunnare stoppad och dels får färre antal tyngande detaljer än 2 st separata säckar.

Varför är det ingen som har tänkt på det här? Eller är det bara jag som uppfinner hjulet igen eftersom alla UL:are redan vandrar i grupp och delar kalsonger med varandra?
Eller är det helt enkelt så att UL-vandrarna drar ner så mycket på komforten och är såna gram-hitler att det inte finns nån som vill haka på
(jag vet ju att sambon tittar lite konstig när jag väger bortklippta ryggsäcksremmar)?
 
Håkan K; sa:
det är väl inget nytt att man har viktinsparningsfördelar om man vandrar i grupp?!

Det är klart att det inte är nåt nytt, men min fråga är varför det inte tas upp som ett absolut grundläggande UL-tips? Varför handlar alla UL-tips om enmansgrejer?
UL-världen vimlar ju av enmanskök, enmanstält, enmansfanochhansmoster!
 
Återigen, gode söte Martin, titta dig omkring på olika forum för UL. Vilka ser du där? Glada gäng av rultiga tanter med brödkavlar och mjöl i ansiktet? Horder av livsbejakande och sociala yngre kvinnor?

Eller ensamrävar av hankön månne (såna som icke vandrar i flock)?

En undran bara. Kanske inte är för inte de vill kapa vikten när de nu travar iväg ensamma?

(Inget ont menat, jag är också lite, lite UL-freak, trots att jag inte vandrar ensam. I mitt fall beror det nog mest på upplevelser från militärtjänsten...)

/ G
 
Martin (jag har hört att du är söt förresten?),
Det kanske är precis så som du menar fast tvärtom.

När man är flera är vikten ett mindre problem, men när man är ensamvandrare så blir det mer intressant att minimera vikten eftersom man annars lätt kommer upp i okomfortabelt hög vikt.
 
Hönan och ägget, ja...

Det kanske handlar om hönan och ägget... vill man bära lätt för att man bär ensam eller vill man vara ensam för att man bär lätt?

För många UL:are verkar det ju trots allt lättbärandet och inte ensamvandringen som är det centrala.
Så jag tycker ändå att det för de riktiga UL-tokarna borde vara helt grundläggande att slå sig samman, bara för att spara vikt. De gör ju allsköns konstiga saker för att minska packningen, så att ta med sig en kompis borde ju inte vara så jämrans udda. Särskilt inte som ett kompisgäng förmodligen skulle spara flera kilo tillsammans, vilket ju är en oändligt hög siffra i sammanhanget.

Å andra sidan är det ju amrisarna som är tongivande, och med sina föråldrade macholåsningar kanske de inte har nån större lust att ligga sked med två kompisar i osande syntetunderställ...

Apropå det så tycker jag att det är trevligt att ni tycker jag är söt. Vi kanske kan spara vikt tillsammans?
 

Aktuellt

På turskidor mellan stugor – ny bok guidar till svenska fjällen

I över 30 år har Oskar Karlin skidat mellan stugor i den svenska fjällvärlden. Nu har han samlat kunskaper, råd och tips i en 400 sidor tjock bok.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

Vinn ”Turskidåkning” av Oskar Karlin!

Med sin nya bok vill Oskar Karlin inspirera fler att upptäcka den svenska fjällvärlden på turskidor. Här har du chansen att vinna boken!

”När isen ligger i skärgården släpper jag allt”

I mitten av november lade sig de första skridskoisarna i Stockholm. Vi har pratat med Pamina Falck, kommunikationsansvarig på SSSK, om säsongstarten.
Eftersom man oftast går tyngre ensam än när två delar på packningen, känns det troligen mest akut att jobba med viktminskning för solovandrare.

När två någorlunda tränade personer delar på ett tält, ett kök och i övrigt har normal packning är det inte så jäkla tungt med de c.a. veckovandringar som de flesta ägnar sig åt. Svor jag i de UL-frälstes kyrka nu?;-)

Raskesven
 
...Vi har ju alltid det radikala UL-alternativet att liksom våra fäder anlita vänligt sinnade bärare. Billigt är det säkert inte, men med vilken förtjusning skulle man inte svälja ner sitt ankbröst, de feta gräddsåserna och champagnen på toppen av Kaskasapakte! Ack du förlorade värld, varför känna icke den nu levande mänskligheten till dina förtjänster?! (Sällskapet får man ju liksom på köpet.)

Minns nån att Johansen icke en endaste gång, trots att han och Nansen låg sked mer än en natt tillsammans(...), vidtalade Nansen vid förnamn... Vilket ressällskap! ;)


CAC-FB005Walkerfamilyfriends_guidesc1870WM.jpg


Vandring med stil!

/ G




[Ändrat av tigertamjaren 2004-12-03 kl 14:55]
 
För många som vandrar ultralätt så är det ett sätt att snabbt och enkelt kunna komma ut när andan faller på. Då blir det kanske svårt att få med sig kompisarna.

Men annars håller jag helt och hållet med. När jag vandrade med min 6-åring förra sommaren så hade ju jag inte mer packning är normalt, och hon bar i princip bara sovsäck, liggunderlag och lite kläder.
 

avslutad210712

Gäst
Det andra tipset

borde vara att välja rätt gruppmedlemmar dvs såna som kan bära mycket *L*.

I mitt fall är det så att min vandringskompis är betydligt mindre än jag är vilket innebär att hon bär sitt och jag bär mitt samt allt det gemensamma. Relativt kroppsvikten bär vi ungefär lika mycket så jag kan inte gärna lasta på henne mer.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips