beräkna belastning stålprofiler klarar
- Trådstartare flanell
- Start datum
Betalt samarbete
Månadens produkt: Trangia Nest
De nya tallrikarna, skålarna och muggarna packas smidigt och kompakt ihop med Trangias klassiska kök. Ta chansen att vinna och testa serien!
Hehe, fyra färger är ju aldrig fel - men resultatet är ju exakt detsamma som med kokboksformeln från sid 2 i tråden, eller samma som resultatet man får med Steiners sats. (Faktum är att noggrannheten är högre i de fallen - även om det inte har nån egentlig praktisk betydelse.)
Frågan är väl kanske emellertid, känns det intuitivt nu då?
Frågan är väl kanske emellertid, känns det intuitivt nu då?
ja nu när svaret presenterades i fyrfärg och allt börjar dom egna idéerna blekna allt mer..
skämt å sido har jag inte hunnit testa än, men det ska bli.
eftersom jag mer och mer börjar ställa in mig på att tvingas se min "känsla" besegrad har jag redan börjat fundera på ursäkter.
en är att den smalare profilen skär in lite mer i handen och upplevs därför kanske som stabilare än vad den är. den dubbelt bred profilen lägger man handen på, på ett annat sätt när man trycker ner.
I den andra (rimliga) riktningen så blir skillnaderna ännu större till de större rörens fördel - men det känns antagligen intuitivt.
Den intuitiva känslan är inte helt fel, det är bara det att den är lite felaktig i just den här relationen.
Höga tvärsnitt är ju "bättre" än breda. Dessutom har man möjligen också känslan av att breda (jfr bladfjädrar) tål mer elastisk böjning. På sätt och vis är det också fel i det här fallet- men lite generellt så är det oftast så att ett bredare tvärsnitt tål mer elastisk böjning utan att kollapsa eller deformeras. Dock kan det förstås gå åt mer kraft för denna större böjning...
Den intuitiva känslan är inte helt fel, det är bara det att den är lite felaktig i just den här relationen.
Höga tvärsnitt är ju "bättre" än breda. Dessutom har man möjligen också känslan av att breda (jfr bladfjädrar) tål mer elastisk böjning. På sätt och vis är det också fel i det här fallet- men lite generellt så är det oftast så att ett bredare tvärsnitt tål mer elastisk böjning utan att kollapsa eller deformeras. Dock kan det förstås gå åt mer kraft för denna större böjning...
Aktuellt
Annons
Snälltåget – på räls till äventyret
Möt Snälltåget på Outdoor Festival 2026 – som tar dig till friluftsdestinationer i Sverige och Europa. Som festivalbesökare får du 10% rabatt.
Föga förvånande, eftersom simuleringen lär följa just de formlerna...
Ok, det har du ju rätt i, men om inte fem gav approximativt samma resultat som analytiska metoder så skulle endera metoden skrotats för länge sedan...
Ja, FEM ger förstås med dagens normala tillämpning jättebra resultat och när det gäller såna här rör så är säkert toleransavvikelserna på rörens mått mer betydelsefulla! Och dem missar man ju oavsett metod.
FEM var ju lite mer av en konstform längre tillbaka, men klenare datorer, då det var viktigt att snåla på noder osv. Då ställde det rätt stora krav på den som satt vid tangentbordet att göra rätt förenklingar, rätt förtätningar av nodnätet, rätt element osv osv.
Nu är det väl så j-a användarvänligt att vem som helst kan ratta en hel del beräkningar!
Personligen skulle jag nog numera själv behöva det lite mer idiotsäkra användargränssnittet osv om jag skulle ta fram lite "fyrfärg". Senast jag gjorde nåt sånt var väl... uuhhh... äsch vi glömmer det. Jag vill inte i onödan framstå som förhistorisk.
FEM var ju lite mer av en konstform längre tillbaka, men klenare datorer, då det var viktigt att snåla på noder osv. Då ställde det rätt stora krav på den som satt vid tangentbordet att göra rätt förenklingar, rätt förtätningar av nodnätet, rätt element osv osv.
Nu är det väl så j-a användarvänligt att vem som helst kan ratta en hel del beräkningar!
Personligen skulle jag nog numera själv behöva det lite mer idiotsäkra användargränssnittet osv om jag skulle ta fram lite "fyrfärg". Senast jag gjorde nåt sånt var väl... uuhhh... äsch vi glömmer det. Jag vill inte i onödan framstå som förhistorisk.
En sanning, men med modifikation.
Nåja detta är inte helt sant och riktigt:
1: Det är sant att kokboksformeln är exakt så länge som man uppfyller de fördefinierade förutsättningarna. Dessa brukar (beroende på vilken formelsamling man tittar i) vara:
* Att balken kan betraktas som "slank" (= längden är mycket längre än bredd och höjd)
* Att utböjningarna kan betraktas som "små" (= man behöver inte ta hänsyn till det som kallas för andra ordningens effekter)
2: Visserligen bygger FEM på ett i grunden approximativt förfarande, men om man bara vet vad man gör är metoden nu för tiden extremt exakt. Om man som i detta fall enbart talar om styvhet och inte styrka kan jag berätta att en välbyggd FEM-modell är så exakt att man sen 10 år tillbaka i princip slutat pröva styvhetslastfallen inom bilindustrin (där jag jobbar med just FEM-analys). Man räknar så exakt på en hel kaross (med typ 100 olika plåtar, punktsvetsar, lim osv osv) att spridningen mellan två olika prov är i samma storleksorning som skillnaden mellan prov och FEM-analys.
Så i princip alla verkliga fall kommer en FEM-beräkning ge ett bättre resultat (dvs närmare en korrekt utförd test) än en handberäkning.
/ Stefan
PS: Intressant diskussion för övrigt
Nåja detta är inte helt sant och riktigt:
1: Det är sant att kokboksformeln är exakt så länge som man uppfyller de fördefinierade förutsättningarna. Dessa brukar (beroende på vilken formelsamling man tittar i) vara:
* Att balken kan betraktas som "slank" (= längden är mycket längre än bredd och höjd)
* Att utböjningarna kan betraktas som "små" (= man behöver inte ta hänsyn till det som kallas för andra ordningens effekter)
2: Visserligen bygger FEM på ett i grunden approximativt förfarande, men om man bara vet vad man gör är metoden nu för tiden extremt exakt. Om man som i detta fall enbart talar om styvhet och inte styrka kan jag berätta att en välbyggd FEM-modell är så exakt att man sen 10 år tillbaka i princip slutat pröva styvhetslastfallen inom bilindustrin (där jag jobbar med just FEM-analys). Man räknar så exakt på en hel kaross (med typ 100 olika plåtar, punktsvetsar, lim osv osv) att spridningen mellan två olika prov är i samma storleksorning som skillnaden mellan prov och FEM-analys.
Så i princip alla verkliga fall kommer en FEM-beräkning ge ett bättre resultat (dvs närmare en korrekt utförd test) än en handberäkning.
/ Stefan
PS: Intressant diskussion för övrigt
Jag tycker nog ändå att det är trevligare med folk som gissar än folk som dissar.
Fantastisk tråd för övrigt. Jag funderar lite på hur tråden hade sett ut om frågan ställts på Flashback eller Familjeliv. Jag är rätt säker på att den inte hade spårat ut i en diskussion om fördelar med finita elementmetoden i alla fall.
