Strandbergs till Masailand

Ett maka omaka par

Hon tyckte att han var en konstig typ med undeliga idéer – han tyckte att hon var en gnällig kärring som la sig i. Men telefonsamtalet blev en träff på riktigt och idag är de som ler och långhalm. Tillsammans reser de jorden runt och upptäcker världen.  Nästa stopp blir Masailand.
 

Snart bär det iväg på ny expedidion -  till Masailand i Kenya

Vi sitter vid ett cafébord på UTE-mässan där de är på snabbvisit under sin turné i Sverige. Titti Strandberg - lång, smal med långt, rakt, mörkblont hår och Mikael Strandberg - kort, lite satt med yviga hårlockar och en liten envis mun. De är olika så här vid första åsyn men skenet bedrar. De två kompletterar varann och förutom sjungade dalmål delar de både livsåskådning och hem.
-Mycket ligger i att ge och ta i ett förhållande. Vi ger varandra utrymme att vara olika, säger Mikael med sin lugna stämma. Det är ett friskhetstecken att kunna vara sig själv.

Expeditionslysten ungkarl
Bara till för några år sedan var han ungkarl som sedan 1987 gjort det många bara drömmer om; Som upptäcksresande har han dragit jorden runt på cykel, till fots och nu senast till häst och utforskat både kultur, djur och natur. Men han är ju ingen Göran Kropp som han själv påpekar:
-För mig handlar det om passion och jag vet att jag kan det jag gör. Jag är definitivt inte en person som gör mina expeditioner som en sportprestation utan älskar att uppleva och berätta.
Och berättade var just vad han gjorde när kärleken slog till. På lokalradion i D    alarna efter att ha blivit sjuk och hemskickad under en resa i Afrika. Det var då Titti –  numera hans fru, ständiga följeslagare och ovärderliga hjälp på resorna – fick tag i honom när hon ville ställa några frågor till den underliga lilla mannen.
- De ville att folk ringde in och frågade Mikael saker och när jag kom fram med mina fem frågor tyckte programledaren att de var så bra att jag fick ställa dem själv, säger Titti. Jag hann inte svara nej innan jag var ute i etern och sedan pratade vi till programledaren bröt sändningen.
Efter det bjöd Titti ut Mikael på lunch för att prata vidare och snäll som han är tackade han motvilligt ja.
-Jag tyckte nog hon verkade gnällig men när vi träffades märkte jag att hon var en dröm, säger han och skruvar lite på sig.

Titti och Mikael reser numera alltid tillsammans. Att det blir argumentationer är inte ovanligt men det måste man få ha.

Öppna inför kulturskillnader
De har båda lätt för att prata men det är Titti som driver samtalet framåt. Hon är ivrig, glad och bestämd medan Mikael sitter och iakttar och kommer med små underfundiga inlägg. Humor har de både var för sig och gentemot varandra men det är tydligt att här sitter två individer med starka viljor som ofta hamnar i klinch med varandra. Deras senaste resa på 300 mil till häst genom Patagonien var inte alltid smärtfritt när känslorna tog över.
-Vi har nog sagt de elakaste saker man kan till varandra, säger Titti. När man är trött och hungrig kommer sidor som inte alltid är så trevliga fram hos en, med det kan vi också prata om.
Titti har sedan tidigare två vuxna barn och har arbetat som förskolelärare i tjugo år och det var först när hon träffade Mikael som hon egentligen började intressera sig för kulturer och resor.
-Jag började resa till Mikael var sjätte månad för att träffas och gå en slagt ”utbildning” i upptäcksresande och märkte att jag hade talang för det. Jag klararde av kulturen och människorna på ett bra sätt, säger hon.
Och sedan har det bara löpt på. Sedan Patagonien har det varit  turer mellan föreläsningar och hemmet i Särna dit de dragit sig tillbaka för att ha lite lugn och ro när de någon gång är hemma. Men nu bär det iväg igen – i början av juni startar expeditionen Masailand till Kenya. Där skall de leva med och filma jordens sista nomadfolk Masaierna. Ett äventyr till fots bland både giftormar, lejon och krokodiler...

Läs mer om expeditionen på Masailands hemsida.

Text och bild: Eva Sahlström