Det behöver inte vara tvång om personen själv går med på att bli spårad eller om man resonerar utifrån begreppet presumtivt samtycke..
Bolla idéer om seniorer som kommer vilse
- Trådstartare Kontorsråttan
- Start datum
Om personen inte vill gå med på att bli spårad och majoriteten av äldreboendena har som policy att deras brukare skall använda det i "säkerhetsyfte" ?
Har vi då hamnat i ett sorts tvång eller inte ?
Fotboja via kriminalvården är ju på ett sätt valbart det med, man kan ju välja bort det.
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
Tycker inte att det är tvång om det förhindrar personen att promenera omkring på motorvägen, tågspår, utan lämplig klädsel vintertid etc.. Tänker att det är en skyddsåtgärd
Jag tänkte mer på det där med att ändra vanan sedan årtionden att ta på en viss klocka. En klocka som man kanske haft en stor del av sitt vuxna liv.
En ny pryl som kanske måste laddas dessutom, inte dras upp, det är inte så enkelt för alla.
Inte alls omöjlig, men har själv sett så många listiga små moderna presenter snabbt falla i glömska och inte användas. Det krävs ibland mer eftertanke för att få det att verkligen fungera.
Himla bra brainstorming eller vad det heter.
Nu gör ju inte alla som tvingas bo på äldreboenden såna saker.
Håller med strordrulen om detta. Enligt min erfarenhet finns ofta redan en massa regler på äldreboenden som tillämpa generallt. De som bor där är redan fråntagna en stor del av sitt självbestämmande och sin frihet och det är hemskt att se vad det gör med en människa.
Men visst, om barnen vill känna sig trygga och farfar är med på det, så är väl en spårsändare ingen dum idé.
Men man kan nog utgå från att de flesta gamlingar som ger sig ut i svampskogen är rätt OK kognitivt. Men alla kan snubbla på en rot och självklart är risken större att en gammal människa bryter nåt ben och inte kan ta sig tillbaka själv. En informationskampanj om vad man kan göra för att lättare bli hittad om olyckan är framme kanske?
Kan ha fel, men ja, det låter som det jag tänkte på.
Jo, jag minns omständigheterna där i stora drag.
Jag tänkte också på mobil-laddare i bilen (har ett par själv med olika sladdar/kontakter för olika mobiler).
Tror helt ovetenskapligt att äldre kan vara överrepresenterade att inte hålla mobil laddad, men visst, det händer nog alla någon gång förr eller senare. Otrolig skillnad på olika generationer av mobiler också.
Gissar att det kan spela in att moderna mobiler har mycket som körs i bakgrunden. Säkert annat också men vad vet jag.
Ett snabbt sätt att tömma min mobil är att råka sätta på dess ficklampa utan att märka det...("HUR DÅ?!" frågar då någon här snällt, och jag får väl erkänna att det hänt när telefon varit i rockfickan. Går antagligen att konfigurera men tror det satts tillbaka.
Angående integriteten har jag personligen aldrig tänkt något annat än uttrycklig frivillighet. Det är varken konstigt eller ovanligt. Sedan tycker jag mycket illa om integritetskränkande övervakning som kan missbrukas och vara ofrivillig och till och med dold, men det är en helt annan sak. Ganska lätt att hålla isär sakerna där tycker jag. Är det frivilligt så är det, varför säga att det inte är frivilligt om det ÄR frivilligt?
Är man helt dement är det ännu en annan situation och någon annan, t ex en nära anhörig, har nog tagit över visst ansvar.
Jag tycker du formulerar det bra och delar dina tankar., men frågan är om det ska ses som är ett intrång i integriteten om det är ett medveten fritt val. Ja lite men då en accepterad sak.
Jag gillar skarpt din tanke om informationskampanj. Jag har sett hur liknande gjorts för barn.
Någon här säger säkert att man alltid bör veta allt och "de gamla borde veta bättre" men jag tror att det kan göra nytta att hjälpa till och putta igång tankar och samtal. Tumme upp!
Förstår inte riktigt din fundering.
Man kan vara gammal och inte omyndigförklarad på något sätt.
"Elektronisk övervakningutrustning av äldre= inte tvång ?" Menar du att det är tvång? Hur tänker du då i så fall? Att det är omöjligt med medvetna, frivilliga och informerade beslut efter en viss ålder? Ledsen, förstår inte.
Jag håller med dig om att det inte ska handla om tvång.
Demens är en annan liga och det finns vägar att gå då.
Känns väldigt konstigt att tänka i termer av tvång för dementa Besöker ofta nära anhörig på demensavdelning. DEN ÄR LÅST. De boende kan inte själva ta sig ut när som helst. Så ser verkligheten ut i mina ögon.
Jag misstänker att andra här raljerande kan associera till 1984 och har man ingen empati kan man säkert raljera över de som inte vill gå hem på natten för att man letar efter sin partner som förvunnit och är ute någonstans i kalla natten.
För mig är resonemanget inte relevanta och verkar sakna förståelse eller erfarenhet av svårt dementa nära anhöriga.
Jag råkar samtidigt ogilla det som beskrivs i 1984 väldigt mycket och är ingen vän av alla inspelningar som görs i tid och otid, men det känns som en helt annan diskussion. Men igen, jag tänker inte på tvång och gillar inte tvång.
