Värdefulla naturskogar hotas av Skogsstyrelsens beslut

Lilla Luleälv. Foto: Ola Jennersten WWF

WWF är mycket kritiska till Skogsstyrelsens nya metod för inventering och identifiering av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, som presenterades den 12 juni.
– Detta beslut kommer att leda till att skogar med höga naturvärden inte klassas som nyckelbiotoper och därmed i högre utsträckning riskerar att förstöras, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare vid Världsnaturfonden WWF.

Skogsstyrelsen redovisar i rapporten också en helt ny undersökning. Den visar att hela 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats mellan 2000-2018 enbart i nordvästra Sverige. Detta motsvarar en areal som är större än Muddus nationalpark och visar tydligt att Skogsstyrelsen tidigare har underskattat den stora förlusten av skogar med höga naturvärden.

–  Samtidigt som vi får veta att en mycket stor areal nyckelbiotoper har avverkats i detta område, så presenteras den här metoden som innebär att betydligt färre skogar med höga naturvärden kommer att klassas som nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Det är en oroande utveckling, fortsätter Peter Westman.

Tretåig hackspett på gammag björk Jelka-Rimakåbbå OlaJ. Tretåiga hackspetten är en av de hotade arter som riskerar att utrotas om områden med nyckelbiotoper försvinner. Foto: Ola Jennersten WWF

Nyckelbiotopsbegreppet är centralt för att identifiera skogar med höga naturvärden i Sverige och en stor del av nyckelbiotoperna återfinns just i nordvästra Sverige. Skogsstyrelsen har nu valt att regionalisera själva begreppet. Det innebär att skogsområden i nordvästra Sverige måste ha högre naturvärden än övriga Sverige för att kunna klassas som nyckelbiotoper. Detta gör att färre kommer att hittas, men inte för att naturvärdena inte finns utan för att man vill ha färre nyckelbiotoper. 

– En sådan pappersprodukt urholkar starkt nyckelbiotopsbegreppet. Det bidrar till fortsatt förlust av skogar med höga naturvärden och försvårar Sveriges internationella åtagande att bevara den biologiska mångfalden, säger Linda Berglund, skogsexpert WWF.

WWF har tillsammans med andra naturvårdsorganisationer deltagit i Skogsstyrelsens samverkansprocess för nyckelbiotoper och framfört sin kritik.

– Vi anser att Skogsstyrelsen och skogspolitiken i stället bör identifiera och bevara nyckelbiotopernas naturvärden och se till att de markägare som har en stor andel skyndsamt får ersättning av staten, avslutar Linda Berglund.

 FAKTA WWF anser att regeringen ska:

• Säkerställa att nyckelbiotopsbegreppet inte urholkas.
• Naturvärden ska styra vad som är nyckelbiotop – inte var i landet de befinner sig.
• Återuppta nyckelbiotopsinventeringen.
• Tillsätta tillräckligt med resurser så att privatskogsbruket med nyckelbiotopsrika fastigheter kan erhålla finansiell ersättning för formellt skydd.

FAKTA Nyckelbiotoper

En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.

Endast 2,1 % av skogslandskapet är idag kända nyckelbiotoper i Sverige, 4 % om man räknar in den uppskattade mängden okända nyckelbiotoper Att bevara dessa rester av värdefull skog är helt avgörande för att våra miljömål samt mål för en hållbar utveckling i skogen ska kunna nås.

FAKTA WWF och Skogsstyrelsens rapport

Skogsstyrelsen publicerade den 12:e juni den nya metodiken och nivån för att identifiera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige i rapporten Utveckling av metod för nyckelbiotopsinventering i Nordvästra Sverige. WWFs detaljerade synpunkter och kritik av rapporten har framförts i processen med samverkansgruppen och går att läsa i rapporten.