Fiske är det en sport eller djurmisshandel
- Trådstartare Snödrivan
- Start datum
Frågan kanske snarare borde ställas hur en fisk känner smärta jämför med tex däggdjur.
Att dom har smärtreceptorer är ju vedertaget
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Vet man inte det? Det är ju 2026.
Inte helt lätt att göra en jämförelse mellan hur olika arter med helt olika uppbyggnad registrerar smärta.
Det beror väl på att det snarare blir ett filosofiskt än naturvetenskapligt resonemang.
Vad är smärta? Är det smärtsignalen som uppstår i de s.k nociceptorerna? Är det kroppens reflexmässiga reaktion på smärtstimuleringen? (d.v.s automatiserade stressignaler, flyktbeteende o.s.v) Är det först när vi har en registrering av smärtsignalerna i hjärnbarken och ett medvetet svar?
Om vi definierar smärta som ett automatiserat stressvar på trauma så har ju även många växter förmåga att känna smärta, men utan något centralt nervsystem. Det finns de som menar att växter känner smärta. (Nåt att tänka på nästa gång du plockar sallad ur krukan eller drar upp en morot...). Fiskar har en basal minnesfunktion men dåligt eller ingen utvecklad hjärnbark, så fiskar har lite större förutsättning för smärtupplevelse än växter, och det finns tydligen en viss inlärningsfunktion d.v.s fiskar kan i viss mån lära sig att undvika situationer som leder till smärtstimulering. Oklart om fiskar kan minnas själva smärtupplevelsen däremot.
Jämför med bedömningen av medvetandegrad hos människor med traumatiska hjärnskador, t.ex https://www.praktiskmedicin.se/kalkylatorer/glasgow-coma-scale/
om man har en grav hjärnskada och i praktisk mening är "hjärndöd" kan man fortfarande ha en automatiserad reflex med sträckning av armbågen vid smärtstimulering. Detta trots att det mesta talar för att man i det skedet inte längre upplever någon smärta.
Aktuellt
ANNONS
Från karta till horisont – behåll fokus med rätt sorts kontaktlinser
Synen förändras gradvis – men skärpan går att få tillbaka. Progressiva kontaktlinser är utvecklade för att låta blicken hänga med utan avbrott.
Men vad menar du nu?? Att bli gasad med CO2 är mycket stressande för grisar - liksom för människor. Varför tror du att grisarna skriker när de får inandas CO2. För att de är lugna?
"I studier där grisar exponerats för koldioxid har de visat tecken på aversion i form av
flyktförsök och forcerad andning med vidöppen mun. Detta indikerar att de upplever en
känsla av andnöd innan de förlorar medvetandet. Vid en studie där
grisar lockades in i en gasfylld låda med hjälp av belöning i form av äpplen efter en
svältperiod på ett dygn, valde grisarna ändå att undvika lådan med gas. I en studie utförd av Peppel & Anton (1993) konstaterades att råttor upplever obehag
vid exponering för koldioxid, detta på grund av att koldioxiden är vävnadsretande. Särskilt
utsatt är mucosan i näsan och lungorna som kommer i kontakt med gasen. Det är möjligt att
grisar upplever samma obehag som råttor vid exponering för koldioxid och att detta är en
bidragande anledning till att de undviker gasen".
Ytterligare läsning:
På tal om smärta.
Jag har fiskat sedan jag började kunna gå (sant) och har fiskat mycket i mitt liv, förr eller senare händer det man vill undvika.
1. 10års åldern, wobblerkrok med hulling i tummen och arg Gädda i ruskandes andra änden på wobblern, morfar och frarsan "opererade ut" genom att trä ut spetsen på nytt ställe i skinnet och sedan klippa av hullingen.....kom en skvätt tårar eller två ska erkännas.
2. 15års åldern, liten metkrok med hulling i pekfingret, drog ut själv.
3. 30års åldern, en vindpust gjorde att det blev en flugkrok med hulling i halsskinnet, kompisen trädde ut spetsen på nytt ställe och klippte av hullingen.
