Finns det nåt medel som bevisligen sänker friktionen?

Hur då tejpa kapellet? Menar du att du tejpar fast kapellet i båten eller är det något jag inte förstår?

ja..tejpa fast kapellet runt sargkanten så att det inte kollapsar för allt vatten som bryter in över kajaken. För kommer det in vatten i sittbrunnen (i hela kajaken) är man rätt kört även om man är vass i rank kajak när det blåser. Sedan kan man ju ha ett maratonkapell med dragkedja så att man kommer i kajaken utan att lossa på den snitsiga silvertejpen.
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Dessutom har de alltid en ganska lång, rak köllinje som kräver roder för att styra.
Detta gör båten väldigt svår (eller omöjlig) att hantera i riktigt hårt väder med hög brytande sjö, där man ofta hamnar i tvångssurf både i medsjö och i sidosjö.

Motions/slätvattenracers är konstruerade för att ha ett roder. Det ändrar kajakens balans så därför tas rodret med i beräkningarna redan i konstruktionsstadiet. Moderna racers har större böj på köllinjen än de flesta havskajaker, typ Tiderace.
Att motions och slätvattenracers inte är så lätthanterade i havssjö är vi nog överens om. De är byggda för att vara bäst på slätvatten.
Ifall man inte tränar fart i kajak blir man inte bra på det och det var nog Erik B's poäng. Kan farten gå från ~5 km/h till 9-10 km/h under ca 1 km minskas riskerna med hälften vid kniviga passager med mycket trafik. Samma argument som för bilar. En bil som accelererar från 0-100 km/h på 10 sekunder ger säkrare omkörningar än en som tar 20 sekunder.
 
Torka av kanoten när du paddlat så det inte blir torkfläckar (kalk+salt) på kanoten. Oavsett vilken teori man köper (vaxad slät eller hajskinn etc) så är det en likformad yta man vill ha.[/QUOTE]

Tack för svaret Erik!
Det var lite såna svar jag sökte som hade med vattenmotståndet å göra! Som du vet har jag även "långsammare" havskajaker för rekreationspaddling å då tar jag det lugnt!
Men älskar även motionera på havet även cykla på landsväg å i skog, då vill jag gärna ha lite snabbare "grejer" tycker det blir roligare så :)

/Janne
 
Motions/slätvattenracers är konstruerade för att ha ett roder. Det ändrar kajakens balans så därför tas rodret med i beräkningarna redan i konstruktionsstadiet. Moderna racers har större böj på köllinjen än de flesta havskajaker, typ Tiderace.
Att motions och slätvattenracers inte är så lätthanterade i havssjö är vi nog överens om. De är byggda för att vara bäst på slätvatten.
Ifall man inte tränar fart i kajak blir man inte bra på det och det var nog Erik B's poäng. Kan farten gå från ~5 km/h till 9-10 km/h under ca 1 km minskas riskerna med hälften vid kniviga passager med mycket trafik. Samma argument som för bilar. En bil som accelererar från 0-100 km/h på 10 sekunder ger säkrare omkörningar än en som tar 20 sekunder.

Är det samma logik som: "En bil har störst risk att krocka när den befinner sig i en korsning. Därför ska man köra så fort som möjligt genom korsningen. Då minimeras olycksrisken" ;)

/Peter (retas bara)
 
Är det samma logik som: "En bil har störst risk att krocka när den befinner sig i en korsning. Därför ska man köra så fort som möjligt genom korsningen. Då minimeras olycksrisken" ;)

/Peter (retas bara)

Jodå, så är det. Se på den här autentiska 24 sekunder långa polisvideon från England. Mycket pedagogiskt.
Youtube
 
Om du ska paddla till Åland är det nog ganska bra att ha lite bråttom. Annars får du räkna med att övernatta i kanoten.

Mellan udden norr om Grisslehamn och Åland (inte småöarna väster om) är det drygt 20 sjömil.
Håller du 2 knop i snitt får du paddla 10 tim 15 min,
Håller du 3 knop i snitt får du paddla 6 tim 50 min,
Håller du 4 knop i snitt får du paddla 5 tim 7 min,
Håller du 5 knop i snitt får du paddla 4 tim 6 min.

Är du en 2-knopare så har bråttompaddlaren hunnit över, ätit, diskat, slagit upp tältet och sovit några timmar innan du ens är i land.

Bråttompaddlaren har också hunnit över innan sjörapporten har blivit inaktuell och kan planera sin paddling efter när sjöbrisen ligger åt rätt håll.

Bråttompaddlaren vet också att det är tät fartygstrafik i nord-sydlig riktning mellan Sverige och Åland. Han vet också att fartyg "inte ser" så små fluglortar som kanoter. Men han zick-zackar och hinner över i luckorna mellan mellan fartygen.

Fart ger säkerhet!

Det var just det jag menade. Som "långsam njutningspaddlare" (sjögång och andra svårigheter inkluderat) är inte vägen över Ålands hav intressant. Bara en lång "platt" överfart/bragd att skryta med sedan. Ser hellre fram emot att kryssa mellan alla kobbar och skär, hitta nya sund och vikar och avsluta kvällen med god mat/vin på en kobbe i solnedgången. Var jag skall sova nästa natt bestäms framåt eftermiddagen. Hur fort jag kommit fram är egalt eftersom jag gillar att paddla. Lunken, harmonin och vad som döljer sig bakom nästa udde. Jag har inte bråttom att komma fram och få upp tältet. Kan varmt rekommendera: paddla när du är pigg, ät när du är hungrig, vila när du är trött och lämna klockan nerpackad. En Kayak-about. Balsam för själen.

Men visst, gillar man att räkna knop och distansminuter är fältet fritt. Bara att experimentera med ytor, färger, vaxer mm. Bara inte min kopp te. En bra slät yta fungerat utmärkt.

AV
 
Det var just det jag menade. Som "långsam njutningspaddlare" (sjögång och andra svårigheter inkluderat) är inte vägen över Ålands hav intressant. Bara en lång "platt" överfart/bragd att skryta med sedan.

Oj, då missuppfatttade jag ditt "By the way: Hoppas komma en sväng förbi Åland i sommar med min nya skapelse". Jag tolkade det som att du skulle paddla dit!

Jag tror fortfarande att det finns passager där fart ger säkerhet. Det räcker med att korsa hamninloppet i Oxelösund en sommardag för att inse hur fort motorbåtarna kommer och hur dåligt de ser i motsolen genom sina tonade lutande rutor. Så eftersom jag både är en dåre och envis så upprepar jag mitt mantra tills jag själv tror på det. Och fart ger både säkerhet och valfrihet. En snabbt kanotekipage (kanot+paddel+kanotist) kan smyga fram i trånga passager men ett långsamt ekipage kan aldrig spurta om det behövs!
 
Jag blir alltid lite konfunderad över den här motsättningen mellan "bråttompaddlare" och "långsampaddlare". Tycker att alltihop i grunden handlar om verkningsgrad – om att så mycket som möjligt av instoppat muskelarbete resulterar i att kajaken rör sig åt det håll man vill, och att så lite som möjligt slösas bort på att röra om i vattnet, slingra kajaken, trycka ner luft i vattnet eller slänga vatten upp i luften.

Vad man sedan använder sin muskelkraft till är såklart valfritt: hålla hög fart, paddla långt utan att anstränga sig, paddla långsamt med låg puls och stor aktionsradie eller använda spurten för att fånga surfvågor.

Då och då kommer verkningsgraden till nytta för att snabbt assistera någon annan paddlare med problem, för att snabbt ta sig över en farled eller för att ta sig fram i hård motvind.
Men inte är väl dålig paddelteknik något att kokettera med, även om man råkar föredra att paddla sakta?
 
För mig får dessa kloka ord från Björn gärna avsluta å sätta punkt !
Men som sagt älskar att motionera å ta i när jag paddlar men älskar oxå att glida fram på spegelblankt vatten å bara njuta! Det ena behöver inte förta det andra :)

/Janne
 
Jag blir alltid lite konfunderad över den här motsättningen mellan "bråttompaddlare" och "långsampaddlare". Tycker att alltihop i grunden handlar om verkningsgrad – om att så mycket som möjligt av instoppat muskelarbete resulterar i att kajaken rör sig åt det håll man vill, och att så lite som möjligt slösas bort på att röra om i vattnet, slingra kajaken, trycka ner luft i vattnet eller slänga vatten upp i luften.

Vad man sedan använder sin muskelkraft till är såklart valfritt: hålla hög fart, paddla långt utan att anstränga sig, paddla långsamt med låg puls och stor aktionsradie eller använda spurten för att fånga surfvågor.

Då och då kommer verkningsgraden till nytta för att snabbt assistera någon annan paddlare med problem, för att snabbt ta sig över en farled eller för att ta sig fram i hård motvind.
Men inte är väl dålig paddelteknik något att kokettera med, även om man råkar föredra att paddla sakta?

Att definiera mig som långsampaddlare var inte att kokettera med taskig teknik, utan just att syftet med att paddla för mig är inte att paddla en viss sträcka på kort tid. Självklart handlar mitt paddlande också om att förbättra och förfina min teknik, slösa så lite med energin som möjligt. När det är nödvändigt kan vi långsampaddlare nog dra på med full kraft och paddla nog så snabbt, det är bara inget huvudsyfte. I vissa ögon kanske jag skulle räknas som bråttompaddlare för att jag paddlar snabbare än de, men inte i andras. Jag har bara inte brytt mig om att ta reda på det. Min hastighet i förhållande till andra är ganska ointressant så länge vi inte paddlar i grupp eller i en tävling. Trådens start var att hitta ett medel som skulle optimera kajaken närmast i tävlingssyfte. Därav Pheifens: Varför så bråttom? Och mitt medhåll. Med en schysst kajak (snart en av dina modeller), en "pinne" och vettig kondis har jag den fart jag behöver, också för snabba överfarter, kamraträddning mm.

And hereby I rest my case!
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips