Krav på svenska ordförandeskapet i EU

Det svenska inträdet i den sk trojkan innebär att Sverige på ett annat sätt en tidigare har möjlighet att påverka det globala miljöarbetet. Själva ordförandeperioden, som börjar den första januari 2001, kommer att inträffa under en period då många viktiga processer kommer in i ett avgörande skede. Kanske är det svenska ordförandeskapet det viktigaste i EU:s historia ur miljösynpunkt, säger Lars Kristoferson, generalsekreterare på WWF.

Den första juli inträder Sverige som blivande ordförandeland i EU:s ledartrojka. En väl genomtänkt strategi och klara prioriteringar under halvåret fram till ordförandeskapet är enligt WWF:s erfarenhet från andra länders ordförandeskap nödvändig för att uppnå resultat.

- Hos tidigare ordförandeländer har vi sett en tendens att greppa över allt för mycket och på detta sätt har man saknat förmåga att prioritera och nästan helt styrts av yttre faktorer. Det enda vi vet med säkerhet är att vi inte med säkerhet kan veta vad som kommer att hända under ordförandeskapet och att tydliga prioriteringar är
nödvändiga. Vi vill därför nu fördjupa dialogen med regeringen om hur prioriteringarna och strategin för ordförandeskapet skall se ut, säger Lars Kristoferson.

Tillsammans med WWF:s europeiska policykontor (EPO) och kontoren i kommande ordförandeländer har
Världsnaturfonden beslutat sig för att lyfta upp tre av EU:s pågående processer
- Sjätte miljöhandlingsprogrammet (6:th EAP)
- Cardiffprocessen för att integrera miljöaspekterna inom alla EU:s politikområden
- Strategi för en hållbar utveckling (SDS)

Detta arbete uppmärksammas nästan inte utanför EU:s inre cirklar och det är WWF:s förhoppning att
organisationen tillsammans med Sverige inför och under ordförandetiden kan bidra till att lyfta upp dessa frågor på
den dagspolitiska dagordningen.

- Idag sker arbetet i dessa processer utan klara riktlinjer och även om de påbörjades med stöd från miljöorganisationer och de framsynta delarna av näringslivet har de i allt för hög utsträckning förvandlats till
byråkratiska produkter. Vi vet att inget långsiktigt miljöarbete kan ske utan stöd från befolkningen, säger Dennis Pamlin, projektledare.

Resultatet av dessa processer kommer att forma EU:s arbete för en lång tid fram över och kommer att vara avgörande för på vilket sätt EU driver miljöfrågorna, både inom unionens gränser, gentemot kandidat länderna och i de internationella förhandlingarna..

- Fortfarande är miljön något som för de flesta delar av EU kommer i sista hand och som många betraktar som något nödvändigt ont, om de över huvudtaget tar någon hänsyn, säger Pamlin.

Att WWF väljer att fokusera på dessa processer innebär inte på nagot sätt att organisationen prioriterat bort det konkreta arbete som pågår. Tvärt om utgår WWF från sitt 2004 manifest där de lyft fram fem övergripande frågor och 20 åtgärdspunkter inom nio områden. För att dessa skall kunna bli verklighet anser dock organisationen att de
övergripande processerna måste fungera.

De fem övergripande frågorna i WWF:s manifest rör: Bevarande och skydd av återstående naturmiljöer, EU:s strukturfondsprogram, effektivt användande av naturresurser, rollen i internationella förhandlingar och EU:s utvidgning. De 20 åtgärdspunkterna sorteras under rubrikerna: Vatten, Jordbruk, Skogar , Hav och kust, Habitat, Giftiga ämnen, Klimatförändring, Handel och investeringar, och Utvidgningen.