Inte i något fall, med eller utan demens, har jag pratat om något obligatoriskt eller något som är i närheten av tvång. Andra kanske gör det, men jag håller med om att det inte bör vara tvång eller något i löndom.
Är man gravt dement är det en annan liga för man är inte riktigt sig själv och kan inte ta hand om sig själv alls.
Helvete? Kan också vara ett helvete att vara klar i huvudet tillsammans med de som inte alls är det längre. Helvete kan vara att komma hem på morgonen där ena sänghalvan är tom och din parter är ute fast du inte vet var.
Senast ändrad:
Japp, jag förstår att det är lätt att servera det så.
Det börjar som en ide, sedan som en erbjuden möjlighet, sedan blir det en rekommendation, efter ett tag blir det till ett krav, till sist har vi ett tvång.
Fast allt i den egna säkerhetens namn och för allmänhetens bästa såklart.
Varför bara rikta sig vara emot äldre, det görs väl stora sökinsatser årligen på div åldersgrupper ?
Många arbetsgivare skulle säkert uppskatta om dom kunde se vart deras anställda befinner sig i realtid, praktiskt på många sätt och ökar säkerheten så klart.
Ett inlägg om inspirationskällor för diskussionen:
En skrift som beskriver skallgångsteknik mm är ”Skallgång och räddning” från ”Nacka - Värmdö räddningssällskap” år 2006. Den ger inblick i hur arbetskrävande en sökinsats kan vara. Delar av den är också bra läsning för den intresserade. Sökmetoderna beskrivs på sidorna 19-24. (Jag hittade den återigen igår efter att ha letat i flera år och tänkt efterlysa den här på Utsidan.)
Har sett en modernare text från en annan källa som beskriver sökmetodik från ett delvis annat perspektiv. Den beskrev hur man delar in försvunna personer i olika grupper, så som barn, dementa, osv. Därefter ges statistik på hur långt man kan förvänta sig att de tagit sig vid olika tidpunkter. Vilket ligger till grund för planering av sökinsatser. Betydelsen av s.k. ledstänger (sök på begreppet inom sporten orientering) och eventuell patrullering av sådana beskrevs. Har någon länkar till liknande texter får ni gärna posta. Jag postar om jag hittar tillbaka till texten jag beskrev.
En bra sak för tråden vore statistik kring händelser där äldres bortavaro dragit igång en sökinsats. Vilka var omständigheterna? Exempelvis: fanns mobil med, användes den, om inte varför. Osv.
En skrift som beskriver skallgångsteknik mm är ”Skallgång och räddning” från ”Nacka - Värmdö räddningssällskap” år 2006. Den ger inblick i hur arbetskrävande en sökinsats kan vara. Delar av den är också bra läsning för den intresserade. Sökmetoderna beskrivs på sidorna 19-24. (Jag hittade den återigen igår efter att ha letat i flera år och tänkt efterlysa den här på Utsidan.)
Har sett en modernare text från en annan källa som beskriver sökmetodik från ett delvis annat perspektiv. Den beskrev hur man delar in försvunna personer i olika grupper, så som barn, dementa, osv. Därefter ges statistik på hur långt man kan förvänta sig att de tagit sig vid olika tidpunkter. Vilket ligger till grund för planering av sökinsatser. Betydelsen av s.k. ledstänger (sök på begreppet inom sporten orientering) och eventuell patrullering av sådana beskrevs. Har någon länkar till liknande texter får ni gärna posta. Jag postar om jag hittar tillbaka till texten jag beskrev.
En bra sak för tråden vore statistik kring händelser där äldres bortavaro dragit igång en sökinsats. Vilka var omständigheterna? Exempelvis: fanns mobil med, användes den, om inte varför. Osv.
Katt GPS.
Väldigt bra träffsäkerhet.
Jag såg en tjej som trängde sig in i snår vid lunchtid.
När hon kom ut så hade hon en katt i famnen.
Hon hade släppt ut katten på morgonen och nu när hon var hemma på lunchen så skulle hon hämta hem katten och ge den mat.
Området där hennes katt rör sig är stort nog för att det skulle ta dagar att lokalisera katten utan GPS.
Hon kollar var katten är med hjälp av en app i hennes mobil.
Den visar exakt var katten är hela tiden.
De äldre kan virra iväg precis hur de vill men med en katt GPS så syns det exakt var de är hela tiden.
Frihet med total övervakning.
Det är ingen gratislösning dock. Katt GPS kostar datatrafik och behöver sim kort.
Har aldrig tittat närmare på det men jag var imponerad av att hon visste var hon skulle hämta katten oavsett var den befann sig.
Väldigt bra träffsäkerhet.
Jag såg en tjej som trängde sig in i snår vid lunchtid.
När hon kom ut så hade hon en katt i famnen.
Hon hade släppt ut katten på morgonen och nu när hon var hemma på lunchen så skulle hon hämta hem katten och ge den mat.
Området där hennes katt rör sig är stort nog för att det skulle ta dagar att lokalisera katten utan GPS.
Hon kollar var katten är med hjälp av en app i hennes mobil.
Den visar exakt var katten är hela tiden.
De äldre kan virra iväg precis hur de vill men med en katt GPS så syns det exakt var de är hela tiden.
Frihet med total övervakning.
Det är ingen gratislösning dock. Katt GPS kostar datatrafik och behöver sim kort.
Har aldrig tittat närmare på det men jag var imponerad av att hon visste var hon skulle hämta katten oavsett var den befann sig.