4. 35års åldern, arg gädda igen i ena änden på wobblern och min hand i andra änden, sambon och jag själv hjälptes åt att att ta ut spesen på nytt ställe och knipsa hullingen.
Flera av flugfiskekompisarna har gjort ungefär samma resa med krokar i skinnet.
(använd alltid solglasögon vid flugfiske för att skydda ögonen)
Om ett varmblodigt djur som människan tål den bagatellartade smärtan som uppstår hos oss utan större problem, kan man då anta att ett kallblodigt djur med mindre utvecklad hjärna samt byggd att klara ett betydligt tuffare liv skulle vådas så förfäligt av ett stick av en krok ?
Slutsats, no big deal i det stora hela...hade jag varit fisk och fått välj mellan att få en krok i munnen och bli ihjälslagen eller få en krok i munnen och sedan fått simma tillbaka så är valet rätt enkelt.
Fortsätt återutsätta fiskar som är för små, för stora eller av fel art...och fortsätt framförallt att fiska och då gärna hullinglöst.
Jag har fiskat sedan jag började kunna gå (sant) och har fiskat mycket i mitt liv, förr eller senare händer det man vill undvika.
1. 10års åldern, wobblerkrok med hulling i tummen och arg Gädda i ruskandes andra änden på wobblern, morfar och frarsan "opererade ut" genom att trä ut spetsen på nytt ställe i skinnet och sedan klippa av hullingen.....kom en skvätt tårar eller två ska erkännas.
2. 15års åldern, liten metkrok med hulling i pekfingret, drog ut själv.
3. 30års åldern, en vindpust gjorde att det blev en flugkrok med hulling i halsskinnet, kompisen trädde ut spetsen på nytt ställe och klippte av hullingen.
4. 35års åldern, arg gädda igen i ena änden på wobblern och min hand i andra änden, sambon och jag själv hjälptes åt att att ta ut spesen på nytt ställe och knipsa hullingen.
Flera av flugfiskekompisarna har gjort ungefär samma resa med krokar i skinnet.
(använd alltid solglasögon vid flugfiske för att skydda ögonen)
Om ett varmblodigt djur som människan tål den bagatellartade smärtan som uppstår hos oss utan större problem, kan man då anta att ett kallblodigt djur med mindre utvecklad hjärna samt byggd att klara ett betydligt tuffare liv skulle vådas så förfäligt av ett stick av en krok ?
Slutsats, no big deal i det stora hela...hade jag varit fisk och fått välj mellan att få en krok i munnen och bli ihjälslagen eller få en krok i munnen och sedan fått simma tillbaka så är valet rätt enkelt.
Fortsätt återutsätta fiskar som är för små, för stora eller av fel art...och fortsätt framförallt att fiska och då gärna hullinglöst.
Senast ändrad:
Intressant!
Ja, det ju svårt att fråga fisken om kroken genom levern gör ont.
På tal om krok i fisk så hamnade krokarna lite här och där när man fiskade strömming.
Att det kan bli slemhinneretning har förklarats med att koldioxiden har så hög koncentration att pH sjunker vilket kan leda till obehag.
Kan finnas bättre metoder som kanske lägre koncentrationer CO2 och att komplettera med annan gas eller lugnande medel.
Min poäng är att koldioxidnarkos i sig inte är problematisk den ger medvetslöshet och när djuren väl är medvetslösa lider de inte.
Koldioxidexponering är en fungerande rutin på slakterier. Finns det bättre metoder så bör de användas i stället.
Thure
OK, men innan grisarna blir medvetslösa så lider de - så problematiskt är det definitivt. Att det är fungerande rutin är inte detsamma som att det inte är djurplågeri. Framförallt ger koldioxiden grisarna en kvävningskänsla. Så det psykiska lidandet är stort.
Det är inte djurplågeri i detta fall, djurplågeri är olagligt och denna metod är tillåten.
