Säkerhetsutrustning

Det finns mängder med säkerhetsutrustning och det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan vad som är säkerhetsutrustning eller annat.

Av: Karin Mentzing

Säkerhetsutrustning

Det finns mängder med säkerhetsutrustning och det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan vad som är säkerhetsutrustning eller annat. T.ex. skulle man gott kunna kalla karta och kompass, kapell, dricksvatten, skädda/roder, skott och luckor o.s.v. o.s.v. för säkerhetsutrustning. Ty om något av dessa ting saknas eller går sönder, kan din säkerhet äventyras.

Det kanske allra viktigaste för din säkerhet, är ett gott omdöme, förmåga att kunna välja färdväg efter din kunskap och erfarenhet, så att du inte hamnar i omständigheter du inte klarar att reda ut. I detta ingår också att ha materiell säkerhetsutrustning och kunna använda den i de situationer du utsätter dig för.

För lätta och skyddade turer behöver man naturligtvis också mindre säkerhetsutrustning, än för mer exponerad miljö. Under en mer exponerad tur, ska varje paddlare i gruppen ha t.ex. reservpaddel, pump, bogsersystem, helst också paddelflottör och drivankare. Under en mer skyddad tur räcker det med kanske en reservpaddel, pump o.s.v., gemensamt för gruppen.

Flytväst är naturligtvis nummer ett i säkerhetsutrustningen. Ta för vana att alltid ha den på dig när du paddlar!

En flytväst för kajakpaddling bör vara kort i livet för att inte ta i sittbrunnssargen eller pressas upp av höfterna när du sitter ner. Den bör också vara djupt skuren i ärmhålen för att inte skava när du paddlar, helst ska inget flytmaterial sitta på västens sidor.

Västen ska sitta väl om kroppen, så att den inte åker upp över ansiktet om du hamnar i vattnet. Du ska flyta högt, annars kommer du reflexmässigt börja trampa med fötterna, vilket dels gör slut på en massa energi du behöver till annat och dels pumpar du in nytt kallt vatten i klädseln så att du förlorar ännu mer energi.

Och västen ska sitta på plats utan hjälp av grenband, så det behöver finnas åtstramare runt midjan och bröstet. Om det regnar eller vågorna skvätter upp, så behöver du ha flytvästen utanpå kapellet så att inte sittbrunnen blir vattenfylld. Detta är omöjligt att arrangera om flytvästen måste hållas på plats med hjälp av grenband.

Flytvästen bör av flera skäl sitta ytterst i klädseln.

Dels håller den då ihop jackan, vilket har flera fördelar. Paddlar du i vind så kommer jackan att fladdra, väsnas och utgöra vindfång som i sin tur hindrar din framfart om den sitter utanpå västen. Hamnar du i vattnet, så kommer jackan att flyta upp omkring dig om den sitter utanpå västen och i värsta fall hindra dig att simma om du behöver det.

Dessutom håller du dig varmare om alla kläder sitter nära kroppen.

Det finns också en rent "moralisk" aspekt på saken. Alla andra, både sjöfarare och folk på land som ser dig, ska inte sväva i minsta tvivel om att du använder flytväst. Kajakister har hittills varit väl sedda och haft ett gott rykte. Vi vill att det ska fortsätta så!

Ser du kajakister som inte bär flytväst, så tala gärna om för dem att du skulle bli oerhört glad om de sätter på sig sina flytvästar. Särskilt om det finns barn i närheten som kan se dem.

"Den som inte använder flytväst måste vara korkad!"

Paddelflottör är ett annat flytetyg som kan vara bra att ha i flera sammanhang. Paddlar du ensam, bör du definitivt ha en flottör och träna med den i olika situationer och förhållanden.

Reservpaddel bör finnas minst en per grupp, flera om gruppen är stor (fler än c:a 5-6 pers.). Och igen; är du ute ensam, är det naturligtvis extra viktigt. Försök att paddla kajaken några kilometer med bara händerna, så förstår du vad jag menar…..

Pump hör också till de saker som absolut ska vara med, minst en per grupp, flera om gruppen är stor. Öskar är inte acceptabelt, det tar alldeles för lång tid att tömma en kajak med öskar.

En mekanisk fotpump med någorlunda hög kapacitet, monterad på eller vid fotstödet tror jag personligen är det bästa i en skarp situation. För vanlig turpaddling i skyddade vatten, duger det dock alldeles utmärkt med en lös handpump som kan användas av vem som helst i gruppen.

