Jag tar mig friheten att bryta mot TS regel därför att denna erfarenhet kan vara nog så relevant i fjällen, även om den är "vunnen" på annat håll.
Alla har lärt sig att man får dricka mer än vad kroppen signalerar när det är varmt, men svettas man mycket kan man även få saltbrist fortare än man tror. Man får inga tidiga varningssignaler, och fattar kanske inte var håglösheten och huvudvärken kommer ifrån. För mig gick det så långt som till
småkramper i vaderna innan jag fattade galoppen, och ändå hade jag vandrat mycket längre söderut än den gången, och det var inte extremt varmt.
Så glöm inte salta maten lite extra, alt lös något pulver/tabletter för isotonisk vätskeersättning i dricksvattnet.
Själv tycker jag de smakar vidrigt och klarar mig fint utan, men att tillsätta något i vattnet (i mitt fall en knivsudd askorbinsyra) lär göra att det stannar bättre i kroppen i stället för att bara rinna igenom och kissas ut.