Befogad rädsla?

Jag har funderat på en sak.

Jag har inga problem att dra ut på turer om man är 2 eller fler. Att dra iväg själv på fjället (stora öppna ytor) skulle jag heller inte ha några problem med.

men att dra ut på en tur i skogsterräng själv gör mig lite nojig och allra helst om jag ska övernatta. Har en del turer som jag (ensam) ska göra framåt våren/sommaren och då i syftet att fiska av längre bäcksträckor där jag kommer övernatta för att få med hela sträckan.

Jag kommer göra dem ensam eftersom det är svårt att hitta likasinnade.

Detta med övernattning i storskogen SJÄLV gör mig lite nojig för jag är björn och vargrädd, haha! Jag har gjort många dagsturer men alltid framåt kvällen när det börjar bli mörkt så blir jag nojig och jag tror en björn eller varg sitter och lurar på mig. Jag åker då hem. haha!

Inte nog med det så bor jag i Hälsingland som är bland de björn och varg-tätaste områdena i Sverige. Jag såg även på nyheterna om en jägare som blivit attackerad av en björn i Bollnästrakterna och jag bor i Edsbyn 3 mil väster om Bollnäs.

Vad tror ni? Är det något att vara rädd för eller ska jag "ta tjuren i hornen" och ge mig ut ändå och försöka bortse från min nojja eller rädsla. Jag tänker mig björnen kommer och nosar mig i ansiktet när jag ligger där under mitt vindskydd.

Som sagt vad tror ni och har ni något tips på hur jag kan komma över min nojja/rädsla? Rädslan kommer alltid fram om jag ska bege mig ut ensam men aldrig i sällskap. Någon som känner igen sig kanske?
 
Du får väl ut och prova;en obeväpnad man i svensk skog löper näppeligen någon risk att attackeras av en björn.
Har det hänt alls? Att råka befinna sej mellan hona och ungar är väl kanske en risk,men mest för skenattacker (lär resultera i att du bör ha ombytesbyxor och tvål med dej).
Om jag nån gång känt tvekan vid ensamma övernattningar refererar jag till vår bekant
" rovdjursexperten" som själv aldrig känt tvekan att sova lugnt på platser där han under dagen observerat björnar.Kunde han så kan väl jag!
 
Visst finns det en risk med det du tänker göra men den risken är liten jämfört med mycket du gör varje dag. Bland det absolut farligaste man kan göra är att vara på nån kroggata mitt i natten i en större stad. Skit i björnen. Tänk som Yoda i stjärnornas krig, "fear is the path to the dark side". Inte vill väl du bli nån ny Darth Vader? :)
 
Haha! Nej jag strävar inte åt den mörka sidan om jag säger så. Men tvål och ombyte låter smart att ha med.

Jag jobbar i skogen och har aldrig under mina många år där sett en enda björn. Det ska väl vara typiskt att bli attackerad av en björn när jag gör mina turer.

Ja det enda sättet att se är om man provar. :)
 
Det finns ett bra TV-avsnitt med Lars Monsen - jag kommer inte ihåg om det var från "På tur med Lars Monsen" eller "Nordkalotten 365" - där han kommer fram till ett ställe med massor av färska spår och lämningar efter björn. Spår, spillning, riv- och bitmärken som revirmarkeringar på träden. Han slänger ner ryggsäcken och utbrister "Det här blir ett perfekt ställe att sova på!"

Ungefär så farliga är skandinaviska rovdjur.
 
HAHAHA! Jag kan inte sluta skratta! Lars Monsen är en av mina förebilder, vilken lirare!

Det där stärkte!

Måste kolla igenom hans filmer igen! :)
 
Nån gång i "urtiden" så läste jag några deckarpocket om en karaktär vid namn Remo.
Han hade en filosofi för sina uppdrag; Rädsla, smärta och hunger är bara känslor och känslor dödar inte...
 
Lars Monsen påpekar även att en av 200 björnar ÄR farlig. Det är något man skall ha klart för sig, då agerar man oftast bättre.
 
Jag har också haft obefogade rädslor om att sova ensam ute i skogen (rädsla för djur mestadels) o för att vandra ensam (rädd för att gå vilse). Men sen bestämde jag mig för att den där rädslan är löjlig o "tog tjuren vid hornen". Och jag övervann den rätt fort. Jag brukar alltid tälta istället för att sova i vindskydd när jag är ute själv, nu förtiden mest för att jag tycker att det ger mer frihet. Men i början för att jag kände mig lite säkrare i tältet, ingenting kunde ju iaf komma fram o nosa mig i ansiktet.

Det är ju onödigt att begränsas av obefogade rädslor tänk så mkt du går miste om.
 
Jo det där med att slå upp ett tält tycker jag också gör att allt känns lugnare och tryggare. Men samtidigt älskar jag att bygga saker när jag är ute och just ett vindskydd känns extra mycket friluftsliv på något vis.
 
Nån gång i "urtiden" så läste jag några deckarpocket om en karaktär vid namn Remo.
Han hade en filosofi för sina uppdrag; Rädsla, smärta och hunger är bara känslor och känslor dödar inte...
Å andra sidan så är de ju ofta symptom på verkliga problem. Fast just rädsla tenderar att vara lite väl lätt-triggad.
 
Å andra sidan så är de ju ofta symptom på verkliga problem. Fast just rädsla tenderar att vara lite väl lätt-triggad.

Och det är ju vår natur. Vi ska reagera inför något potentiellt farligt. Det är den irrationella rädslan som blir farlig och ohälsosam, när vi reagerar utan att försöka tänka först och agerar i affekt. Då tror kroppen i sin tur att det verkligen var farligt och så är bollen i gång... Vi är ju alla lite olika lätt-triggade i olika sammanhang och får så vara, men jag som är av den lite mer nojjiga sorten börjar lära mig att våga mer och inte låta kroppens reaktioner hindra mig från att göra det som jag vill.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...