Bogsersystem bör finnas åtminstone två i gruppen. Det kan uppstå situationer då man behöver bogsera två kajaker, t.ex. om någon blir sjuk/illamående/utmattad el.dyl. och inte klarar att hålla balansen. Då måste en kamrat ligga jämsides och hålla balans på kajaken. En stark paddlare kan klara att själv bogsera detta paket en kortare sträcka om det inte blåser alltför mycket motvind, men i allmänhet vill man nog vara två som hjälps åt med bogseringen.

Bogsersystemet ska vara så utformat att det går kvickt att montera det, och systemet ska alltid finnas lättillgängligt under paddling.

Drivankare kan vara till god hjälp i flera situationer då man vill minska avdriften, hålla kajaken i vindögat o.s.v. när man tar en paus i paddlandet ute på öppet vatten, vid t.ex. fikarast, trängande naturbehov och annat.
Vid självräddning med flottöruppgång i grov sjö tror jag att drivankaret är din bästa chans att lyckas komma upp i kajaken och förhoppningsvis komma vidare utan att kapsejsa igen.

Mobiltelefon är en utmärkt säkerhetsdetalj som de flesta skandinaver nu äger en. Se bara till att alltid ha ett fulladdat batteri i händelse av nödsituation.
Nödsituation behöver inte nödvändigtvis innebära skeppsbrott eller något sådant dramatiskt. Är du t.ex. ute och paddlar ensam i maj när kusterna ligger ganska öde, så kan en stukad handled vara nog för att situationen ska bli dramatisk om du inte kan komma i kontakt med någon som kan forsla in dig till civilisation.

Och till exempel en blindtarmsinflamation som numera fixas på ett kick om man bara kommer till ett sjukhus, kan bli väldigt dramatiskt om man befinner sig några timmars paddling ut i skärgården och inte kan komma i kontakt med civilisationen.

Har du ringt larmcentral, sjöräddning eller annat, så ha sedan telefonen påslagen, men använd den inte så att batteriet tar slut. Larmcentralen kan också behöva nå dig för kompletterande upplysningar och då blir de inte glada om det tutar upptaget.

VHF och nödraketer får nog här i Skandinavien betraktas som överkurs.

Jag tror de flesta av oss anser att den ekonomiska insatsen inte står i proportion till vilken nytta man eventuellt kan ha av dessa ting, jämfört med t.ex. mobiltelefon. Åtminstone så länge det handlar om vanlig turpaddling i någorlunda närhet av civilisation. Och det är ju det de flesta av oss ägnar oss åt…..?

Paddlar du i hårt trafikerade vatten, kan det dock vara en god idé att satsa på några handbloss och rökfacklor ifall någon båt är på väg rakt mot dig. Det händer till och med att jag önskar mig en bazooka, särskilt när jag konfronteras med någon av dessa små till halvstora ganska snabba motorbåtar som reser upp fören vid gaspådrag. Man har ingen aning ifall föraren ser dendär kajakisten eller om han (hon) pysslar med annat. Ofta har dessa båtförare inte heller någon särskild kompetens att framföra en farkost och har svårt att föreställa sig företeelser och händelser utanför deras egen lilla sfär. Det är -åtminstone under semestertider- inte ovanligt att de dessutom har druckit alkohol.

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2002-08-15 10:53   Pampero
Betyg: 5
Mycket bra artikel denna ska du ha beröm för
 
2002-08-25 20:56   xwahlberg
Man blir INTE varmare av att ha kläderna tight mot kroppen det är direkt fel. Det är luften mellan klädlagren som värmer!!!
 
2003-10-24 22:56   michaelolsson
Betyg: 4
Intressant tycker jag och ganska tankeväckande, motorbåtar är säkert ett gissel.
 
2005-07-11 19:08   niilo
Betyg: 3
Visst är mobiltelefoner suveränt bra men till sjöss kan det också vara fråga om falsk säkerhet. Det är nog rätt svårt att från en kajak använda mobilen för att ropa till ett fartyg med oroväckande kurs; med VHF fungerar det.
 

Läs mer

En damgrupps färd med kajak från Pielavesi i mellersta Finland ner till Lahtis, det blev en långtur på 17 dagar och 398 km. 1 kommentar
Någonsin funderat på om det är läge att stanna i lägret eller sänka huvudet och pusha vidare? Det är svårt att säga att såhär är det, var gränsen går ... 1 kommentar
En reseberättelse om en solovandring som börjar med ett fjällmaraton och därefter utgår från Vålådalen och går över Stensdalsfjällen och Bunnerfjällen 5 kommentarer

Under Lagos yta

En resa genom Lagos slumområde. 1 kommentar
Niklas Kämpargård har kommit ut med en ny bok om prepping - "Preppa mat - allt du behöver veta om livsmedel i kristider", vi skickade några frågor ...

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.