Förslag till namnpolicy

Jag föreslår härmed en ny konstruktiv tråd där vi på kul, tillsammans, formulerar nån sorts embryo till namnpolicy, bara för att se om det går att hitta en konsensus. Någon som är på? Bakgrundstråden finns här

En sådan policy (om den skulle antas i mer demokratisk form än detta forum) menar jag skulle kunna hjälpa förbundet att ge snabba svar i media, ge stöd åt guideboksförfattare vid diskussioner om lednamn och framför allt fungera som diskussionsgrund i olika sammanhang.

Här kommer några möjliga startpunkter, utan särskilt mycket eftertanke.

1. Förstabestigaren bestämmer ledens namn.
2. Guideboksförfattaren äger rätten att inte publicera lednamn som denna anser är olämpliga eller rent av olagliga. Författaren bör dock ange om detta skett och meddela förstabestigaren.
3. Förstabestigare uppmanas att undvika namn som
- pekar ut en enskild person på så sätt att det kan jämställas med mobbing eller trakasseri
- uppmanar till hets mot folkgrupp
- ger uttryck för sexism
- ....
4. Om ett namn lätt kan uppfattas som att det bryter mot ovanstående men inte är framtaget i sådan avsikt, så uppmanas guideboksförfattaren att förklara namnet i ledbeskrivningen.
5 ....​
 
Förstabestigaren gör klokt i att välja ett namn på leden som denne kan berätta för sina barn när de åker med ut och klättrar.

Jag gissar att lednamn tillhör allmän egendom, därför kan man inte kräva sin upphovsrätt för lednamn.
 
Det låter väl bra, men problemet kanske är att den som har dålig smak när det gäller stötande lednamn kan mycket väl ha lika dålig smak när det gäller att avgöra vad man kan berätta för sina egna barn.
 
Jag har väldigt svårt för en namnpolicy där guideboksförfattare fritt ska kunna döpa om lednamn de inte gillar, att skippa att ta med leden helt ok , eller att be förstebestigaren ändra namn men i så fall tydligt ange det. Allt annat är definitivt intrång på yttrandefriheten och den är helig för mig.
 
Vad sägs om följande policy:
1) Förstebestigaren får döpa sin led till vad han eller hon vill.
2) Den som ger ut en förare ansvarar för dess innehåll:
2a) Rent olagliga namn regleras genom tryckfrihetslagstiftningen.
2b) Guideboksförfattare uppmanas att ta hänsyn till att namn kan vara stötande för känsliga personer. Vissa namn och teman bör kanske kommenteras.
2c) Om guideboksförfattaren finner för gott att censurera ett specifikt namn som inte passar i tryck skall detta tydligt anges i de fall förstebestigaren inte självmant byter ut namnet.
 
Mitt bidrag i debatten är en bilanalogi. Och för den yngre generationen, en 240 är inte ett misslyckat trick i slalombacken utan en bil.

För övrigt tycker jag inte vi behöver dra in yttrandefriheten i den här diskussionen, detta handlar väl snarare handla om sunt förnuft. Vilket nog också framgår av nämnda bilanalogi.
 

Aktuellt

Månadens fråga: Hösten är här – vad lockar mest?

Är hösten en tid för svampplockning runt knuten – eller lockar äventyren? Vi tar pulsen på Friluftssverige hösten 2025.

Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig

Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.

”I nivå med luften vid flerfiliga motorvägar”

Ny forskning visar att klätterskornas skosulor släpper ut riskfyllda kemikalier i luften när de nöts. Nu växer trycket på branschen att agera.

På två hjul genom Karelen: Grusvägar, bastur och möten för livet

Två irländska cyklister reser till finska Karelen för att utforska områdets “grå guld” – alla övergivna, slingrande grusvägar.
"Bilanalogin" är inte helt klockren säger du, och det kanske är därför jag inte ens förstår huruvida du tyckte att bilägaren skulle måla sin bil som han gjorde.
Och framförallt om han inte fick det, vad ska man göra åt det?
Du konstaterade att det var att betrkata som ett statement, men då betyder det ju rimligen att det finns ett syfte med namnvalet - och rimligen borde det vara det syftet som ska "bedömas". Om man inte har klart för sig vad syftet är (och det var väl rätt oklatt) är det ju svårt att avgöra om det var värt att försvara nanmvalet, eller om det tvärtom ska förkastas.

Sunt förnuft är ju jättebra, men det är väl det var och en använder sig av när det t ex hittar på lednamn, men sunt förnuft är troligen en sak för dig och en annan sak för nån annan.

