Cyklister med dåligt omdöme

Vad vill du uppnå? Vill du få folk att sluta cykla i skogen? Vad ska de som slutar göra istället? Äta chips och spela dataspel? Är inte detta människoförstöring? Hur många ljunghedar förstörs det inte när man drar en asfalterad väg genom skogen? Borde vi inte förbjuda biltrafik? Får det inte finnas spår av mänsklig aktivitet i skogar som ligger mitt i en stad? Hela skogen förstörs ju knappast av breda stigar.
 
haraldn; sa:
Exinor bekräftar mina misstankar att en vissa mountainbikecyklister inte förstår naturen. De tror att naturen är anlagd och råkar man skada den så kommer Park- o naturförvaltningen och lagar den.[---]

Baserat på vad Nicklas verkligen skrev så ställer jag mig personligen mycket frågande till hur man kan dra så långtgående slutsatser om vad han (och - även andra MTB-cyklister!) förstår och inte förstår om naturen. Tänk om man hade den människokännedomen...

haraldn; sa:
[---]I det aktuella fallet var min formulering orsakad av en skribent som trodde att naturreservat är anlagda. Tror man det så "förstår man inte naturen" anser jag.[---]

Senare i tråden (stycket ovan) kommer förklaringen... Nedan följer det som jag tror Harald syftar på.

Exinor; sa:
[---]F.ö. har jag väldigt svårt att förstå varför man anlägger naturreservat i en så stadsnära miljö.[---]

Harald; tror du på allvar att Nicklas lever i tron att människor har byggt upp miljön på och kring Ängsgårdsbergen? Alla svenskar som genomgått grundskolan förstår vad Nicklas uttryck "anlägger naturreservat" syftar på - om man inte vill tolka det illvilligt - då kan man ju förstås läsa det bokstavligt.

Harald; om syftet med ditt ursprungliga inlägg var seriöst (vilket jag tycker att det verkar som) så gagnar det ditt syfte om du försöker hålla kvar diskussionen på den nivån.

# Magnus
 
Dessa "skador" är försumbara och måste accepteras om vi skall fortsätta utnyttja naturen.
Jordskred, skogsbränder och laviner är några faktorer som "skadar" naturen på riktigt. Fakta är att mtb.-cyklister likväl som fotgängare sliter på naturen men slitaget i fråga är minimalt och ett resultat som vi måste acceptera om vi skall nyttja naturen. Naturen i sig åstadkommer, som jag nämnde tidigare, större skador på sig själv än vad vandrare och cyklister gör.
 
Re: Dumma frågor...

feffemannen; sa:
1. Är det verkligen cykling som har gjort dessa "skador"? Jag vet precis var det är någonstans och för mig (som är totalt okunnig på detta område) ser det inte ut som cykel-"skador". Beror det på att jag tänker för kortsiktigt? Uppstår dessa spår bara efter mycket (många års) och ihärdigt cyklande?
Speciellt ställer jag mig frågande inför bild fyra, jag har aldrig sett någon cykla där. Själv har jag cyklat nerför där ett par gånger: Om man cyklar nerför där så cyklar man långt till vänster i bilden, nerför den lilla klippavsatsen till vänster. Till höger är det både svårt och "onaturligt" att cykla. Det skulle förvåna mig väldigt mycket om många cyklade där. Vad jag kan se (båda av bilden och i verkligheten) är det ingen skillnad på "skadorna" till höger och till vänster.

2. Vad är det som gör dessa stigar till "skador"? Är det den rent estetiska upplevelsen som skadas eller är det en mer djupgående miljöförstörning som antyds? Vad är det i så fall som är skadat?
Om jag förstår det rätt kommer de stigar, som är "skadade", även om det lämnas helt ifred av människan, ta lång tid på sig att "läka", dvs växa igen(?). Är det ett problem?

(Har tagit bort lite i ovanstående för att spara plats.)

Vill bara aktualisera ovanstående som jag uppfattar som mycket bra frågor. Något som är väldigt intressant: Är det så att bortslitandet av rötter som en följd av cykling leder till en mer omfattande erosion (jmf vad som händer när öken skapas)? I såna fall så tycker jag att det är läge att kanske strunta i att cykla på såna här ställen. Harald?

Vill också bara skriva att jag cyklar mycket mtb, men anser att vi som cyklar bör vara försiktiga i ganska stor grad. Ett sladdande bakhjul river ganska gött i den svenska myllan.

Erik
 
Mark och mark

Var sliter cyklister och vandrare mest?

Lös sand hjälpligt bundet av gräs och ljung får långvariga närmast permanenta skador både av cyklister och vandrare.

Surhål.

Bägge dessa markvarianter slter både cyklister och vandrare mycket på och speciellt ser man sådana skdor där många sliter på samma yta t ex vid änden av broar eller spänger.

Kombinationen lutning och fordonstrafik samt häftiga regn åstadkommer erosion både på naturmark och på grusvägar. Det lite speciella med cykelslitage är att det skapar en fåra för vattnet som sedan gör den stora skadan. Jag har teorin att ökningen av mtbcykling i vissa delar av Nackareservatet har gett ökad markerosion t ex gäller det sörmlandsleden söder om golfbanan. Jag har bott i området i 15 år men jag ser ingen anledning till mtbreglering just där till följd av markslitaget tvärtom är det kul att så många uppskattar att röra sig där.

Kombinationen hästryttare och andra friluftare menar jag ofta är mer problematisk än kombinationen cyklister och andra.

Är det många mtbcyklister och mycket andra frilufsande på samma stigar bör man kanske fundera lite till för att minska irritationen mellan vandrare hundägare barnfamiljer och cyklister? Det som är besvärande för många är när cyklister dyker upp hastigt på skymda smala men jämna grusvägar där cyklisterna kan hålla hög fart.

Mtbcyklister skulle kunna välja att köra i hög fart på de grusstigar/grusvägar där det inte rör sig så många andra.

Om man vill köra riktgt tufft bör man kanske ha en avlyst och välskyltad slinga där man dessutom bara kör i en riktning?

Thure
 
Re: Mark och mark

thureb; sa:
Det lite speciella med cykelslitage är att det skapar en fåra för vattnet som sedan gör den stora skadan.

Precis: Iofs är ju stigen som en fåra. Det man gör i Alperna, och i andra trakter med riktigt höga berg, för att förhindra eller hejda erosion är att blockera vattnets väg här och där med olika former av barriärer som avleder vattnet så att det inte kan gröpa ur marken. Avledarna kan med fördel vara av ngt naturmaterial, typ en stock, eller av sten. Det som väl är problemet är väl vem som har ansvaret för att göra det. Och faktiskt får göra det. Även om man ser erosion är det ju inte fritt fram att börja bearbeta marken o fixa så att vattnet leds av stigen.

Per
 
Re: Dumma frågor...

feffemannen; sa:
Jag har läst och begrundat tråden, men har lite svårt att förstå en del saker; någon här kanske kan hjälpa mig?

1. Är det verkligen cykling som har gjort dessa "skador"? Jag vet precis var det är någonstans och för mig (som är totalt okunnig på detta område) ser det inte ut som cykel-"skador". Beror det på att jag tänker för kortsiktigt? Uppstår dessa spår bara efter mycket (många års) och ihärdigt cyklande?

Ja, det är cykelskador. De har uppstått relativt nyligen. Det såg inte ut så här innan det fanns moutainbikes. På den andra bilden ser man ju också hjluspåret.

feffemannen; sa:
Speciellt ställer jag mig frågande inför bild fyra, jag har aldrig sett någon cykla där. Själv har jag cyklat nerför där ett par gånger: Om man cyklar nerför där så cyklar man långt till vänster i bilden, nerför den lilla klippavsatsen till vänster. Till höger är det både svårt och "onaturligt" att cykla. Det skulle förvåna mig väldigt mycket om många cyklade där. Vad jag kan se (båda av bilden och i verkligheten) är det ingen skillnad på "skadorna" till höger och till vänster.

Jag har sett folk cykla där. En av dem kanske var du då. Ja, det är svårt att cykla till höger (och även att gå) eftersom det redan är söndercyklat, om inte av dig så av andra före dig. Sanden som täckte berget och som gjorde att man kunde gå (och cykla) där har spolats bort och ligger numera nedanför sluttningen. Då har ni börjat köra på sidan och när det är sönderkört där också kommer ni att flytta er ännu längre åt sidan och till slut blir hela sluttningen sönderkörd. Det var precis det jag ville påpeka.

feffemannen; sa:
2. Vad är det som gör dessa stigar till "skador"? Är det den rent estetiska upplevelsen som skadas eller är det en mer djupgående miljöförstörning som antyds? Vad är det i så fall som är skadat?
Om jag förstår det rätt kommer de stigar, som är "skadade", även om det lämnas helt ifred av människan, ta lång tid på sig att "läka", dvs växa igen(?). Är det ett problem?
De stigar som bara används av vandrare däremot (där sådana "skador" inte uppstått) kommer att växa igen mycket snabbare. De kommer dock inte sluta att nyttjas och kommer därför knappast att växa igen. Är det då någon skillnad, i praktiken, på den "skadade" stigen och den "oskadade"? (Tänker jag helt fel?)

Det väsentligaste problemet är att sanden spolas bort så att berget blottas och där växer det som bekant inte så bra.

Ett annat problem kan vara att det blir svårt att gå. Det är nämligen svårt att gå på brant lutande kalt berg, särskilt när det är vått. Så långt har det inte gått i Änggårdsbergen ännu, men på Åreskutan har jag varit med om det.

Det estetiska kan man diskutera. Smaken är ju olika. Dock var det väl en ljunghed och inte ett grustag man ville bevara på den här platsen.

Hälsningar
Harald
 
Cykling i naturreservat?

Hej,
har med intresse följt debatten här. Har också sett dessa "skador" som beskrivs av Harald och håller med om att det ser inte bra ut, speciellt inte på ljungheden.

Efter att ha fältarbetet i Änggårdsbergen för ett par år sen (ringmärkning av småfågel) behövde jag ha ett tillstånd för att få cykla omkring på de anlagda gångstigarna eftersom det fanns ett generellt förbud att cykla i reservatet. Finns det inget sådant generellt cyklingsförbud nu längre menar ni?

När jag tittade på västkuststiftelsens hemsida ang. reservatsföreskrifter hittade jag faktiskt inget generellt cykelförbud. Däremot fanns restriktioner vad gäller hästridning samt totalförbud med moped och skoter inom området.

Eftersom naturreservaten är utsedda för att skydda vissa naturvärden kan man ju tycka att aktiviteter i reservatet som påverkar dessa värden borde vara begränsade alt. förbjudna. Cykling med mountainbike i terräng, vilket jag själv utövar emellanåt, borde enligt mitt tycke inte vara tillåtet i ett naturreservat. Syftet med ett naturreservat är ju bland annat att bevara biologisk mångfald samt bevara och vårde värdefulla naturmiljöer. Svårt se hur terrängkörning med något fordon skulle vara förenligt med dessa mål, speciellt på en ljunghed.

Kanske det vore ide att införa ett specifikt förbud för just terrängkörning av mountainbike inom reservatsgränserna för att undvika dessa skador om det inte redan finns ett sådant förbud. Finns det redan ett förbud är det ju solklart att ingen cykelkörning skall förekomma där.

Häls.
Jonas
 
Syftet med naturreservat är antingen att bevara en speciell biotop e.d. eller att bevara ett naturområde för att bibehålla detta som rekreationsområde för människorna som bor i en närliggande stadsmiljö. En kombination av detta är också tänkbar.

Att påstå att en viss aktivitet som cykling generellt skulle vara förbjudet eller olämpligt i naturreservat är därför helt fel. Det kan alltså vara både så att rekreationsaktiviteten (t ex cykling) är själva syftet reservatet, eller så att cyklingen inte påverkar det skyddsvärda.

Naturreservaten är ganska många till antalet, varför det säkert kan inverka menligt på både människans utbyte av naturen, samt då också förståelsen för värdena, ifall restriktionerna blir fär många och stränga.
 
Att påstå att en viss aktivitet som cykling generellt skulle vara förbjudet eller olämpligt i naturreservat är därför helt fel. Det kan alltså vara både så att rekreationsaktiviteten (t ex cykling) är själva syftet reservatet, eller så att cyklingen inte påverkar det skyddsvärda.

Som du kanske såg i mitt inlägg påstod jag inte att det VAR förbjudet med cykling i reservatet utan det var snarare en fråga om det fanns ett sådant förbud eller inte eftersom jag har för mig att det fanns ett dylikt tidigare.

Om man läser motiveringen för bildandet av Änggårdens natureservat

http://www.vastkuststiftelsen.org/VisaNaturres.asp?id=358#Föreskrifter

så beskrivs vilka värden som motiverat reservatsbildningen. Dessa värden består i övervägande del till naturvärden och de enda rekreationsvärden som omnämns är värdet som utflyktsmål.

Förbudet till att utan förvaltares tillstånd rida utanför anlagda ridvägar kan man ju också fundera på bakgrunden till. Kanske kan det vara som så att man insåg att denna typ av "rekreationsaktivitet" skulle kunna ha en negativ påverkan på naturvärdena och därför tillåts inte detta.

Om det nu också finns andra aktivitetet som påverkar värdena i reservatet negativt skulle det därmed kanske vara motiverat att diskutera andra inskränkningar på "rekreationsaktiviteter" inom reservatet.

Detta var hela poängen i mitt inlägg snarare än att påstå att naturreservat endast skulle ha skydd av värdefulla naturmiljöer som sitt enda syfte.

Mvh
Jonas
[Ändrat av jonas.ornborg 2004-07-13 kl 17:47]
 
Re: Re: Dumma frågor...

Ja, det är cykelskador.
Hur ser man det? Du verkar väldigt säker.

De har uppstått relativt nyligen.
Vad betyder det? Ett år? Fem år? 20 år?

Det såg inte ut så här innan det fanns moutainbikes.
Betvivlar jag inte en sekund, men det är knappast ett argument för att det är cykelskador.

På den andra bilden ser man ju också hjluspåret.
Ja. Det cyklas mycket just där. Inget snack om saken. Är det ett argument för att det är cykelskador?

Det väsentligaste problemet är att sanden spolas bort så att berget blottas och där växer det som bekant inte så bra.
Visst. Det har jag förstått. Inte heller på grusvägarna växer det särskilt bra. "Läks" de "skadorna" (grusvägarna) fortare än de stigar du har fotograferat?

Det estetiska kan man diskutera. Smaken är ju olika. Dock var det väl en ljunghed och inte ett grustag man ville bevara på den här platsen.
Absolut. Om det är så som du säger (att dessa skador beror på cykling) så kan jag se ett litet problem, men ett väldigt litet problem. Jag tror inte att ljungheden kommer att förvandlas till ett grustag.

Mvh
Fredrik
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.