Generaliseringar och policies är bra, men de ställer höga krav på sin uformning för att bli korrekta.

En lednamnspolicy är ju i och för sig inte så svår, om man bara gör den lagom tam, och att den därmed fungerar som en lätt knuff i nån trevlig riktning för förstebestigarna. Den kan ju då möjligen också få den förstebestigare att inse att om han väljer mer kontroversiella namn, så får han vara beredd på att försvara sitt val i någon mån. Eller leva med ett tveksamt eftermäle.
 
1. Förstebestigaren namnger leden
2. Namnet får inte bryta mot svensk lag
3. Namnet bör inte reta upp allmänheten utan ska passa i en tryckt förare
 
Missade att det kommit fler förslag på policy.
Gustavs förslag är möjligen det som behövs för att SKF och communityn ska kunna peka på att man har tagit det ansvar för lednamnsfrågan som någon rimligen kan kräva. Inte heller behöver nån uppleva att de fått sin yttrande eller tryckfrihet begränsad.
 
...inte bara allmänheten!

Håller med Mathias, men skulle också vilja tillägga att det inte bara är allmänheten man borde ta hänsyn till utan även andra klättrare. Undrar ofta när jag är ute hur vissa tror att fler duktiga kvinnor ska lockas till sporten när väggarnas namn så tydligt signalerar att pre-pubertala grabbfasoner ses som helt ok. Är ju inte särskilt bra reklam för att få nya klättrare. Men det kanske är det som är meningen..?

Mycket bra iaf att det blir vettig debatt om frågan, 99%av klättrarna är ju inte vettlösa testosteronmonster med vrickad humor och/eller historiesyn.

/Sanna

1. Förstebestigaren namnger leden
2. Namnet får inte bryta mot svensk lag
3. Namnet bör inte reta upp allmänheten utan ska passa i en tryckt förare
 
kanske lite mer poetiskt?

Kul med lite konkreta förslag! Att hitta en balansgång mellan nåt som inte begränsar fantasin men som ändå tar viss hänsyn är en utmaning.

Kanske skall en policy vara mindre som ett gäng paragrafer - de kan gärna misstolkas efter lynne. Kanske man kan tänka sig nåt mer flytande:

"Lednamn är en viktig del av klättringens historieskrivning och kultur. De reflekterar en tidsanda eller kanske en specifik upplevelse under förstabestigningen. Ofta är namnen vackra och inspirerar till klättring. Ibland är de roliga, ibland provocerande. Ibland stämmer de till eftertanke.

Lednamn, om de publiceras, är också del av det offentliga samtalet. De kan då fungera som ett bra eller dåligt skyltfönster för sporten. De kan locka in nya utövare, eller stöta bort dem. De kan också upplevas som förfulande av markägare eller andra som rör sig i naturen, eller ses som ett tillskott i vår kultur.

Som klättrare och förstabestigare äger du enligt traditionen rätten att namge din led. Detta innebär också ett ansvar. Låt lednamnet bli något som berikar klättringen, naturen och samhället."​

John
 
Kul med lite konkreta förslag! Att hitta en balansgång mellan nåt som inte begränsar fantasin men som ändå tar viss hänsyn är en utmaning.

Kanske skall en policy vara mindre som ett gäng paragrafer - de kan gärna misstolkas efter lynne. Kanske man kan tänka sig nåt mer flytande:

"Lednamn är en viktig del av klättringens historieskrivning och kultur. De reflekterar en tidsanda eller kanske en specifik upplevelse under förstabestigningen. Ofta är namnen vackra och inspirerar till klättring. Ibland är de roliga, ibland provocerande. Ibland stämmer de till eftertanke.

Lednamn, om de publiceras, är också del av det offentliga samtalet. De kan då fungera som ett bra eller dåligt skyltfönster för sporten. De kan locka in nya utövare, eller stöta bort dem. De kan också upplevas som förfulande av markägare eller andra som rör sig i naturen, eller ses som ett tillskott i vår kultur.

Som klättrare och förstabestigare äger du enligt traditionen rätten att namge din led. Detta innebär också ett ansvar. Låt lednamnet bli något som berikar klättringen, naturen och samhället."​

John

Ja det är bra. (och naturligtvis helt meningslöst förutom för att visa på god vilja och i bästa fall mana till eftertanke vilket är bra)

Det som saknas är en passus till guideboksförfattarna. (på papper eller på nätet)
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips